Tisdag 30 april 2013

Popcorn-fest

Körsång, vårtal, mer körsång, mer tal.

Kalle stod tålmodigt och väntade.

Till slut var det dags - den stora popcornfesten.

Det lät som poppande popcorn och det var popcorn precis överallt.

- Ojojoj ... kära nån (uttalas med ett vanligt k i början), sa Kalle helt hänförd.

Måndag 29 april 2013

Kallesoffasäng

Hur tänkte han egentligen?

Någon gång under natten hade han flyttat ner sin tjocka bäddmadrass och alla sängkläder till golvet.

Hur han kom på den idén att göra det och hur han orkade med feber i kroppen, det kan man fråga sig.

Han och Oägen (gosedjurs-räven) sov gott på golvet.

När han hade vaknat ville han ner till soffan istället.

Allt skulle med. 2 kuddar, täcke, överkast, filt och Oägen.

Nöjd kröp han ner under täcket.

- Kallesoffasäng! kommenterade han.

På TV var det Charlie och Lola.

Kalle log igenkännande när han såg att han och Lola hade likadana sovkompisar. Varsin räv!

Han kommenterade skillnaden.

- Kalle sjuktrött ... Lola sover!

 

Söndag 28 april 2013

Sjuktrött

Kalle tog en rejäl sovmorgon idag. När klockan var 12 hade han fortfarande inte kommit upp ur sängen.

Han låg vaken och bara funderade när vi undrade om han kanske skulle gå upp.

- Men ... jag är så trött, svarade han.

- Du kanske är sjuk? undrade vi.

- Haha ... neej ... jag är bara sjuktrött, förklarade han.

När vi kollade tempen så hade han 38,0, alltså lite feber.

Tydligen är det tillräckligt lite för att inte vara sjuk, bara sjuktrött.

Det är skillnad!

Lördag 27 april 2013

Ägg-platta

En gammal Kalle Anka-tidning från 1991 startade hans intresse för att smaka på ägg.

- Måste göra ägg-platta, sa han när han såg hur Kalle Anka stekte ägg.

Eftersom han inte äter ägg så var vi nyfikna på vad han menade.

 

Trots att han sa "äggplatta" (stekt ägg, antar vi) så fyllde han en kastrull med vatten och tog fram ett ägg.

Han förklarade att han ville göra "bollägg".

Sagt och gjort. Vi kokade upp vattnet och Kalle la i sitt ägg.

Vi ställde äggklockan och när han förstod att det var kort tid kvar sprang han därifrån.

Han ställde sig alldeles utanför köket och höll för öronen. Lite lustigt eftersom han egentligen hör bättre när han trycker in sina hörapparater istället för att hålla för öronen.

- Nu smäller det, skojade han och syftade på att tiden var ute.

Alldeles frivilligt gjorde han ett försök att smaka på både äggvitan och äggulan, men nja, det var inte gott.

Istället bad han om att få göra en "äggplatta".

Han var bra nöjd när han lyckades knäcka ägget.

-Jag älskar att baka, sa han när han lyfte upp det färdiga ägget på en tallrik.

Han gjorde smakprov både på den stekta äggvitan och äggulan.

AV de fyra olika smakproverna var nog stekt äggula den bästa, för den smakade han på några gånger.

Han insåg efter sina äggtest att kokt eller stekt ägg, var inget för honom.

Nu har han testat i alla fall!

Fredag 26 april 2013

Besök

I några dagar har vi haft besök från Skåne.

När hon kom så presenterade hon sig för Kalle.

- Hej, jag heter Karoline, sa hon med sin skånska dialekt.

 Kalle tittade förvånat på henne.

- Vaaa!? Halloween!?? utbrast han och tyckte antagligen att det var ett knasigt namn.

Hörseln kan ställa till problem, men det var i alla fall ord som rimmade.

 

Han gillade Halloweens - förlåt, Karolines bilnyckel.

- Ååå, Musse Pigg, sa han när han såg den. ;-)

Torsdag 25 april 2013

Nöden har ingen lag

När "nöden" att få se en film är väldigt stor och den som brukar slå på film är på toa, får man lov att ta till alla medel.

Kalle försökte på alla möjliga sätt att skicka in filmlistan som en signal till personen på andra sidan dörren.

På höger sida:

Under dörren:

Till vänster om dörren:

Ovanför dörren:

Neej, det verkade hopplöst.

Kanske kan det fungera genom garderoben bakom toaletten?

Hmm, det funkade inte heller.

Hur gör man då?

Kanske går det att låsa upp toadörren med filmlistan?

När Kalle hade försökt allt, vekligen allt han kunde komma på, så öppnades äntligen dörren.

Uppdrag slutfört!

Onsdag 24 april 2013

Godis-lim

Kalle älskar tandläkare! Det sa han sist han var på ett tandläkarbesök. Det roliga är att det stämmer nog.

Numera hoppar han glatt upp i tandläkarstolen och gapar stort helt frivilligt.

Allt gick bra idag.

Vi fick veta att alla tänder såg fina ut, att han kommer åt överallt med tandborsten, att tandköttet såg bra ut och att det var inget att anmärka på. Skönt!

 

Efteråt berättade Kalle att de hade gjort med ett godislim på hans tänder (tandläkaren sa att det var för att skydda tänderna).

Han hade fått välja mellan melon-, jordgubb-, mint- eller godissmak.

Han valde "lim" med godissmak.

 

När han kom tillbaka till skolan ville han visa vad han varit med om.

- Vill du lukta i min mun? frågade han alla han mötte.

En del var mer intresserade än andra, att lujkta i hans mun.

Det är ju inte direkt något man brukar göra så ofta.

 

Han fick med sig en tauering som vi klistrade fast på hans vänstra hand.

Lycka!

Tisdag 23 april 2013

Kvalitetstid

- Blunda! sa Kalle till oss direkt efter kvällsmaten.

När vi blundade försökte han att mörklägga i köket. Han drog ner en rullgardin och drog ihop gardinerna.

- Titta det är kväll ... mörkt ... måste godnattsaga! utbrast han och visade att han hade en bok i handen.

 Han hade valt boken om Wall-E, en gullig kärlekssaga för barn.

Med ett stort leende satte han sig tillrätta vid matbordet och vi började att läsa. Jag läste och han följde med i texten med sin blick.

Han la sin arm runt min hals, vi hade riktig kvalitetstid.

I boken berättar Wall-E att han gillar Eva.

- Kalle, vem gillar du? frågade Maja.

Efter en kort stunds funderande kom svaret:

- Jag gillar Gertrud! (en av Kalles lärare)

Vi hoppas att vi i alla fall finns med på "gilla-listan"! ;-)

Måndag 22 april 2013

Kodspråk

Varje morgon vid frukostbordet är det samma rutiner.

När den rostade mackan hoppar upp hämtar han den, lägger mackan på bordet och sätter sig ner.

Där sitter han och bara väntar på att vi ska bre hans macka.

Han som egentligen kan bre den själv ...

Om vi inte gör någon ansats till att bre den så tar han till sitt kodspråk, som man förstår om man känner Kalle.

- Huu...uumm, hummar han i sin knutna näve.

(Det betyder ungefär: Hallå, kan du bre min macka någon gång!)

 

Jag ska prova att "humma" i min knytnäve imorgon innan han hinner göra det.

Undrar vad han kommer att göra!

Funkar hans kodspråk på honom också, tro? ;-)

Söndag 21 april 2013

Popcorn-ljud

Idag var det födelsedagsfirande/brunch hos moster Susanne.

Kalle la sig tillrätta i kökssoffan med sin lilla surfplatta.

Kan det vara bättre när man heter Kalle?

Mostrarna Susanne och Monika och systrarna Mimmi och Maja tränade på en lek som kallas Cupsong. Egentligen är det en melodi till men de sjöng inte.

Kalle var inte det minsta intresserad av leken, men han lyssnade till den underbara melodin:

Ååå ... nästan som en popcorn! utbrast han.

Lördag 20 april 2013

Välkommen värmen!

Klarblå himmel och sol, årets varmaste dag hittills.

Vi hade 11 plusgrader i skuggan.

Vi var ute på tomten och vårstädade och sa till Kalle att han också skulle vara ute.

Han gillade läget, fast han egentligen ville vara inne.

Han förberedde sin vistelse ute genom att bära alla sina sängkläder till studsmattan.

När täcke, kuddar, överkast och Oägen (gosedjurs-räven) var på plats så satte han på sig solglasögonen och kröp ner under täcket med ett stort leende. Solen värmde och han njöt.

Tala om livsnjutare!

Efter en kvarts vila började han ett hopp-samarbete med Oägen.

Kalle hoppade och hoppade. Oägen hängde på. :-)

- Jag känner varm, sa Kalle när han hade hoppat ett tag.

Han tog av sig tröjan och fortsatte att hoppa.

Snart är det sommar!

Fredag 19 apil 2013

Sorg

Idag begravdes Kalles farfar.

Kalle har aldrig tidigare varit på en begravning så vi hade försökt att förbereda honom på vad som skulle hända.

Det vi hade missat att förbereda honom på var att många kanske skulle bli ledsna.

Kalle såg väldigt besvärad ut när han såg alla som grät stilla runt honom.

När han såg tårarna sträckte han ut sin lilla hand och tog min hand i sin och höll den i sitt knä för att ge tröst.

Det värmde!

Efter begravningsceremonin blev vi bjudna på en buffé.

Kalle sa "nej tack" till allt på buffébordet.

Hans lunch blev istället några hekto vindruvor och lite riskakor.

Tårtan åt han däremot massor av!

Han som inte brukar äta tårta ...

---

Trots den tunga dagen hade vi fredagsmys på kvällen. Kalle sprang upp på sitt rum när han såg att vi tog fram lite godis och popcorn.

Han hämtade det godis som låg i påskägget han fick på påskafton. Allt fanns kvar, helt orört.

Han tyckte visst att det skulle sparas till ett fredagsmys.

Vi som har undrat varför han inte har ätit upp det!

Torsdag 18 april 2013

Dagens skratt

På schemat idag var det träslöjd.
Träslöjdsläraren Åsa stod bredvid Kalle och förklarade hur han skulle slipa med olika sandpapper för att göra den blivande lådan len och fin.

Hon både pratade, med sin skånska dialekt och tecknade.

Kalle avbröt Åsa för en viktig fråga i sammanhanget:

- Pratar du franska??

Franska eller skånska? Tja, likheter finns, men de är inte många.

 

Kalle började slipa. Han slipade väldigt energiskt i början, men efter en stund började det att gå mer och mer långsamt. Till sist tog han en paus för att vila sina armar.

När han hade vilat ett tag, blev han uppmanad att fortsätta att slipa.

- Men ... jag kan inte ... jag har bara 11 muskler, svarade han uppgivet.

I själva verket har han 600-700 muskler, men de vilade nog! ;-)

Onsdag 17 april 2013

Soffasäng

Vi märkte att Kalle gjorde något speciellt. Han sprang fram och tillbaka mellan sitt rum på övervåningen och vardagsrummet på bottenvåningen. Varje gång han gick till vardagsrummet hade han med sig olika saker.

- Vad gör du, Kalle, frågade vi.

- Vänta lite ... jag kommer snart ... ett ögonblick, svarade Kalle lite lillgammalt.

Vi väntade på att han skulle bli färdig med sitt uppdrag.

När han var klar kom han och hämtade oss, så att vi kunde se vad han gjort.

 

I soffan i vardagsrummet låg alla hans sängkläder, inklusive överkast och gosedjur.

På bordet stod tandborsten, tandkrämen och ett glas med vatten.

Vi trodde såklart att han gärna ville sova i vardagsrummet, så att han skulle kunna titta på TV istället för en godnattsaga.

Nej, så var det inte alls.

Han förklarade genom att visa varför det var så bra.

Han la sig i soffasängen (som han sa att den hette) och låtsades sova. När han låtsades vakna kliade han sig i ögonen och satte sig upp. Han reste sig upp och gick genom hallen till köket och satte sig vid matbordet.

- Han vaknar ... ska går skolan ... inte gå långt ... äta frukost, sa han och menade nog att det var kortare att gå från vardagsrummet till köket än från hans rum till köket på morgonen när han var trött.

Skillnaden är kanske 10 steg, men det är i alla fall ingen trappa att gå i om man går från vardagsrummet.

 

Tanken var bra, men vi var inte lika övertygade som Kalle om att det var en bra idé, så tyvärr fick han sova i sin vanliga säng i natt.

Tisdag 16 april 2013

Ord-vändning 

Bollkalle: En funktionär, oftast barn eller ungdom, som vid olika typer av sportevenemang hjälper till med att till exempel förse fotbollsspelare med fotbollar eller kasta tennisbollar till tennisspelarna.

 

Kalleboll: se bilderna nedan

Måndag 15 april 2013

Regnmätare med förhinder

Känner du igen beteendet?

Du öppnar ytterdörren, tar ett steg ut samtidigt som du tittar upp mot den regntunga himlen.

Du tar ytterligare ett steg framåt och sträcker upp den ena eller båda armarna med handflatorna uppåt för att känna om det regnar eller inte.

De flesta av oss gör så här automatiskt om det verkar vara regn i luften.

Antagligen har vi sett andra göra det och vi har kopierat det beteendet.

 

Idag var himlen regntung och grå.

Kalle måste ha sett hur andra gör för att känna efter om det regnar eller inte och kopierade det.

Han lyfte upp sina armar med handflatorna uppåt för att känna om det regnade.

Det var bara ett litet problem, eller hinder, som gjorde att han inte kunde känna om det regnade eller inte.

Han hade vantar på sig! ;))

 

Lite senare visade vi honom hur man kunde göra, alltså utan vantar!

Söndag 14 april 2013

Omvänd uppfostran

Ikväll åkte Kalle och jag och hämtade Jennifer och Emma vid tågstationen.

Det räcker att säga "tågstationen" så vill han följa med. Tåg har en speciell plats i Kalles liv.

 

På vägen till stationen försökte vi att småprata lite. Kalle tycker att det är svårt att höra eftersom det är så många andra störande ljud i bilen. Han säger ofta "va".

- Vet du vilket hus det där är? frågade jag när vi åkte förbi slottet.

- Va? sa Kalle.

Jag tecknade då ordet slottet och pekade på slottet.

Det skulle jag inte ha gjort.

- Neej ... vet du vad ... så där gör man inte! förklarade Kalle uppfostrande.

- Om händerna gör slott ... ratten kör själv ... vad tror de kan hända då? frågade han.

- Ja, vi kanske kan krocka, sa jag.

- Just det ... jag tycker inte om krocka ... händerna måste ratten på! uppfostrade Kalle mig.

Självklart gjorde jag som han sa - och som man ska för den delen.

 

När vi hade hämtat Jennifer och Emma vände sig Kalle till mig.

- Bra, mamma ... händerna ratten på ... duktig flicka! sa han och visade tummen upp.

Ett godståg dundrade förbi som vi fick se.

Lördag 13 april 2013

Varierat intresse

Kalle vill ofta följa med till mataffären.

Han gillar att titta på färger, former, storlekar, känna dofter och känna på material när han följer med runt i affärens alla gångar.

Ofta har han en speciell orsak till att han vill följa med.

 

En period ville han titta på konditoriets alla tårtor. Han kunde stå hur länge som helst och titta och jämföra dem. Ibland kunde vi gå till mataffären med Kalle enbart för att han skulle få titta på tårtorna.

Han ville aldrig köpa en tårta, det räckte med att titta.

 

En annan period var det ostdisken som gällde. Då jämförde han de olika geometriska formerna. Ostarnas många olika former och utseenden utforskades noga. Han ville aldrig köpa någon ost, kanske eftersom han aldrig äter det.

 

Specialintresset han har just nu är svamp (!), framförallt champinjoner. Han har precis kommit på att han gillar att äta råa champinjoner, så för första gången bad han om att få köpa.

Det är kalrt att han fick en påse champinjoner.

Det finns ju sämre lördagsgodis!

Fredag 12 april 2013

Inbyggd DVD

Det är fuskigt!

Kalle har en inbyggd DVD.

Alltså den är inte i hans TV. Nej, den är i hans eget huvud. Han kan bara slå på den när det passar honom och så ser han filmen i sitt huvud.

Efter skolan idag bad han om att få se filmen Upp och vi sa nej.

Utan protester tog han sin balansboll och började att hoppa fram och tillbaka.

Hoppandet var nog starten på filmen - i hans huvud.

Efter en kort stund låg han på mage på vår säng och läste upp replikerna från filmen, högt och ljudligt.

Så fort han såg oss så tystnade han men när han trodde att vi inte hörde så fortsatte han.

I nästan 2 timmar "tittade" han på filmen Upp i sitt huvud.

Praktiskt med en inbyggd DVD! ;-)

Torsdag 11 april 2013

I egna tankar

På väg hem från skolan mötte Kalle och jag en granne som var ute och gick med sin hund.

Vi stannade och pratade en liten stund. Kalle stod bredvid i någon minut.

Sen måste han ha bestämt sig för att han ville gå hem, så han fortsatte att gå.

Eftersom vi nästan var hemma, han behövde bara svänga runt hörnet och gå förbi ett hus innan han var hemma, så lät jag honom gå i förväg. Det kändes riskfritt eftersom jag visste att dörren var upplåst och pappa var hemma.

Jag fortsatte att prata med grannen med hunden.

 

Stefan var hemma och upptäckte plötsligt att ytterdörren stod vidöppen. När han tittade ut var Rosie, vår hund, på trottoaren bredvid Kalle som stod vid brevlådan med ryggsäcken på ryggen.

Stefan blev lite förvånad och orolig att se Kalle ensam ute på trottoaren.

Han började att ställa frågor för att få reda på vad som hänt.

- Har du gått själv?

- Har du gått från fritids?

- Har mamma följt med?

- Var är mamma nu?

- Har du gått tillsammans med mamma?

- Hur har du gått hem?

Många frågor, inga svar.

Kalle kunde inte svara på någon av frågorna.

Antingen var de för abstrakta eller så hade han helt enkelt glömt bort hur det gick till när vi skiljdes åt.

Han ryckte på axlarna och hade helt enkelt inga svar på hur han hade kommit hem.

 

En kort stund senare hade jag pratat färdigt med grannen och kommit hem.

Kalle mötte mig i dörren.

- Var har du varit? frågade han.

I hans värld var det jag som hade kommit bort och inte han som hade fortsatt att gå!

Olika sätt att se på samma situation!

 

Kalle, 9 år, i sina egna tankar.

Onsdag 10 april 2013

Värdefullt paket!

Idag firade vi Jennifers 18-årsdag.

Jennifer fick öppna flera stora paket och det blev en stor hög använda presentpapper som Kalle spanade in.

Han fick en bra idé.

- Han göra den paket på här ... hon öppna paket, sa han och visade att han ville få presentpapper lindat runt sig till ett paket.

Sagt och gjort. Alla stora papper lindades runt honom och med hjälp av alla presentsnören sattes de fast vid hans kropp.

"Presenten" tog ett steg närmare födelsedagsbarnet.

Jennifer förstod att det var dags att öppna det stora paketet, så hon reste sig upp och öppnade det.

- Grattiskraaaam, sa Kalle när han kom ut ur paketet med ett stort leende.

Tur att han gav bort en kram och inte hela honom.

Vi vill ju gärna ha honom kvar! :-)

-

Tisdag 9 april 2013

Rått-bebisar

Vilket nostalgiskt fynd vi gjorde på vinden idag!

När alla barnen var små, så hade vi ett gäng små rått-bebisar från IKEA. Eftersom barnen har vuxit ifrån dem så har de förpassats upp till vinden.

Under sina glans-dagar användes de flitigt till allt möjligt. Perfekta lekkamrater!

När vi kastade ner dem från vinden blev de uppvaktade av Rosie som lekte med dem som om hon var en katt och de var möss. Roligt att se!

När Rosie lekt färdigt, så "lekte" vi med dem.

Kalle är väldigt kittlig. På en skala 1-10 så är han på minst 13, extremt kittlig.

Vi har börjat att skoja med honom och ber att få titta på naveln. Trots att vi bara tittar och inte ens nuddar vid den, så viker han sig dubbel av skratt.

Han tillät alla rått-bebisarna att få titta på naveln.

Det var en riktig prövning som han klarade hyfsat bra, men med skrattet gurglande.

Måndag 8 april 2013

Dansuppvisning

När vi berättade för Kalle att vi skulle gå och se en dansuppvisning som Maja var med i, så suckade Kalle stort. Han är verkligen inte förtjust i att titta på dans- eller musikföreställningar.

Inte ens om Maja är med.

Trots alla suckar så accepterade han att följa med.

Under hela den 40 minuter långa dansföreställningen satt han djupt koncentrerad i sitt Nintendo DS-spel.

Han tittade upp varje gång det var applåder - kanske i hopp om att "eländet" skulle vara slut.

 

När dansarna tackade för alla applåder så berättade vi för Kalle att dansen var slut.

Kalles mungipor åkte upp till öronen.

- Taaackaaarrrr! sa han lyckligt.

 

Söndag 7 april 2013

Hemlig lek

Idag satt Kalle på sin matta och lekte med några bilar. En helt vanlig lek för en kille i Kalles ålder.

Maja gick fram till honom.

- Vad roligt att du leker med bilarna, sa Maja till honom.

Uppmuntrande ord kan man tycka, men det tyckte inte Kalle.

Hans reaktion var att städa undan alla bilar snabbt och sen gå ut ur rummet.

Han ville få leka ostörd, utan sällskap eller kommentarer.

 

Efter en stund, när Maja var i sitt rum så gick Kalle fram till henne.

- Maja ... varför är du en dum flicka? sa Kalle.

Maja som på en gång förstod vad han syftade på försökte förklara för honom att hon blev glad när hon såg Kalle leka.

Kalle tog sig för pannan och stönade högt. Han menade att det var en hemlig lek och att han inte ville bli störd.

För oss som tycker om att göra saker tillsammans kan det vara svårt att förstå att han verkligen menar att han vill leka ensam.

Vi är olika!

 

Lördag 6 april 2013

Kött-pizza

För 2 veckor sen var vi lite överrumplade och väldigt glada över att Kalle åt en hel "naken" barnpizza, med enbart tomatsås och ost.

Det betyder att vi kan ta med honom på en annan restaurang än McDonalds - och det kan finnas något som han faktiskt äter av.

 

Idag ville vi testa att gå ytterligare ett steg. Vi valde en kebabpizza till Kalle, men tog bort lök och jalapeños. Vi tänkte att om han skulle protestera så var det enkelt att ta bort kebab-köttet.

Å, vad skönt det var att han till och med såg glad ut när han fick se pizzan.

- Å ... det är en ... kött-pizza! sa han.

Inga problem!

Han åt glupskt upp halva pizzan.

Tummen upp!

Fredag 5 april 2013

Problemlösning

Nästan alla raster i skolan gungar Kalle.

Det finns 4 gungor på skolgården, men han gillar allra bäst gungan längst till vänster.

De 2 längst till höger är gjorda av bildäck. Dem gillar han inte alls.

När favoritgungan var upptagen tog han gungan bredvid.

Han var inte helt nöjd med den, den var lite för låg tyckte han. Den var kanske 30 cm lägre än favoritgungan.

Hur skulle du lösa problemet?

Kanske på ett annat sätt än Kalle.

 

Kalle sprang och hämtade en grön halvmeterlång spade från leksaksförrådet och började att gräva sig ner i sanden. Som tur var hade tjälen gått ur marken och det gick att gräva.

Han såg inte kedjans längd på gungan som kärnan i problemet, utan det var marken som var för hög.

Han ville göra marken 30 cm lägre under den låga gungan för att få gungorna lika höga - från marken alltså!

 

Hade du valt samma metod?

Torsdag 4 april 2013

Vår-tecken

Det är inte bara blommor, blad, snösmältning, fåglar och djur som är vårtecken.

Årets första glass utomhus är väl också ett gott vårtecken.

Kalle ville inte ha en glasspinne när vi var i affären.

En chokladglass däremot - det var han intresserad av.

Han och Maja skålade in våren när de kom ut med sina glassar.

Onsdag 3 april 2013

Gurka-popcorn

Efter maten frågade Kalle om han fick titta på filmen Superhjältar.

Det fick han, men när vi hade satt igång filmen så gick han därifrån.

Vi väntade, väntade och väntade .... och väntade ....

Till slut gick vi till köket och hittade honom vid köksbänken med kylskåpsdörren öppen. Han hade tagit fram en skål med gurka. Han hade en smörkniv i handen och delade gurkskivorna i 4 delar. Dem la han i en stor glasskål.

- Han gör gurka-popcorn, förklarade Kalle om sig själv.

När han hade delat ett 10-tal gurkor kände han sig nöjd och tog med den stora glasskålen med lite gurkbitar skramlande i botten.

- Jag gjorde gurka-popcorn, berättade han stolt.

Han satte sig tillrätta i soffan, med gurkskålen i knät. Då kom han på att skålen var lite för stor för mängden gurka.

Han rusade snabbt ut till köket, hittade en tekopp som han la över sina gurka-popcorn i.

Nöjd med sin tekopp med gurka-popcorn satte han sig tillrätta igen i soffan.

 

Gurka-popcorn - vilket bra ord!

Tisdg 2 april 2013

Tokigt

I morse när vi gick till skolan mötte vi 2 kvinnor.

Båda hade jackor med samma städföretags namn på sig.

Den ena kvinnan bar på en hink med rengöringsmedel och en mopp.

Den andra kvinnan bar på en dammsugare.

Troligtvis skulle de gå in i huset som vi gick förbi, för att städa.

På långt håll konstaterade Kalle att det var en dammsugare som den ena kvinnan bar på.

När vi kom lite närmare gick han fram till kvinnan med dammsugaren.

- Det är sååå tokigt! konstaterade han och pekade på dammsugaren.

Kvinnan med dammsugaren hann inte säga något förrän Kalle hade fortsatt att gå.

Undrar vad hon tänkte! ;-)

 

Ja, man kan ju hålla med Kalle.

Att gå ut och gå med hunden är väl ändå mer vanligt än att gå ut och gå med dammsugaren!

Kalle, 1 år, har spanat in dammsugaren!

Måndag 1 april 2013

Empati

Kalle tycker att det är svårt att sätta sig in i hur någon annan kan känna det.

Han har svårt att känna empati för någon som är ledsen eller kanske sjuk.

Idag visade han verkligen empati, alldeles av sig själv.

Han skulle knäcka det målade ägget som han målade på påskafton.

Det var dags att äta upp Eva.

Kalle satt en lång stund med skeden mot ägget innan han kunde förmå sig att slå till så att skalet knäcktes.

Han slog, eller mer klappade försiktigt, runt hela ägget.

Han var bekymrad, det kändes nog inte helt bra att slå på Eva.

När han slagit runt hela ägget så plockade han försiktigt bort skalet, fortfarande med en bekymrad min.

Så fort skalet var borta blev han lika bekymmerslös som vanligt.

Vi fick äta upp ägget, fd Eva, utan problem.