Tisdag 31 december 2013

Måndag 30 december 2013

Maskera tårar

Det händer inte så ofta, men någon gång ibland att Kalle blir ledsen med tårar.

Han känner ett väldigt obehag de få gånger han känner att tårar är på väg att börja välla fram i ögonen. Han brukar göra allt han kan för att dölja dem. Oftast håller han för ögonen på oss, så att vi inte ska se dem.

Idag kom han på något nytt, som kanske skulle kunna fungera för att "maskera" de eventuella tårar som kanske var på väg.

Han tog ett glas och fyllde det med lite vanligt kranvatten.

Sakta förde han det upp mot sitt öga och placerade det strax under sitt ena öga.

- Han vill inte tårar, sa han och började att tippa glaset upp mot sitt öga.

Han stannade upp en stund som för att känna efter.

- Äsch ... kanske kan blind! sa han och tog bort glaset.

 

Det allra bästa var att när han tog bort glaset var tårarna borta. Han hade varit så upptagen av glaset med vatten, så han hade glömt varför han var lite ledsen.

Söndag 29 december 2013

Hunddressyr

Idag kom storasystrarna Therese och Denise och hälsade på oss. Denise hade med sig sin flatcoated retriever Tyra. Tyra hade en plastkrage på sig för att hon inte skulle slicka på sina hälsporrar som hon har problem med.

- Det är Pixar, sa Kalle och tänkte på Pixar-filmernas intro där I:et i Pixar är en lampa med lampskärm.

Tyra kan många kommandon och vill gärna lära sig fler. Denise visade hur duktig Tyra är på några vanliga kommandon som fot, sitt och ligg, men också lydnadsövningar som att vänta vid en punkt och på en signal hämta en bestämd sak eller att leta efter något som är gömt.

Kalle tittade mycket intresserat på hur Tyra gjorde alla konster. Efter en stund frågade Denise om Kalle ville prova. Det ville han.

- Tass! sa Kalle och Tyra la sin tass i hans hand.

Bakom ryggen hade Kalle lite hundgodis som hon snabbt åt upp.

.

Tyra visade hur hon kan stänga en låda:

- Låda! sa Kalle och pekade på lådan.

Tyra stängde lådan med sin nos - och fick lite godis.

Samma sak gjorde hon med en skåplucka.

Tyra kan också förstå kommandon på teckenspråk.

Kalle tecknade "sitt" och Tyra satte sig på en gång.

Det var verkligen häftigt att se!

Kalle och Tyra provade alla möjliga kommandon och båda verkade gilla det.

- Jag har en idé, sa Kalle efter ett tag.

Vi förstod att han ville prova ett nytt kommando. Tyra verkade ju kunna klara av allt han sa, så varför inte?

- Spring för livet! sa han och pekade mot hallen.

Stackars Tyra såg lite förvirrad ut.

Det var inte så lätt att förstå vad den ivriga pojkvalpen försökte att säga till henne, tänkte hon alldeles säkert. ;-)

Alla fick en kram av Kalle, när de skulle åka hem, även Tyra.

---

Helt oväntat fick vi besök av Tomten idag. Vilken överraskning!

Lite synd att Kalle missade det ... ;-)

Lördag 28 december 2013

Uppvisning

Idag fick vi besök som stannade och fikade med oss.

Kalle brukar vara ganska tyst när vi är många, men av någon anledning så startade han en uppvisning.

När vi tittade till honom, så låg han på våra sängar med sitt täcke över sig.

- Jag är ett ägg, sa han när vi "knackade" på hans rygg.

När vi sa till honom att det var dags för fika så hasade han ner på golvet och ålade sig till köket.
- Jag är en larv, sa han nu.

När han hade fikat klart så kröp han ner på golvet igen och ålade iväg.
När det hade gått en kvart och vi inte hade hört något från honom så kollade vi vad "larven" hade för sig.

Vi hittade honom hängande på vår säng. Antagligen hade han hängt där i en kvart. Vilket tålamod!

- Jag är en puppa, sa han och vi insåg plötsligt att han försökte att föreställa en fjärils liv från ägg, till puppa, larv och sen fjäril. Nu var det bara fjärilen kvar.

Alldeles när vårt besök skulle gå så kläcktes fjärilen, en röd fjäril med intressant mönster på sina vingar.

Den flög omkring lite mellan oss alla när vi stod i hallen, innan den till slut försvann sin väg.

Även om han inte var med i de samtalsämnen vi hade, så skapade han ett samtalsämne med sin lilla charad.

Fredag 27 decembeer 2013

Gåta

Redan på morgonen sa vi till Kalle att han skulle göra annat idag än att sitta vid datorn eller TVn.

Om han fick så skulle han skulle kunna göra något av det precis hela dagen. Vi berättade för honom att filmen Shrek skulle komma på TV vid 18-tiden och att han skulle kunna se den.

- Han kan leka Kalles rum, sa Kalle och gick till sitt rum direkt efter frukosten.

En stund lekte han med lego och sen ritade han något på ett papper. Han hittade visst en baksida till en självhäftande plast, men den funkade att rita på.

- Titta ... jag gör en gåta, sa han och ville att vi skulle lösa den.

De första kluriga sakerna att lösa var 3 bilder och 3 bokstäver. Att bokstäverna och bilderna hängde ihop, det förstod vi på en gång. Det kluriga var bara vad de betydde.

Med Kalles hjälp löste vi det.

F = fånga (en håv, såklart)

B = draken (lite felstavat, Kalle säger "braken")

O = och (det ska nog vara ett &)

Gåtan fortsatte med 2 bilder till och ett R och ett P.
Tur att Kalle hjälpte oss att lösa gåtan!

R = rädda

P = prinsessan

Hela rebusen var klar, det blev: Fånga draken och rädda prinsessan

Meningen han skrev under "gåtan" berättade vad han tänkte på, men det hade vi redan förstått:

---

På julaftons morgon upptäckte Kalle att Tomten hade varit och lämnat ett paket och en chokladkaka i strumpan på kakelugnen. Det är tur att Tomten vet vilket godis som går hem hos Kalle. ;-)

Paketet öppnade han på en gång, men chokladkakan har han inte rört förrän vi tog fram popcornskålen efter kvällsmaten. När han såg det så gick han och hämtade chokladkakan som han hade haft på skrivbordet i sitt rum, sen julafton.

Det är lustigt vilken karaktär han har att äta godis enbart när det är popcorn-time.

Torsdag 26 december 2013

Kort på olika sätt

Kalle har svårt att fråga saker på ett enkelt och tydligt sätt, när det är något han vill veta. Han hittar sällan den allra lättaste vägen i konversationen för att få svar på det han undrar över.

 

Idag var det ett ord han saknade i sitt ordförråd och han ville förklara det så att vi skulle kunna ge honom ordet.

Han gör det verkligen på ett smart sätt, utan en massa onödiga ord.

- Bilkort (samtidigt som han tecknade ordet "bil"), började han sin förklaring.

- Bilkort? upprepade jag. Jag tror han menade körkort.

- Ja ... spelkort, fortsatte Kalle.

- Spelkort? sa jag.

- Ja (på inandning) ... kalaskort, fortsatte Kalle.

- Kalaskort ... eller kanske du menar inbjudningskort? frågade jag.

- Jaha ... eeeh ... kort-kort ... vad heter de? sa Kalle.

- Kort-kort? frågade jag.

- Ja ... namnkort, förklarade Kalle och tecknade ordet "namn".

- Namnkort, sa jag, jag vet inte riktigt vad du menar.

Då sprang han snabbt till sitt rum och kom tillbaka med en Kalle Anka-tidning.

- Här är namnkort, sa han och visade Farbror Joakim som var alldeles översållad av visitkort.

- Nu förstår jag, sa jag, du menar visitkort.

- Jaha ... visistkort, sa Kalle och såg väldigt nöjd ut.

 

Pappa tog fram ett visitkort som Kalle tittade på.

Han skrev sen ett eget visitkort med namn, adress, postnummer och stad och vårt hemtelefonnummer på ett rosa notisblock.

När han var klar var satte han fast sitt visitkort på tröjan och klappade lite på det.

 

För att få fram ordet visitkort gav han oss många olika kort som ledtrådar: körkort, spelkort och inbjudningskort.

Om vi hade saknat ordet visitkort skulle vi nog börja med att förklara hur det såg ut, vad som fanns på och hur det används.

Att tänka så långt som att jämföra det med andra typer av kort hade vi nog aldrig ens tänkt att man skulle kunna göra.

Onsdag 25 december 2013

Kärlek

Kalle tittade på flera filmer av den tecknade serien Småkryp som brukar sändas på Barnkanalen. Det är 5 minuter långa, väldigt charmiga tecknade småfilmer om olika små kryp i naturen.

Plötsligt ropar han på oss.

- Maaaamma ... paaaappa ... kom, ropade han ivrigt.

Han hade pausat filmen, men startade den när vi kom.

- Titta hjärta, visade han.

- Titta ... de gör kärlek ... gulligt, va? frågade han.

Vi funderade lite vad vi skulle få se när han sa "gör kärlek", men vi behövde inte vara oroliga att han tittade på något barnförbjudet.

Kärlek på insekters vis!

 

Lite senare skulle han förklara hur en liten myran-med-elefant (!) hade gjort för att lyckas ta sig över ett vattendrag. Han förklarade länge hur den först försökte med en gren och senare med en tidningssida som blev en flotte. Till slut lyckades den ta sig över vattendraget.

- Då gjorde den så med sin elefant, sa Kalle och visade hur myran "tutade" med sin snabel.

Vi fick ta en liten språklektion om skillnaden mellan elefant och snabel.

 

Tisdag 24 december 2013

Julafton

Vi firade julafton hos Kalles moster Monika med familj. Alla kusiner på mammas sida var på plats så det var en stor skara, totalt var vi 21 personer, som samlades när tomten kom.

Tomten hade haft det besvärligt på vägen till oss. Han hade fått stanna till när det var en bra bit kvar, för att byta till medar på släden, eftersom det inte fanns någon snö.

När han väl var framme så tog han inte vägen genom skorstenen, utan tog sig in genom grunden och vidare upp genom ett serveringsskåp. Mycket effektfullt!

Tomten var nog lite läskig med sina svarta kläder och svarta skidglasögon. När han delade ut sina paket, tyckte han att han kunde få med sig ett eller ett par barn i utbyte, som kunde följa med honom och få jobb som praktikanter i tomteverkstan.

Vi är glada att Kalle nöjde sig med att ge tomten en kram. För några år sen var han på väg ner i hålet för att följa med tomten på hans äventyr.

När tomten hade gjort sitt jobb, var det många julklappar kvar under granen att dela ut ...

Julafton 2013

God Jul önskar Kalle. 🎄

Måndag 23 december 2013

Dan före dopparedan

Varje morgon, före frukost, öppnar Kalle sin legokalender.

- Jag känner hungrig, sa han när han öppnade dagens lucka.

- Du kan öppna kalendern efter frukost om du vill äta först, sa vi.

- Du är galen ... jag är hungrig på lego, svarade han.

 

---

Julstress - vad är det?

 

---

Vi gjorde ett pepparkakashus, som fick godkänt av Kalle trots att det är ganska otraditionellt.

Roligt hade vi i alla fall när vi gjorde det.

---

På skolavslutningen i fredags fick Kalle ett godishus av sina lärare. Det har stått orört på köksbänken fram till ikväll. När han såg att vi hade tagit fram av julgodiset sprang han och hämtade sitt godishus och började att äta.

Något var startsignalen, antagligen något hans lärare sa i fredags. Det kan ha varit julgodiset, eller julgranen, eller julklapparna under julgranen eller pepparkakshuset. Eller något annat.

Han bestämde i alla fall att det var dags att öppna godishuset!

Söndag 22 december 2013

Shopping
Idag gjorde vi som så många andra, vi handlade de sista julklapparna. Vi åkte till den stora shoppinggallerian alldeles utanför stan.

Kalle stannade utanför och läste alla affärernas skyltar.

Hur många stannar upp och tar sig tid med det, tro?

När vi kom in i gallerian stannade han upp och såg sig omkring.
- Det här är en ... stadaffär, konstaterade han.

Vi åt lunchen på McDonalds. Kalle äter alltid Happy Meal, men de börjar kännas aningen för små för honom så för första gången testade vi en Big Mac & Co. Vi beställde hamburgaren "naken", alltså bara bröd och hamburgare utan dressing, ketchup eller sallad.

Han tittade på hamburgaren och sa ett "wow" innan han utan att tveka tog en tugga.

Han slukade hela mealet och visade sen tummen upp.

Godkänt!

Alldeles innan vi skulle åka hem så lekte Kalle en stund vid lekplatsen.      

Det går inte riktigt att beskriva hur det kändes när vi fick se honom hjälpa andra barn vid snurran, samarbeta vid ett TV-spel, klappa ett gosedjur och ha en dialog med ett annat barn.

Så häftigt!

Lördag 21 december 2013

Hänga gran

Japp, då är årets gran på plats med tända ljus och fina kulor i silver och rött.

Mimmi och Maja bad om en mer "stylad" gran i år. De önskade att alla halmprydnader, smällkarameller och hemmagjorda julgranssaker skulle ligga kvar i lådan. 

SÅ fick det bli!

 

Kalle var med i arbetet med att pynta granen.

Försiktigt hängde han upp kula efter kula.

När det var klart såg han väldigt nöjd ut.

Uttrycket "att klä julgranen" förstod inte Kalle innan vi började med granen, så när vi var färdiga frågade vi vad vi hade gjort.

- Jag hänger granar! sa han utan tvekan.

"Klä julgranen" eller "hänga granar", vi förstår i alla fall varandra. :-)

När granen var klar la vi fram alla paket.

Se, men inte röra, sa vi.

"Inte röra" betydde nog att "inte öppna paketen" för Kalle, för han tog upp varenda paket och läste etiketten.

 Spännande!

Fredag 20 december 2013

Ledig?

Det har varit en tung höst för Kalle. Han har inte haft lust att gå till skolan, han skulle helst ha varit hemma hela tiden. Fritt och bra, skönt att vara ledig.

Han har ändå varje morgon följt med till skolan, om än motvilligt och efter lite övertalning.

Vid frukosten i morse skulle jag förklara för Kalle att det var sista skoldagen idag och att han skulle få vara ledig i 16 dagar.

Jag förklarade att vi skulle gå till skolan, att det skulle bli en ganska kort skoldag och att vi skulle få se en teater i aulan. Kalle suckade stort när han hörde ordet "aulan". Det är inte hans favoritställe!

Jag förklarade också att när skoldagen var slut så skulle vi gå hem och sen skulle han få vara ledig i 16 dagar.

- Jaaa (på inandning), svarade Kalle och fortsatte att äta sin frukost under tystnad.

Efter en lång stund, när frukosten nästan var klar, ville han fråga en sak.

- Vad betyder ledig? frågade han.

Han vet att han gillar att vara ledig, men var inte säker på ordet. ;-)

 

Vi firade skolavslutningen med att äta av de "snöbollar" som Kalle bakade på hemkunskapen i veckan.

Man kan ju tro att han skulle ta den stora själv, men han ville inte smaka alls.

Torsdag 19 december

Julbad

Det är drygt 2 år sen Kalle vågade bada i vårt bubbelbadkar. Sist han provade vågade han bara bada fötterna.

Anledningen att han är rädd är att han tror att det finns spöken i bubblorna!

 

Ikväll gjorde vi ett nytt försök. Med stort motstånd följde han med till badrummet. Han visste ju att det var läskigt att bada. När det var fullt med vatten och badskum så gick han ändå frivilligt i vattnet.

Det såg nog lockande ut, trots allt.

- Myyyysigt! sa han efter en stund.

Bada i bubbelbadkar fick godkänt!

 

Tummen upp för julbadet!. ;-)

Onsdag 18 december 2013

Lilla julafton

Idag hade vi "lilla julafton" hemma hos oss. För Kalles del är julbord mycket bra eftersom det liknar den meny han äter nästan alla dagar - det finns kokt potatis och köttbullar.

Han hittade också sockerärtor, som han har börjat att gilla helt nyligen.

Han inledde måltiden med att skala. Han skalade alla ärtskidorna. Han förklarade att ärtorna inte var goda, han ville bara äta skidorna. Vi lät honom fortsätta. Det är bättre att han äter skidorna än inte alls.

Det lustiga var att när han hade ätit alla skidorna så slank ärtorna ner av bara farten.

Efter maten fick Kalle ett par julklappar som han fick öppna, trots att det inte är julafton.

När han höll på att öppna det största paketet så sprang han helt plötsligt ut ur rummet innan han hade fått bort pappret. Efter ett par sekunder kom han tillbaka och gav oss order om att blunda.

Så fort alla blundade så hörde vi hur det ven något genom luften in i vardagsrummet, där vi satt.

Det var den nyöppnade julklappen som han hade kastat in mot oss, en kudde i form av en fågel från spelet Angry Bird. I spelet ska man skjuta fåglarna med en slangbella mot en grupp med grisar och försöka att pricka grisarna. 

Han hade använt den precis så som den ska användas! Mot grisarna! ;-)

Tisdag 17 december 2013

Tomte-typer

Vi har faktiskt aldrig funderat över vilken typ av tomte som är bäst.

Kalle hade en väldigt viktig fråga idag som han ställde till alla hemma.

Han frågade samma meningar 7 gånger, inklusive första gången när han frågade sig själv.

Frågan löd:

- Vilken tomte är bäst ... tomte ... supertomte ... eller robottomte?

Samtidigt som han ställde frågan så visade han upp bilden med de 3 tomtetyperna. Varje tomte hade en bokstav över eller under sig.

T = tomte

S = supertomte

R = robottomte

Varje gång han fick ett svar log han stort och skrev in svarspersonens första bokstav i förnamnet bredvid den tomtetyp som personen valde som bäst.

2 valde tomte, 3 valde supertomte och 2 valde robottomte.

Undrar hur han ska använda sin statistik?

 

Kanske kommer någon av de 3 tomtarna på besök på julafton?

Måndag 16 december 2013

Önskelista

Idag fick vi en mycket tydlig önskelista av Kalle.

Han ritade 2 bilder på sin whiteboardtavla. De enda 2 saker han önskar sig.

Vi förstår att han önskar sig 2 sällskapsspel, ett som heter Alibaba och ett annat som heter Operation.

Det lustiga är att han aldrig spelar sällskapsspel, men det är det han önskar sig.

Vi vet att han tar för givet att man får det man önskar sig och helt orimliga önskningar är det ju inte.

Trots den fina önskelistan så vet vi att Tomten har planerat helt andra julklappar.

Undrar hur det kommer att gå när han upptäcker att han inte kommer att få det han önskar sig!?

Söndag 15 december 2013

Mammafritt och systerfritt

Idag var Kalle och pappa hemma, när mamma och syrrorna åkte på en heldag julshopping. En hel dag mamma- och systerfritt! Ingen van situation för Kalle, men säkert ganska skönt.

 

Dagen började riktigt bra eftersom han upptäckte att det fanns en skål med popcorn kvar från dagen innan. Han och Rosie njöt av den lite annorlunda frukosten i soffan.

- Varit lördag ... sen i morgonen äter popcorn ...äter popcorn söndag ... i soffan, förklarade Kalle när vi frågade vad bilden föreställer.

Precis så var det!

---

Även lunchen var riktigt bra i Kalles ögon eftersom de åkte till Max.

Kalle satt med brickan framför sig precis som en hund som väntar på klarsignal från husse att det går bra att börja äta av hundmaten. Han visade hur nöjd han var när han hade satt sig till bords med sin bricka med hamburgare, strips och läsk framför sig, genom att gnugga händerna riktigt ihärdigt.

Det är tydligt att åtminstone en i familjen uppskattar en liten hamburgermeny som om det vore en lyxmåltid.

Lördag 14 december 2013

Äntligen ledigt

Kalle har en period just nu när det är jobbigt att gå till skolan. Varje morgon är det samma protester och suckar. Han vill bara vara hemma utan en massa "måsten".

 

Igår kväll när han skulle sova så tittade vi på almanackan i hans rum och han såg att det var en ledig dag idag.

Leendet som spred sig i hans ansikte talade sitt tydliga språk! :-)

 

I morse när han hade vaknat låg han kvar en stund i sängen. Vi gick för att hämta honom när det var dags för frukost.

- Kalle , nu är det frukost! sa vi.

- Tyvärr ... jag är ledig! sa Kalle allvarligt.

- Kanske du kan äta frukost och sen gå tillbaka till sängen? undrade vi.

- Bra idé, svarade Kalle och följde med till köket.

Efter frukosten gick han tillbaka till sängen, men det tog inte många minuter så kom han ner till köket igen påklädd med borstade tänder och redo för den lediga dagen.

Att bara ligga och slappa kan vara bra mycket tristare än att ha mycket att göra!

Fredag 13 december 2013

Alternativt luciafirande

Det räcker att vi säger ordet "aulan" så stönar Kalle högt. Det är riktigt trist att gå dit för att se något gemensamt för hela skolan.

Eftersom det varken är farligt eller gör ont så får han trots sina protester följa med när det är aktiviteter i aulan. Idag var det luciatåget som skulle visas i aulan.

Redan hemma vid frukosten så stönade han mycket när han fick veta att det var aulan direkt på morgonen. Med släpande steg följde han med till skolan och muttrade lite om "tråkigt".

 

När det väl var dags för luciatåget så var han på plats i aulan och såg ganska nöjd ut. Han hade en Kalle ANka-tidning i sin hand så han var nöjd.

Han satte sig tillrätta och började att läsa sin tidning. När luciatåget var på väg in släcktes taklamporna och det blev mörkt.

- Hallå ... kan du tända lampan, sa han högt rakt ut.

Nja, det fick lov att vara släckt, men ganska snabbt tändes en ficklampa i en mobil bredvid honom.

Nöjd fortsatte han att läsa sin Kalle-tidning hela föreställningen.

 

På kvällen frågade vi honom vad han hade gjort i aulan på dagen.

- Jag läste Kalle Anka, svarade han.

- Såg du något luciatåg då? frågade vi.

- Nej, svarade han och ryckte på axlarna.

 

Även om han inte såg så mycket av föreställningen så var han i alla fall där. Kanske kände han efteråt att det var ganska ok.

Vi tänker att det är bättre att han går dit och får lära sig att det är ok att vara där, än att han får vara kvar i sitt klassrum. Skulle han få bestämma då skulle han aldrig få prova på nya saker.

Nästa gång - eller nästnästa - kanske han stönar mindre över att behöva gå dit.

Torsdag 12 december 2013

Svåra känslor

Kalle har svårt att hantera känslor, speciellt sina egna. När han blir ledsen vet han inte riktigt hur han ska göra. När han känner att tårarna stiger blir han oftast förstenad och försöker att låta bli att darra på läpparna. Kinderna blir ofta högröda och han "stänger av" sig. Om det sen går så långt att tårarna börjar att svälla över så vill han gömma sig, komma bort från allt som känns jobbigt. Han vill inte visa sitt ansikte, visa att det rinner tårar. Han vill att allt ska vara som vanligt. Även om det är vi som har gjort att han känner sig ledsen, om vi har sagt nej till något, så söker han ändå tröst hos oss. Det känns bra att vi är tryggheten även om vi har sagt saker han inte vill höra.

När tårarna stiger och börjar rinna utmed kinderna så ber han oftast om papper. Han brukar gömma sitt ansikte i hushållspapper. Han vill inte se sina tårar, men han vill inte heller att vi ska se det.

När vi hade en lite jobbig stund vid kvällsmaten kom tårarna och han bad om ett papper när han hade sökt tröst i pappas knä. Han ville torka tårarna samtidigt som han inte ville visa sina tårar.

Klurig som han är så löste han det på sitt sätt. Han torkade tårarna på pappas axel och la in allt hushållspapper bakom pappas glasögon = omöjligt att se tårarna.

Onsdag 11 december 2013

Kalle busunge

Kalle upptäckte att toalettdörren var låst. Någon var därinne och han bestämde sig för att skoja lite.

Han ställde sig utanför och höll hårt i dörrhandtaget. Han fnittrade lite, det var så spännande.

Pappa var på toaletten och såg att dörrhandtaget rörde på sig lite grann och kände på det. Det gick inte att trycka ner handtaget eftersom Kalle höll emot.

- Kalle, är det du? frågade pappa.

Inget svar.

- Kalle, vad gör du? frågade pappa.

- Jag gör busunge! fnittrade Kalle och kunde knappt stå stilla på andra sidan dörren.

Så fort pappa tog tag i dörren för att komma ut, så fnittrade Kalle och släppte taget. Han hoppade upp och ner, det var jättespännande.

Han hade gjort en riktig busunge, tyckte han själv.

Ganska oförargligt tyckte nog vi.

 

Kalle 3 år, med bus i blicken!

Tisdag 10 december 2013

Ombytta roller

Förvandlingar och förväxlingar är roligt tycker Kalle. Idag ställde han årstiderna på sin spets.

Han bytte ut typiska sommarsaker till vintern och tvärtom.

När han hade gjort sin teckning gick han runt och visade sina klasskamrater de roliga förväxlingarna han hade kommit på.

Kanske kan man byta material och göra en sandgubbe och en sandängel på sommaren istället för snögubbe och snöängel? Eller kanske kasta sandbollar istället för snöbollar?

 Kan man göra ett snöslott på vintern? Eller fylla en hink med snö och vända den upp-och-ner och göra en snökaka?

Det enda som är gemensant för båda årstiderna är nog att man kan gräva ner sig i både snö och sand och gömma sig. Det tänkte han bara på när det gällde snö-bilden. Figuren som har ett streck till kropp och som kommer upp ur ett hål har gömt sig i sanden - förlåt snön.

Sandgubbe, snögubbe, sandslott, snöslott, sandkaka, snökaka, sandängel, snöängel, snöboll eller sandboll - det är bara att välja! :-)

Måndag 9 december 2013

Färg-lektion

Kalle gillar att ge oss små "lektions-teatrar". Det han gör att han vill förmedla något litet budskap och gör det genom en enkel liten sketch.

 

Idag när han vi hämtade honom på fritids så ställde han upp 2 legofigurer på bordet.

- Vad ser du? frågade han.

- Jag ser 2 legogubbar, svarade jag. Det kunde vara rätt svarat, men lika gärna fel.

- Nej ... det är svart och vit, fortsatte Kalle och tog upp dem i sin hand.

Med "svart och vit" i handen började han hoppa omkring på fritids ungefär som en indianhövding gör en krigsdans.

- Jag måste blanda ... jag måste blanda ... jag måste blanda, sjöng han - eller kanske mera rappade.

Plötsligt stannade han upp sin hoppdans och slog ner handen med "svart och vit" på bordet. Han ställde ner det han hade i handen.

- Så ... nu har jag blandat ... den är grå, sa han glatt.

Svart blandat med vitt blir grått. Färglektionen var avslutad.

På vägen hem stannade han upp flera gånger när han hittade svarta och vita saker. Vitt handfat, svart dörrkarm, svart staket och vit snö var några av de saker han hittade.

Roligast tyckte han att det var när han hittade en vit fönsterkarm och ett svart handtag. Han ställde sig mellan dem och konstaterade att hans jacka var rätt, eftersom den var grå.

Söndag 8 december 2013

Prata med tröjan

Ikväll åt vi pizzor från frysdisken. Kalle har aldrig ätit det förut, men eftersom han har börjat att äta kebabpizza från pizzeria så tänkte vi att han kanske kunde prova på kebabpizza från frysdisken.

Efter långt funderande tog han en trevande, pytteliten tugga från kebabpizzan.

- Kalle var det gott? frågade vi.

Han ryckte på axlarna till svar = jag vet inte.

- Var det gott - ja eller nej? frågade vi som ville ha ett bättre svar.

Han tog tag i tröjan med nyporna vid axlarna och lyfte upp tröjan så högt han kunde. Han tittade oss stint i ögonen, men sa ingenting.

Det tog nog 10 sekunder innan vi förstod att han faktiskt hade svarat en andra gång, men utan ord.

Han hade ryckt på axlarna - tröjans axlar. ;-)

---

På kvällen när vi skulle titta på dagens avsnitt av adventskalendern på svtplay så fick Kalle syn på något han kände igen. Han rusade fram mot bilden och pekade.

- Titta ... en kanelkatt! sa han. ;-)

Lördag 7 december 2013

Ett snabbt NEJ

Han såg minst sagt besvärad ut när vi kom med boken "Mina ´vänner". När vi hade förklarat för honom att han kunde fylla i vad han heter, var han bor, vad han tycker om och lite annat, var reaktion omedelbar. På en sekund tog han boken, slog ihop den och kastade både boken och pennan hårt i golvet.

Sånt trams ville han inte vara med på!

 

Efter någon minut började han att titta på boken som låg lite slarvigt på golvet. Efter ytterligare någon minut tog han upp boken och pennan och la dem på bordet.

- Ok då ... han gör 2! sa han och greppade pennan.

Han delade med sig av 2 saker - sitt namn och sin gatuadress.

Vi bor egentligen på Villagatan, men LILLA DATAN som Kalle skrev passar honom ännu bättre! :-)

Fredag 6 december 2013

Torsdag 5 december 2013

Sövande revolutioner

Idag fick Kalle följa med till storasyster Mimmis skola som hade öppet hus på kvällen.

I ett hörn av klassrummet fanns en fåtölj som han satte sig i. Han började att bläddra i boken han hade med sig.

Lektionen började och efter en stund skulle Alice redovisa sitt arbete om industriella revolutionen. Taklamporna släcktes och Alice visade sitt bildspel på vita duken.

Det tog inte många sekunder innan Kalles andning blev tung och långsam. Hans ögon åkte ihop - han sov.

Genom hela Alices redovisning sov han. Lugnt och stilla.

När Alice var klar med sin redovisning tändes taklamporna och Kalle tittade yrvaket upp. Han blinkade några gånger och låtsades se ut som om inget hänt.

 

Nästa att redovisa var Mimmi som skulle prata om franska revolutionen. Ännu en gång släcktes lamporna och Mimmi visade sitt bildspel och berättade om händelserna i slutet av 1700-talet.

Ännu en gång blev andningen tung och långsam och ögonen åkte ihop.

Den här gången började han nästan att snarka, så vi fick putta på honom ett par gånger så att han inte skulle överrösta Mimmi.

Kanske att vi ska försöka hitta böcker om industriella och franska revolutionerna. 

Dem skulle vi kunna läsa som godnattsaga, så kommer säkert John Blund snabbt på besök om kvällarna.

Onsdag 4 december 2013

Tydlig beskrivning

Utan ett enda ord, men med några snabba streck på whiteboardtavlan, förklarade Kalle för oss hur maten hade försvunnit från bordet.

 

Vi hade ätit kvällsmat och alla hade gått från köket utom Kalle som satt kvar en stund. Efter några minuter kom vi tillbaka och skulle ta hand om matresterna och disken, som stod kvar på bordet.

Till vår förvåning var skålen med köttfärssås helt renslickad. Det syntes inte ens att det hade varit något i den.

Vi försökte få Kalle att berätta hur köttfärssåsen hade försvunnit ur skålen, men vi lyckades inte. Hur vi än vinklade frågorna och försökte så fick vi inga svar. Han bara ryckte på axlarna.

 

Till slut gick vi och hämtade whiteboardtavlan och berättade det vi visste. Vi sa att Kalle satt vid matbordet och att han hade ätit maten klart. Vi berättade att vi hade gått från köket och när vi kom tillbaka var skålen med köttfärssås helt ren.

Visste han hur det hade gått till?

 

Med ett leende tog han whiteboardpennan och ritade snabbt två bilder.

På den första bilden var matbordet och en stol. Den visar hur vår hund Rosie hoppade upp på stolen och sen vidare upp på bordet.

Den andra bilden består enbart av 10 streck, men är ändå så tydlig.

Rosie står med huvudet djupt i skålen med köttfärssås.

Hon passade visst på att festa lite när vi lämnade köket.

Tydligare kunde det inte ha varit!

Tisdag 3 december

Bra och bättre

Kalles vanligaste gest för att visa att något är bra:

Idag hade vi problem att komma och hämta honom i tid från fritids, så Mimmi och Maja ryckte ut och hämtade honom.

Han visste inte innan att de skulle komma, men det hade gått bra, till och med väldigt bra. Han hade glatt hoppat upp från den stora kudden på golvet och nästan dansat till dem och klätt på sig.

På kvällen frågade vi honom om det hade varit bra att hans systrar hämtade istället för mamma och pappa.

Svaret måste väl ändå betyda att det hade varit "snorbra"? ;-)

Måndag 2 december 2013

Mörklagt - avstängt

Det är märkligt hur Kalle kan utestänga allt som händer runt omkring honom i vissa situationer.

Ikväll när vi åt kvällsmaten kom Mimmi hem - med totalt 9 kompisar som alla tittade in i köket och hejade.

Kalle verkade inte ens märka all uppståndelse. Eller så stängde han helt enkelt bara av alla sina sinnesintryck. Vilken bra förmåga!

---

Helt plötsligt slocknade TV:n när Kalle tittade på barn-TV efter maten. Det blev strömavbrott.

Snabbt fixade vi så att strömmen kom tillbaka.

Kort efter strömavbrottet kom Kalle och vinkade att vi skulle följa med honom. Han tog oss först till köket där han pekade på fönstret ...

... och spisfläkten. Sen gick vi till hallen och han pekade på toalettdörrens handtag och tavlan med hjärtan. Vi fortsatte till matrummet och han pekade på fönsterlampan.

Hela tiden var han tyst och bad oss att inte fråga något.

Han fortsatte vandringen till vardagsrummet och där pekade han på fönsterlamporna, den stora tavlan och på TV.n.

- Så ... nu klar! sa Kalle och satte sig för att fortsätta att titta på TV.

Han ville såklart bara visa oss vilka olika saker som slocknade när strömmen gick. Han hade noterat precis allt som var tänt eller påslaget innan strömmen gick - inte bara TV:n.

Söndag 1 december 2013

1:a advent

Vid frukosten hade vi ställt fram årets adventskalender - en legokalender - till Kalle.

Kalle tittade lite på den, men visade inget intresse.

- Kalle, ser du något? frågade vi och försökte få någon reaktion av honom.

- Äsch ... han behöver inte ... kanske kan imorgon? undrade Kalle som faktiskt inte var det minsta intresserad av adventskalendern.

- Du behöver inte öppna adventskalendern om du inte vill. Kanske jag kan få den? sa jag lite provocerande.

- Hmmm ... OK då ... han vill öppna! sa Kalle och öppnade första luckan.

Flera gånger gick han tillbaka och lekte med legogubben som fanns innanför första luckan, så lite roligt var det nog i alla fall.

---

Idag var vi bjudna till Kalles mormor först på lunch och senare för att se en adventskonsert tillsammans.

På vägen till mormor stannade vi till vid en butik som vi aldrig har varit i förut. Där hittade Kalle en favorit, en koja för katter i form av en fisk.

Han provade att bli uppäten av fisken:

Nästan direkt efter lunchen gjorde han det som många av oss kanske önskar att man gjorde lite oftare.

Han satte sig tillrätta i fåtöljen, drog upp benen - och somnade.

Där sov han gott en bra stund trots att resten av oss - 9 personer - satt runt honom och pratade livligt.

Om han gillade adventskonserten?

Nja, men Nintendospelet gick bra! ;-)