Måndag 31 oktober 2011
Kalles spökhistoria
Idag är det Kalles storasyster Majas födelsedag.
Det är också den riktiga Halloweendagen som de firar den i USA. Det är alltid den 31 oktober.
För att fira Halloween så bjuder Kalle på en spökhistoria.
Det är en liten söt berättelse om spöken i skogen.
Lyssna och bli så där lagom skrämd! :-)
Idag är det Kalles storasyster Majas födelsedag.
Det är också den riktiga Halloweendagen som de firar den i USA. Det är alltid den 31 oktober.
För att fira Halloween så bjuder Kalle på en spökhistoria.
Det är en liten söt berättelse om spöken i skogen.
Lyssna och bli så där lagom skrämd! :-)
Söndag 30 oktober 2011
Positiv feedback
Det började att ljusna ute, när vi hörde det. Små fötter (inte pyttesmå - kanske storlek 34!) tassade barfota nerför trappan. De fortsatte fram mot vår sovrumsdörr. Försiktigt öppnades dörren och Kalle kom in i vårt sovrum.
Han gick rakt fram till vår säng och kröp ner mellan oss. Han drog upp täcket högt och kurade ihop sig. Hans iskalla fötter värmde sig mot våra ben som sjönk i värme lika mycket som hans fötter värmdes.
Han vände ryggen till och drog upp sin pyjamaströja.
- Klia? frågade han.
Vi kliade honom på ryggen och han njöt.
Vi gosade, kliade, småpratade, klappade, kramade, skrattade, busade och njöt. Med andra ord var det en kvalitetsmorgon av stora mått!
Som alltid tar det roliga slut och efter en stund var mamma tvungen att stiga upp.
- Kalle, nu måste jag gå upp, sa jag till honom.
Han log lite innan han svarade.
- Ååå ... taaack, sa han och såg bara nöjd ut över att jag skulle gå.
Jag som hade dragit ut lite på tiden för att inte avbryta vår mystund... :-)
Njuter man av ensamhet, så gör man!
Här är Kalle 1 år och har en mysstund där mamma och pappa är utbytta mot två gosedjur!
Dagens Super Mario verkar ha ögon åt alla håll och kanter!
Det började att ljusna ute, när vi hörde det. Små fötter (inte pyttesmå - kanske storlek 34!) tassade barfota nerför trappan. De fortsatte fram mot vår sovrumsdörr. Försiktigt öppnades dörren och Kalle kom in i vårt sovrum.
Han gick rakt fram till vår säng och kröp ner mellan oss. Han drog upp täcket högt och kurade ihop sig. Hans iskalla fötter värmde sig mot våra ben som sjönk i värme lika mycket som hans fötter värmdes.
Han vände ryggen till och drog upp sin pyjamaströja.
- Klia? frågade han.
Vi kliade honom på ryggen och han njöt.
Vi gosade, kliade, småpratade, klappade, kramade, skrattade, busade och njöt. Med andra ord var det en kvalitetsmorgon av stora mått!
Som alltid tar det roliga slut och efter en stund var mamma tvungen att stiga upp.
- Kalle, nu måste jag gå upp, sa jag till honom.
Han log lite innan han svarade.
- Ååå ... taaack, sa han och såg bara nöjd ut över att jag skulle gå.
Jag som hade dragit ut lite på tiden för att inte avbryta vår mystund... :-)
Njuter man av ensamhet, så gör man!
Här är Kalle 1 år och har en mysstund där mamma och pappa är utbytta mot två gosedjur!
Dagens Super Mario verkar ha ögon åt alla håll och kanter!
Lördag 29 oktober 2011
Aj, aj, aj ...
Nu är mysteriet löst - och det var väl inte riktigt vad vi önskade.
I tisdags skrev vi om att Kalle hade ritat ett stort L som han strukit över och bredvid skrev han ett stort G.
"Inte är Luigi ... han är den ... G" berättade han för att förklara.
När han satt vid datorn och tittade på Mario-filmer på YouTube idag så visade han oss en figur som nästan såg ut som Luigi, men hade ett G på sin keps.
Den figuren visade sig heta Guiyii och var en väldigt elak figur skapad av YouTube-användare.
Då var det problemet löst, men det kunde ha varit en bättre lösning på det.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario är nästan lite spöklik! :-)
Nu är mysteriet löst - och det var väl inte riktigt vad vi önskade.
I tisdags skrev vi om att Kalle hade ritat ett stort L som han strukit över och bredvid skrev han ett stort G.
"Inte är Luigi ... han är den ... G" berättade han för att förklara.
När han satt vid datorn och tittade på Mario-filmer på YouTube idag så visade han oss en figur som nästan såg ut som Luigi, men hade ett G på sin keps.
Den figuren visade sig heta Guiyii och var en väldigt elak figur skapad av YouTube-användare.
Då var det problemet löst, men det kunde ha varit en bättre lösning på det.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario är nästan lite spöklik! :-)
Fredag 28 oktober 2011
Att tyda ord
Igår diskuterade vi vad homonymer är. Det är ord som heter lika, men som betyder helt olika saker.
Ett exempel på en homonym är ordet foder, som betyder flera olika saker:
- djurmat
- trälisten runt en dörr eller ett fönster
- innertyget i ett klädesplagg, t ex en jacka
Idag satt Kalle i sitt rum och surfade på datorn och byggde lego.
Vi hörde att han var missnöjd med något. Han började att prata irriterat och slog ner näven i bordet.
- Åååå ... dumma dator ... den går inte, muttrade han.
Vi gick in till hans rum och ställde oss i dörröppningen.
- Men, Kalle, vad händer? frågade vi.
Han reagerade blixtsnabbt.
- GÅÅÅ, ropade han.
- Inte händer (vi hade ju frågat: "Vad händer?"), sa han och höll fram sina händer, han måste fot ... GÅ! fortsatte han och pekade på våra fötter.
Han var uppenbarligen inte intresserad av vårt sällskap eller hjälp.
Vi blev lite fulla i skratt och försökte förklara för honom att ordet händer kan betyda både kroppsdelen händer och saker som sker, olika händelser.
Han var inte speciellt intresserad!
- GÅ, sa han och pekade på våra fötter.
Lustigt att det blev ett missförstånd med en homonym, när vi precis diskuterat det! :-)
Kalle pekade på våra fötter och bad oss gå.
Här är Kalles fötter (och hela han!) 3,5 år gamla. De vadar på en strand i Stocksund.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Frågan är vem det är. Färgerna på kläderna är Marios, men det verkar vara brorsan Luigis keps!
Igår diskuterade vi vad homonymer är. Det är ord som heter lika, men som betyder helt olika saker.
Ett exempel på en homonym är ordet foder, som betyder flera olika saker:
- djurmat
- trälisten runt en dörr eller ett fönster
- innertyget i ett klädesplagg, t ex en jacka
Idag satt Kalle i sitt rum och surfade på datorn och byggde lego.
Vi hörde att han var missnöjd med något. Han började att prata irriterat och slog ner näven i bordet.
- Åååå ... dumma dator ... den går inte, muttrade han.
Vi gick in till hans rum och ställde oss i dörröppningen.
- Men, Kalle, vad händer? frågade vi.
Han reagerade blixtsnabbt.
- GÅÅÅ, ropade han.
- Inte händer (vi hade ju frågat: "Vad händer?"), sa han och höll fram sina händer, han måste fot ... GÅ! fortsatte han och pekade på våra fötter.
Han var uppenbarligen inte intresserad av vårt sällskap eller hjälp.
Vi blev lite fulla i skratt och försökte förklara för honom att ordet händer kan betyda både kroppsdelen händer och saker som sker, olika händelser.
Han var inte speciellt intresserad!
- GÅ, sa han och pekade på våra fötter.
Lustigt att det blev ett missförstånd med en homonym, när vi precis diskuterat det! :-)
Kalle pekade på våra fötter och bad oss gå.
Här är Kalles fötter (och hela han!) 3,5 år gamla. De vadar på en strand i Stocksund.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Frågan är vem det är. Färgerna på kläderna är Marios, men det verkar vara brorsan Luigis keps!
Torsdag 27 oktober 2011
Kalle är inredare
Idag kom Kalle skuttande och var riktigt glad.
- Kom, han visa dig, sa han och tog tag i våra händer. Han drog med oss upp till badrummet.
- Han gjorde, sa han om sig själv och pekade in i badrummet.
Vi kikade in och såg hans verk som inredare:
- Den är ... toalett-färg, förkunnade han stolt och visade hur den nya toaletten fungerade.
Om toaletten skulle användas, fick man vika allt uppåt mot vattenbehållaren.
Helt klart var han nöjd!
Vi andra i familjen kanske tycker att den vanliga vita toaletten är mer användarvänlig, men varför ska man alltid vara så praktisk?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario: Det verkar som han har tappat hållningen och släpar benen efter sig. :-)
Idag kom Kalle skuttande och var riktigt glad.
- Kom, han visa dig, sa han och tog tag i våra händer. Han drog med oss upp till badrummet.
- Han gjorde, sa han om sig själv och pekade in i badrummet.
Vi kikade in och såg hans verk som inredare:
- Den är ... toalett-färg, förkunnade han stolt och visade hur den nya toaletten fungerade.
Om toaletten skulle användas, fick man vika allt uppåt mot vattenbehållaren.
Helt klart var han nöjd!
Vi andra i familjen kanske tycker att den vanliga vita toaletten är mer användarvänlig, men varför ska man alltid vara så praktisk?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario: Det verkar som han har tappat hållningen och släpar benen efter sig. :-)
Onsdag 26 oktober 2011
Oväntad kommentar
Kalle är väldigt intresserad av ost.
Varje gång han följer med till mataffären så stannar han till vid ostdisken.
Han tittar och jämför färg, form och storlek.
Han pekar ut alla kvadrater och alla cirklar. Han tar upp dem och jämför storlekar. Han tittar på förpackningarnas skillnader och likheter.
Idag var han med till mataffären och stannade som vanligt till vid ostdisken och tittade och jämförde. Efter en stund fortsatte vi.
Efter några meter kom vi fram till nästa ostdisk, där de lite finare ostarna finns.
- Ååå. mer ost ... wow vilken många, sa han och stannade till igen.
Efter ytterligare en stund fortsatte vi och efter bara några meter så kom vi fram till en kyldik med extraprisvaror.
I den fanns det också - just det - ost!
- Ost igen ... den finns många ... eeemm ... jag undrar ... var är musen? undrade Kalle allvarligt.
Gillar han att äta ost? Nej, nej, nej - inte äta, bara titta! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har samma färg och form som igår, men Kalle upptäckte att han hade missat hängslena på byxorna. Det syns på den blå legobiten, på den röda tröjan.
Kalle är väldigt intresserad av ost.
Varje gång han följer med till mataffären så stannar han till vid ostdisken.
Han tittar och jämför färg, form och storlek.
Han pekar ut alla kvadrater och alla cirklar. Han tar upp dem och jämför storlekar. Han tittar på förpackningarnas skillnader och likheter.
Idag var han med till mataffären och stannade som vanligt till vid ostdisken och tittade och jämförde. Efter en stund fortsatte vi.
Efter några meter kom vi fram till nästa ostdisk, där de lite finare ostarna finns.
- Ååå. mer ost ... wow vilken många, sa han och stannade till igen.
Efter ytterligare en stund fortsatte vi och efter bara några meter så kom vi fram till en kyldik med extraprisvaror.
I den fanns det också - just det - ost!
- Ost igen ... den finns många ... eeemm ... jag undrar ... var är musen? undrade Kalle allvarligt.
Gillar han att äta ost? Nej, nej, nej - inte äta, bara titta! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har samma färg och form som igår, men Kalle upptäckte att han hade missat hängslena på byxorna. Det syns på den blå legobiten, på den röda tröjan.
Tisdag 25 oktober 2011
En tydlig fråga
Idag fick Kalle möjlighet att rita vid en lite större whiteboardtavla än den han har hemma.
Utan en enda sekunds betänketid så börjar han teckna sina figurer.
Temat var det gamla vanliga - Mario och hans bror Luigi.
Så fort en bild eller figur är klar så suddar han ut den och gör en ny.
Han har verkligen utvecklat sitt tecknande.
På kepsarna skriver han dit M eller L, precis som Mario och Luigi har på sina kepsar.
När han hade ritat färdigt och suddat ut den sista figuren så skrev han ett stort L på tavlan.
- Han måste visa dig ... inte är Luigi, sa han och gjorde ett stort kryss över L:et.
- Han är den ... G ... heter G, fortsatte han och skrev ett stort G på tavlan.
Vi antar att han menade att någon av figurerna heter något som börjar på G.
När vi googlar på Mario, hittar vi en lista över alla olika rollfigurer. Vi kan konstatera att den enda av alla de 40 namnen som börjar på G är Goomba, som är en svamp.
Det stämmer inte riktigt för den som Kalle försökte berätta att den hette något på G, såg ut som en Mario-figur och inte som en svamp.
Någon som vet?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har satt sig tillrätta!
Idag fick Kalle möjlighet att rita vid en lite större whiteboardtavla än den han har hemma.
Utan en enda sekunds betänketid så börjar han teckna sina figurer.
Temat var det gamla vanliga - Mario och hans bror Luigi.
Så fort en bild eller figur är klar så suddar han ut den och gör en ny.
Han har verkligen utvecklat sitt tecknande.
På kepsarna skriver han dit M eller L, precis som Mario och Luigi har på sina kepsar.
När han hade ritat färdigt och suddat ut den sista figuren så skrev han ett stort L på tavlan.
- Han måste visa dig ... inte är Luigi, sa han och gjorde ett stort kryss över L:et.
- Han är den ... G ... heter G, fortsatte han och skrev ett stort G på tavlan.
Vi antar att han menade att någon av figurerna heter något som börjar på G.
När vi googlar på Mario, hittar vi en lista över alla olika rollfigurer. Vi kan konstatera att den enda av alla de 40 namnen som börjar på G är Goomba, som är en svamp.
Det stämmer inte riktigt för den som Kalle försökte berätta att den hette något på G, såg ut som en Mario-figur och inte som en svamp.
Någon som vet?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har satt sig tillrätta!
Måndag 24 oktober 2011
Riktig mat
Idag var det spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
Hemma äter han det, men absolut inte i skolan.
Han var inte helt nöjd med dagens köttfärssås:
- Du hallå ... han måste berätta ... måste riktig köttfärssås ... inte den ... är så konstig i här ... han kan inte den prickar så ... många saker inte, sa Kalle allvarligt och la armarna i kors över bröstet.
Den här typen av köttfärssås med prickar i, tänkte han inte acceptera längre.
- Den inte riktig, fortsatte han.
Han vill alltså ha en slät köttfärssås utan krossade tomater och lök.
Tja, resten av familjen håller inte riktigt med honom!
Hans tallrik var snyggt dekorerad med tomat- och lökbitar runt tallrikens kant. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle VAR Super Mario idag.
Båda log lika stort! ♥
Idag var det spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
Hemma äter han det, men absolut inte i skolan.
Han var inte helt nöjd med dagens köttfärssås:
- Du hallå ... han måste berätta ... måste riktig köttfärssås ... inte den ... är så konstig i här ... han kan inte den prickar så ... många saker inte, sa Kalle allvarligt och la armarna i kors över bröstet.
Den här typen av köttfärssås med prickar i, tänkte han inte acceptera längre.
- Den inte riktig, fortsatte han.
Han vill alltså ha en slät köttfärssås utan krossade tomater och lök.
Tja, resten av familjen håller inte riktigt med honom!
Hans tallrik var snyggt dekorerad med tomat- och lökbitar runt tallrikens kant. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle VAR Super Mario idag.
Båda log lika stort! ♥
Söndag 23 oktober 2011
Form-språk
Igår var familjens alla "flickor" på resande fot så Kalle var hemma med pappa.
På kvällen blev det mat i kartong = pizza.
Kalle studerade pizzakartongen.
- Vaaa ... äta en pacman, sa han efter en stund.
- Det är en pizza, sa pappa.
- Neej ... den är pacman, sa Kalle och stängde kartongen och pekade på bilden på locket.
Så rätt han hade.
Figuren har precis samma form som det traditionella datorspelet från 80-talet.
Idag frågade vi Kalle vad de hade ätit igår. Efter lite utsvävningar i svaret hamnade han rätt:
- Du skojar bara ... han kan inte ... eeehh (här kom han på att han kunde svaret, det syntes) ... pizzaaa, svarade han. Han åt alltså inte pacman!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - en lite mindre modell, men ganska vanlig (för ett otränat öga som vårt)!
Igår var familjens alla "flickor" på resande fot så Kalle var hemma med pappa.
På kvällen blev det mat i kartong = pizza.
Kalle studerade pizzakartongen.
- Vaaa ... äta en pacman, sa han efter en stund.
- Det är en pizza, sa pappa.
- Neej ... den är pacman, sa Kalle och stängde kartongen och pekade på bilden på locket.
Så rätt han hade.
Figuren har precis samma form som det traditionella datorspelet från 80-talet.
Idag frågade vi Kalle vad de hade ätit igår. Efter lite utsvävningar i svaret hamnade han rätt:
- Du skojar bara ... han kan inte ... eeehh (här kom han på att han kunde svaret, det syntes) ... pizzaaa, svarade han. Han åt alltså inte pacman!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - en lite mindre modell, men ganska vanlig (för ett otränat öga som vårt)!
Lördag 22 oktober 2011
Roligt svar
På morgonen var Kalles jacka borta. Eftersom den skulle kunna vara vid vår andra ytterdörr eller uppe i Kalles rum, så sprang vi omkring och letade efter den.
Kalle stod i hallen med skor på fötterna och väntade.
Mimmi kom till hallen och såg hur vi irrade fram och tillbaka, men hon visste inte vad vi gjorde.
Det enklaste och snabbaste sättet att ta reda på det, var naturligtvis att fråga Kalle. Han stod ju bara där och väntade på oss.
- Kalle, vad letar mamma efter, frågade Mimmi.
- Men, kom igen ... flygande gröna grodor, svarade Kalle allvarligt.
- Vaa??! svarade Mimmi.
- Men sluta ... inte igen ... flygande gröna grodor ... åååhhh, sa Kalle och tyckte att ämnet var klart.
Från att inte ha svarat alls på frågor till att i alla fall svara, det är en viss utveckling.
Å andra sidan kanske man inte blir så klok av svaren alla gånger! :-)
Den här drygt decimeterstora grodan (eller är det en padda?) hoppade omkring på vår villatomt mitt inne i stan, förra sommaren. Den var väl på storstadssemester.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet (victory!)!
En liknande gjorde han 10 oktober men då stod han från sidan och fingrarna var ihopbyggda, inte med ett mellanrum. Det är små detaljer som gör skillnaden!
På morgonen var Kalles jacka borta. Eftersom den skulle kunna vara vid vår andra ytterdörr eller uppe i Kalles rum, så sprang vi omkring och letade efter den.
Kalle stod i hallen med skor på fötterna och väntade.
Mimmi kom till hallen och såg hur vi irrade fram och tillbaka, men hon visste inte vad vi gjorde.
Det enklaste och snabbaste sättet att ta reda på det, var naturligtvis att fråga Kalle. Han stod ju bara där och väntade på oss.
- Kalle, vad letar mamma efter, frågade Mimmi.
- Men, kom igen ... flygande gröna grodor, svarade Kalle allvarligt.
- Vaa??! svarade Mimmi.
- Men sluta ... inte igen ... flygande gröna grodor ... åååhhh, sa Kalle och tyckte att ämnet var klart.
Från att inte ha svarat alls på frågor till att i alla fall svara, det är en viss utveckling.
Å andra sidan kanske man inte blir så klok av svaren alla gånger! :-)
Den här drygt decimeterstora grodan (eller är det en padda?) hoppade omkring på vår villatomt mitt inne i stan, förra sommaren. Den var väl på storstadssemester.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet (victory!)!
En liknande gjorde han 10 oktober men då stod han från sidan och fingrarna var ihopbyggda, inte med ett mellanrum. Det är små detaljer som gör skillnaden!
Fredag 21 oktober 2011
Fredagkväll
Fredagar är speciella för Kalle. Han vet att det vankas popcorn, favoriten över allt annat.
När vi dukar till middag på fredagar så dukar vi med glas på fot. Vi har kommit på att det är signalen för Kalle att det blir popcorn lite senare.
En påse popcorn poppas och hälls upp i den speciella popcornskålen. Kalle känner doften redan innan påsen har poppat halva tiden.
Han tar skålen och sätter sig att vänta i TV-soffan.
Han tar ett popcorn i handen och för det till munnen. Så sitter han med det första popcornet färdigt att stoppas in i munnen, tills någon av oss säger "varsågod".
Han kan vänta med popcornet i handen ganska länge, för vi brukar vänta tills alla har samlats i TV-soffan.
Till slut får han börja äta och hela popcornskålen går åt i ett nafs.
Fredagar är speciella på fler sätt. Han får också vara uppe lite längre än vanligt.
Som många andra så gillar han att sova - men bara på morgonen. Att gå och lägga sig på kvällen är inget han väljer frivilligt.
Därför blev vi lite förvånade när han redan 20.30, direkt efter att popcornen har tagit slut, reser sig upp från TV-soffan.
- Han måste sova ... SNÄLLA, sager han bedjande som om det vore något man måste be om lov att få göra.
En nöjd kille gick och la sig tidigt med ett leende på läpparna.
Här är en bild från i somras.
Tingeling, vårt ena marsvin, fick agera väckarklocka.
Båda var ganska nöjda.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng igen, men aningen modifierad!
Fredagar är speciella för Kalle. Han vet att det vankas popcorn, favoriten över allt annat.
När vi dukar till middag på fredagar så dukar vi med glas på fot. Vi har kommit på att det är signalen för Kalle att det blir popcorn lite senare.
En påse popcorn poppas och hälls upp i den speciella popcornskålen. Kalle känner doften redan innan påsen har poppat halva tiden.
Han tar skålen och sätter sig att vänta i TV-soffan.
Han tar ett popcorn i handen och för det till munnen. Så sitter han med det första popcornet färdigt att stoppas in i munnen, tills någon av oss säger "varsågod".
Han kan vänta med popcornet i handen ganska länge, för vi brukar vänta tills alla har samlats i TV-soffan.
Till slut får han börja äta och hela popcornskålen går åt i ett nafs.
Fredagar är speciella på fler sätt. Han får också vara uppe lite längre än vanligt.
Som många andra så gillar han att sova - men bara på morgonen. Att gå och lägga sig på kvällen är inget han väljer frivilligt.
Därför blev vi lite förvånade när han redan 20.30, direkt efter att popcornen har tagit slut, reser sig upp från TV-soffan.
- Han måste sova ... SNÄLLA, sager han bedjande som om det vore något man måste be om lov att få göra.
En nöjd kille gick och la sig tidigt med ett leende på läpparna.
Här är en bild från i somras.
Tingeling, vårt ena marsvin, fick agera väckarklocka.
Båda var ganska nöjda.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng igen, men aningen modifierad!
Torsdag 20 oktober 2011
En oskriven regel
En av alla oskrivna regler är att hälsa på varandra när man möts. Man kan hälsa på olika sätt, beroende på om det är någon inom familjen, en bekant eller kanske en myndighetsperson.
Kalle tränar varje dag på att hälsa. Att hälsa på olika sätt beroende på situationen, det får nog vänta ett tag. Det första steget är bara ATT hälsa.
Varje dag, på samlingen i skolan, hälsar Kalles lärare på varje elev. Eleverna sitter i en halvcirkel och läraren går fram till dem, en efter en. Varje barn får göra ett val, hur de vill hälsa.
De kan välja mellan: "Hej", "Godmorgon" eller "Tjena".
När de har gjort sitt val, så hälsar de på varandra och läraren går vidare till nästa elev.
Det här gör de varje dag. Nötning, nötning och återigen nötning.
Det allra bästa sättet att lära sig något.
Idag var det allra första gången som Kalle tog initiativet att hälsa på oss.
När han kom hem från skolan och fritids, tog han av sig sina ytterkläder och gick till köket. Där var det tomt, så han gick vidare till vardagsrummet. Där var Stefan, Kalles pappa och Mimmi, hans syster.
Hn lyfte sin högra arm snett uppåt i en hälsningsgest.
- Heej, sa han högt och tydligt.
Det här lilla ordet var resultatet av ett tåligt nötande både i skolan och hemma under många år. Det bevisar verkligen att man aldrig ska ge sig.
Vi får hoppas att det kommer spontant fler gånger! ♥
Här är Kalle, 11 månader, i moster Monikas famn.
Häsningsgesten fanns redan då!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle hittade en förebild på datorn ...
... som han omvandlade till lego! :-)
En av alla oskrivna regler är att hälsa på varandra när man möts. Man kan hälsa på olika sätt, beroende på om det är någon inom familjen, en bekant eller kanske en myndighetsperson.
Kalle tränar varje dag på att hälsa. Att hälsa på olika sätt beroende på situationen, det får nog vänta ett tag. Det första steget är bara ATT hälsa.
Varje dag, på samlingen i skolan, hälsar Kalles lärare på varje elev. Eleverna sitter i en halvcirkel och läraren går fram till dem, en efter en. Varje barn får göra ett val, hur de vill hälsa.
De kan välja mellan: "Hej", "Godmorgon" eller "Tjena".
När de har gjort sitt val, så hälsar de på varandra och läraren går vidare till nästa elev.
Det här gör de varje dag. Nötning, nötning och återigen nötning.
Det allra bästa sättet att lära sig något.
Idag var det allra första gången som Kalle tog initiativet att hälsa på oss.
När han kom hem från skolan och fritids, tog han av sig sina ytterkläder och gick till köket. Där var det tomt, så han gick vidare till vardagsrummet. Där var Stefan, Kalles pappa och Mimmi, hans syster.
Hn lyfte sin högra arm snett uppåt i en hälsningsgest.
- Heej, sa han högt och tydligt.
Det här lilla ordet var resultatet av ett tåligt nötande både i skolan och hemma under många år. Det bevisar verkligen att man aldrig ska ge sig.
Vi får hoppas att det kommer spontant fler gånger! ♥
Här är Kalle, 11 månader, i moster Monikas famn.
Häsningsgesten fanns redan då!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle hittade en förebild på datorn ...
... som han omvandlade till lego! :-)
Onsdag 19 oktober 2011
Perfekt - eller inte alls!
Idag byggde Kalle en helt otrolig miljö med Super Mario. Det är säkert från något spel, men han hade ingen bild som förebild.
Han plockade med bitarna fram och tillbaka. Det finns något slags system för vilka bitar som får vara bredvid vilka. Det räcker inte med att det är rätt färg, det måste också vara rätt storlek på bitarna. Vi har aldrig förstått hans regler, men för honom är de självklara.
När han kom till det svarta partiet till höger, så stötte han på problem. Det fanns inte rätt typ av bitar. Det 30-tal bitar som fanns var för små. Han plockade och letade bland sina legobitar, men tyvärr - det fanns ingen i rätt storlek.
För oss hade det varit naturligt att ta de svarta som fanns, för att få möjlighet att bygga färdigt.
För Kalle fanns inte det alternativet.
På en halv minut hade han raserat sitt arbete som han jobbat med i en timme.
Tur att vi hann få se den fina miljön!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
När miljön inte gick att göra komplett, så byggde han snabbt ihop två lite indre mindre "miljöer" där allt runtomkring saknas.
Dem byggde han på en kvart direkt efter den som han hade raserat!
Idag byggde Kalle en helt otrolig miljö med Super Mario. Det är säkert från något spel, men han hade ingen bild som förebild.
Han plockade med bitarna fram och tillbaka. Det finns något slags system för vilka bitar som får vara bredvid vilka. Det räcker inte med att det är rätt färg, det måste också vara rätt storlek på bitarna. Vi har aldrig förstått hans regler, men för honom är de självklara.
När han kom till det svarta partiet till höger, så stötte han på problem. Det fanns inte rätt typ av bitar. Det 30-tal bitar som fanns var för små. Han plockade och letade bland sina legobitar, men tyvärr - det fanns ingen i rätt storlek.
För oss hade det varit naturligt att ta de svarta som fanns, för att få möjlighet att bygga färdigt.
För Kalle fanns inte det alternativet.
På en halv minut hade han raserat sitt arbete som han jobbat med i en timme.
Tur att vi hann få se den fina miljön!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
När miljön inte gick att göra komplett, så byggde han snabbt ihop två lite indre mindre "miljöer" där allt runtomkring saknas.
Dem byggde han på en kvart direkt efter den som han hade raserat!
Tisdag 18 oktober 2011
Konst utan kommentar
Förr tecknade Kalle ofta och mycket. Oftast med enbart blyertspenna och snabba streck. Han kunde fylla många papper med sina fina streckgubbar som berättade långa historier - utan ord.
Nu är det mer sällan som vi ser hans fina teckningar.
Igår kom han hem med en genomarbetat bild med massor med detlajer. Idag tog vi fram bilden och tänkte få höra konstnärens egna kommentarer om sitt verk.
- Han kan inte prata! sa Kalle när teckningen låg framför honom.
Eftersom vi ibland lyckas lura honom till att prata så fortsatte vi att fråga om bilden med bilen, husvagnen och strutsen.
Han vände på teckningen. Där hade han tecknat en struts och en kalkon och han hade skrivit "STRUTSAR OCH KALKONER" med stora bokstäver. 
Han förde sitt pekfinger över texten flera gånger.
- Strutsar och kalkoner, strutsar och kalkoner, strutsar och kalkoner, läste vi lydigt.
Han förde sitt finger fortare och fortare samtidigt som vi läste fortare och fortare.
- Strutsarochkalkoner, strutsarochkalkoner, strutsarochkalkoner, läste vi så vi nästan vrickade tungan.
Kalle skrattade förtjust!
När vi sen vände tillbaka papperet till bilden med husvagnen så kunde vi fråga lite om vad han hade ritat.
- Den ... strutsen ... äter bilen sån ..., sa han och visade med fingrarna något tunt och långt.
- Jaha, den äter på bilens antenn, sa vi.
Kalle nickade.
- Vad händer med han som hänger ut från bilen? frågade vi.
- Jag vill inte prata, sa Kalle.
- Vad är det som ligger på bilens tak? fortsatte vi.
- Det är en VÄSKA ... hon är GALEN, svarade Kalle och började ilskna till.
- Jag VILL inte prata, fortsatte han och tog teckningen med sig, sprang ner till köket och la teckningen mycket bestämt på köksbordet, J-A-G V-I-L-L I-N-T-E P-R-A-T-A!.
I trappen möttes vi, han på väg tillbaka till sitt rum och vi på väg ner.
- Heej, sa han glatt som om ingenting hade hänt. :-)
Tur att humöret kan vända fort!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario tar ett sjumilakliv!
Måndag 17 oktober 2011
Gröna fingrar
När Kalle hämtades från fritids idag, var han uppspelt. Han hoppade upp och ner, han sprang "gatlopp" från ena väggen till den andra, han fladdrade med armarna som är så typiskt honom när han är glad.
- Kom, jag visa dig, sa han och visade vägen till sandlådan på skolgården.
Han visade stolt upp sitt verk.
Han hade planterat en planta.
Han försökte att förklara vad han hade gjort. Så här förklarade han (om det är rätt uppfattat!).
Han hade hittat en planta med rötterna kvar. Den hade legat under en stock som man balanserar på. Den hade han tagit med sig, hittat en spade och grävt ett hål så stort att rötterna fick plats. Han hade satt ner plantan och skottat över lite sand så att den stod stadigt.
När han förklarade att det fanns rötter tog han tag i plantan och ryckte upp den. Som den konkreta pedagog han är så ville han visa rötterna. :-)
Efter lektionen "hur man planterar en planta", så gjorde han ett nytt hål och planterade varligt ner den igen.
Vi stod där och tittade på hans verk.
- Den grön ... kanske imorgon ... hallon? frågade han. :-)
Många timmar har han tillbringat vid hallonhäckar - hallon är en storfavorit!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står i givakt!
När Kalle hämtades från fritids idag, var han uppspelt. Han hoppade upp och ner, han sprang "gatlopp" från ena väggen till den andra, han fladdrade med armarna som är så typiskt honom när han är glad.
- Kom, jag visa dig, sa han och visade vägen till sandlådan på skolgården.
Han visade stolt upp sitt verk.
Han hade planterat en planta.
Han försökte att förklara vad han hade gjort. Så här förklarade han (om det är rätt uppfattat!).
Han hade hittat en planta med rötterna kvar. Den hade legat under en stock som man balanserar på. Den hade han tagit med sig, hittat en spade och grävt ett hål så stort att rötterna fick plats. Han hade satt ner plantan och skottat över lite sand så att den stod stadigt.
När han förklarade att det fanns rötter tog han tag i plantan och ryckte upp den. Som den konkreta pedagog han är så ville han visa rötterna. :-)
Efter lektionen "hur man planterar en planta", så gjorde han ett nytt hål och planterade varligt ner den igen.
Vi stod där och tittade på hans verk.
- Den grön ... kanske imorgon ... hallon? frågade han. :-)
Många timmar har han tillbringat vid hallonhäckar - hallon är en storfavorit!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står i givakt!
Söndag 16 oktober 2011
"Magens" innehåll
Att panta burkar är kul. När man lägger in flaskan eller burken så bara sugs den in i maskinen. Kalle är lika fascinerad för varje flaska eller burk som han lägger in.
- Den (pantmaskinen) äter många, filosoferade han och fortsatte att stoppa in flaskor.
- Ojojoj, vill mer ... GAAAPA stoooort, fortsatte han och pantmaskinen var lydig. Den stängde aldrig "munnen".
När flaskorna var slut och påsen var tom såg Kalle sig omkring och upptäckte något MYCKET intressant.
Dörren bredvid pantmaskinen var öppen!
Med stor logik förstod han vad som kunde dölja sig innanför dörren. Pantmaskinens "mage" såklart.
Utan att tveka och utan att fråga om lov, klev han in genom dörren.
Där stod en kvinna och jobbade med "magens" innehåll. Hon såg lite förvånad ut, men lät honom komma in.
- Han äter ... komma hålet ... in magen ... HÄR, sa Kalle för att förklara sitt ärende.
- Ja, hit kommer alla burkar och flaskor, sa kvinnan och drog ut en vagn från pantmaskinens "mage" och visade Kalle de alldeles tillplattade aluminiumburkarna.
- Wow ... fantastiskt, sa Kalle och gick ut.
Han hade fått se vad som fanns på andra sidan och kände sig nöjd med det. En liten titt var allt som behövdes.
Tur att han bara gick in genom dörren - annars hade han inte fått veta hur det såg ut på andra sidan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Igår tittade han uppåt - idag tittar han ner på marken!
Att panta burkar är kul. När man lägger in flaskan eller burken så bara sugs den in i maskinen. Kalle är lika fascinerad för varje flaska eller burk som han lägger in.
- Den (pantmaskinen) äter många, filosoferade han och fortsatte att stoppa in flaskor.
- Ojojoj, vill mer ... GAAAPA stoooort, fortsatte han och pantmaskinen var lydig. Den stängde aldrig "munnen".
När flaskorna var slut och påsen var tom såg Kalle sig omkring och upptäckte något MYCKET intressant.
Dörren bredvid pantmaskinen var öppen!
Med stor logik förstod han vad som kunde dölja sig innanför dörren. Pantmaskinens "mage" såklart.
Utan att tveka och utan att fråga om lov, klev han in genom dörren.
Där stod en kvinna och jobbade med "magens" innehåll. Hon såg lite förvånad ut, men lät honom komma in.
- Han äter ... komma hålet ... in magen ... HÄR, sa Kalle för att förklara sitt ärende.
- Ja, hit kommer alla burkar och flaskor, sa kvinnan och drog ut en vagn från pantmaskinens "mage" och visade Kalle de alldeles tillplattade aluminiumburkarna.
- Wow ... fantastiskt, sa Kalle och gick ut.
Han hade fått se vad som fanns på andra sidan och kände sig nöjd med det. En liten titt var allt som behövdes.
Tur att han bara gick in genom dörren - annars hade han inte fått veta hur det såg ut på andra sidan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Igår tittade han uppåt - idag tittar han ner på marken!
Lördag 15 oktober 2011
Luft-pilkastning
Idag hade Kalle en enmans-show.
- Kom ...jag visa dig, sa han vid frukosten.
Han höll upp sin högra hand i luften, för att visa hur han höll i något, med ett fint grepp mellan tumme och pekfinger. Det såg ut som om han höll i något skört.
Han lyfte armen bakåt över huvudet och svingade iväg armen mot kylskåpet och samtidigt öppnade han sin hand.
Han gick fram till kylskåpet och tittade på den vita blanka dörren.
- Yeees, sa han och såg nöjd ut.
Han tog några steg bakåt och intog samma position som nyss. Ytterligare en gång gjorde han ett kast med sin arm. Handen öppnades och slungade iväg "något" mot kylskåpsdörren.
Han gick fram till kylskåpsdörren igen och kunde på en gång konstatera att han hade lyckats.
- Jaaaa ... den är rätt, sa han nöjd.
Ett tiotal gånger kastade han mot kylskåpsdörren. Varje gång när han studerade sitt kast, så var det en fullträff, han missade aldrig.
Vi antar att han kastade pil, ungefär som man kan spela luftgitarr utan gitarr.
Vi hade ingen aning om att Kalle var så duktig på pilkastning som han tydligen är. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - tittar uppåt med ögonen, med kepsen skjuten lite bakåt.
Idag hade Kalle en enmans-show.
- Kom ...jag visa dig, sa han vid frukosten.
Han höll upp sin högra hand i luften, för att visa hur han höll i något, med ett fint grepp mellan tumme och pekfinger. Det såg ut som om han höll i något skört.
Han lyfte armen bakåt över huvudet och svingade iväg armen mot kylskåpet och samtidigt öppnade han sin hand.
Han gick fram till kylskåpet och tittade på den vita blanka dörren.
- Yeees, sa han och såg nöjd ut.
Han tog några steg bakåt och intog samma position som nyss. Ytterligare en gång gjorde han ett kast med sin arm. Handen öppnades och slungade iväg "något" mot kylskåpsdörren.
Han gick fram till kylskåpsdörren igen och kunde på en gång konstatera att han hade lyckats.
- Jaaaa ... den är rätt, sa han nöjd.
Ett tiotal gånger kastade han mot kylskåpsdörren. Varje gång när han studerade sitt kast, så var det en fullträff, han missade aldrig.
Vi antar att han kastade pil, ungefär som man kan spela luftgitarr utan gitarr.
Vi hade ingen aning om att Kalle var så duktig på pilkastning som han tydligen är. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - tittar uppåt med ögonen, med kepsen skjuten lite bakåt.
Fredag 14 oktober 2011
Oväntat språk
Krasch! Skrammel! Rassel!
Vi satt i köket och hörde att det hände något i trappan, som inte var så bra.
Direkt efter allt kraschande och skramlande hörde vi något ännu mer oväntat.
- Va f * * n ... din jä * * l, sa en röst uppifrån övervåningen.
Eftersom Kalle var den enda på övervåningen och rösten kom uppifrån, så insåg vi att det var han som hade lärt sig en mening, som resten av familjen aldrig använder.
Vi reste oss och gick upp i trappan för att se vad som hade hänt.
Där stod Kalle, mitt i trappan, med Super Mario av lego utspridd i massor av delar, runt omkring sig.
-Ingen fara ... oroa inte, sa han när han såg oss.
Helt klart ett bra mycket bättre ordval! :-)
Av erfarenhet så vet nog alla, att barn lär sig även de saker, som deras föräldrar önskar att de inte skulle lära sig! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har varit hos frissan, frisyren är ny.
Han har också en ny keps!
Krasch! Skrammel! Rassel!
Vi satt i köket och hörde att det hände något i trappan, som inte var så bra.
Direkt efter allt kraschande och skramlande hörde vi något ännu mer oväntat.
- Va f * * n ... din jä * * l, sa en röst uppifrån övervåningen.
Eftersom Kalle var den enda på övervåningen och rösten kom uppifrån, så insåg vi att det var han som hade lärt sig en mening, som resten av familjen aldrig använder.
Vi reste oss och gick upp i trappan för att se vad som hade hänt.
Där stod Kalle, mitt i trappan, med Super Mario av lego utspridd i massor av delar, runt omkring sig.
-Ingen fara ... oroa inte, sa han när han såg oss.
Helt klart ett bra mycket bättre ordval! :-)
Av erfarenhet så vet nog alla, att barn lär sig även de saker, som deras föräldrar önskar att de inte skulle lära sig! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har varit hos frissan, frisyren är ny.
Han har också en ny keps!
Torsdag 13 oktober 2011
Tillräckligt frisk
Kalle har varit hemma från skolan idag. Han är förkyld och lite hängig. Han har inte feber, men är trött.
Vi har en bra måttstock på hur han mår. Mått stocken är legobyggandet.
Orkar han bygga mår han ganska bra och orkar han inte alls är han ganska sjuk.
Idag har han byggt lego i stort sett hela dagen, utom när han har vilat. Han har varit på sin stora matta med legobitar överallt på mattan och golvet. Han testar och bygger, bygger om och river isär. Bygger om igen, förändrar en detalj eller en hel figur. Temat är detsamma hela tiden - Super Mario.
På morgonen låg han kvar länge innan han ville gå upp. Direkt när han hade gått upp satte han sig för att bygga lego.
När den första Super Mario-figuren var klar gick han och la sig att vila en stund. Han var trött. I sängen låg han och bläddrade i en Kalle Anka-tidning innan det var dags att ge sig på en ny Super Mario.
Så har han fortsatt hela dagen.
Han har byggt en figur och sen gått och lagt sig för att vila (=bläddra i en Kalle Anka).
Viljan har funnits, men kroppen har sagt till att den vill vila.
Super Mario 1:
Fötterna är aningen kortare och vid halsen är det mer gult än det brukar vara.
Super Mario 2:
Super Mario med pistol!!
Vi kom överens om att det var en polis-Super Mario.
Super mario 3:
Samma polis-Super Mario som den förra, med pistolen sedd framifrån.
Super Mario 4:
En lite mindre Mario som går uppför.
Super Mario 5:
Tummen upp!
+ ett tiotal Super Mario-figurer till, som vi inte hann fotografera. ♥
Kalle har varit hemma från skolan idag. Han är förkyld och lite hängig. Han har inte feber, men är trött.
Vi har en bra måttstock på hur han mår. Mått stocken är legobyggandet.
Orkar han bygga mår han ganska bra och orkar han inte alls är han ganska sjuk.
Idag har han byggt lego i stort sett hela dagen, utom när han har vilat. Han har varit på sin stora matta med legobitar överallt på mattan och golvet. Han testar och bygger, bygger om och river isär. Bygger om igen, förändrar en detalj eller en hel figur. Temat är detsamma hela tiden - Super Mario.
På morgonen låg han kvar länge innan han ville gå upp. Direkt när han hade gått upp satte han sig för att bygga lego.
När den första Super Mario-figuren var klar gick han och la sig att vila en stund. Han var trött. I sängen låg han och bläddrade i en Kalle Anka-tidning innan det var dags att ge sig på en ny Super Mario.
Så har han fortsatt hela dagen.
Han har byggt en figur och sen gått och lagt sig för att vila (=bläddra i en Kalle Anka).
Viljan har funnits, men kroppen har sagt till att den vill vila.
Super Mario 1:
Fötterna är aningen kortare och vid halsen är det mer gult än det brukar vara.
Super Mario 2:
Super Mario med pistol!!
Vi kom överens om att det var en polis-Super Mario.
Super mario 3:
Samma polis-Super Mario som den förra, med pistolen sedd framifrån.
Super Mario 4:
En lite mindre Mario som går uppför.
Super Mario 5:
Tummen upp!
+ ett tiotal Super Mario-figurer till, som vi inte hann fotografera. ♥
Onsdag 12 oktober 2011
Saga blir till verklighet
Kalle överför gärna sånt han ser på TV eller läser i Kalle Anka-tidningar till verkligheten. Han kan upprepa samma scen från TV eller några bildrutor i en Kalle Anka, om och om igen.
Varje gång är det lika roligt och han skrattar gott!
Nu har han fastnat för en serie ur en Kalle Anka som heter "När tiden står stilla". Den handlar om att Björnligan har ett stoppur som är magiskt. När man trycker "klick" så stannar tiden och alla figurer blir förstenade, utom om man är inom 10 meter från stoppuret.
Naturligtvis är Björnligans plan att ta alla farbror Joakims pengar.
Kalle har gjort många låtsasklick i luften och "frusit" sig själv. Efter några sekunder har han "klickat" igen och blivit som vanligt. Det har han roat sig med många gånger de senaste dagarna.
När vi satt i bilen, sa Kalle klick och naturligtvis blev chauffören "frusen".
Kalle insåg sitt misstag.
- Ou-ou, sa han och la sin hand med ett fast grepp runt ratten.
Passageraren som extrachaufför är ju inte så lyckat, så chauffören bad om ett "klick".
Kalle klickade och såg hur chauffören slappnade av.
- Pheeew, sa Kalle och torkade svetten ur pannan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario står fortfarande på tå, precis som igår.
Skillnaden är att huvudet har byggts om, så att man ser honom från baksidan.
Kalle överför gärna sånt han ser på TV eller läser i Kalle Anka-tidningar till verkligheten. Han kan upprepa samma scen från TV eller några bildrutor i en Kalle Anka, om och om igen.
Varje gång är det lika roligt och han skrattar gott!
Nu har han fastnat för en serie ur en Kalle Anka som heter "När tiden står stilla". Den handlar om att Björnligan har ett stoppur som är magiskt. När man trycker "klick" så stannar tiden och alla figurer blir förstenade, utom om man är inom 10 meter från stoppuret.
Naturligtvis är Björnligans plan att ta alla farbror Joakims pengar.
Kalle har gjort många låtsasklick i luften och "frusit" sig själv. Efter några sekunder har han "klickat" igen och blivit som vanligt. Det har han roat sig med många gånger de senaste dagarna.
När vi satt i bilen, sa Kalle klick och naturligtvis blev chauffören "frusen".
Kalle insåg sitt misstag.
- Ou-ou, sa han och la sin hand med ett fast grepp runt ratten.
Passageraren som extrachaufför är ju inte så lyckat, så chauffören bad om ett "klick".
Kalle klickade och såg hur chauffören slappnade av.
- Pheeew, sa Kalle och torkade svetten ur pannan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario står fortfarande på tå, precis som igår.
Skillnaden är att huvudet har byggts om, så att man ser honom från baksidan.
Tisdag 11 oktober 2011
Av eller på
Små barn kan man ibland hitta sovande på helt oväntade platser. De kan ha somnat helt plötsligt mitt i en lek.
Lite fungerar det som om de hade en av- och en på-knapp. Ena sekunden leker de och sekunden efter kan de sova fast de fortfarande sitter kvar i leken.
Kalle känner ibland att det skulle vara skönt med en tupplur, ofta på eftermiddagen, efter en intensiv dag.
När han känner det sätter han sig tillrätta på fritids stora sittsäck. Den andra, lite mindre sittsäcken drar han över sig, som täcke.
Det tar antagligen inte många minuter förrän John Blund kommer på besök!
Idag när jag skulle hämta honom från fritids hade han satt sig tillrätta på den ena sittsäcken, med den andra över sig. Han sov, men inte så djupt, för han hade nyss satt sig.
Jag strök honom över huvudet för att försiktigt väcka upp honom. Det var egentligen synd att störa. Det såg så skönt ut! Vilken livsnjutare!
- Heeeej ... maaammmma, sa han släpigt.
- Hej, svarade jag, vad skönt du har det.
- Han sitter ... den här så ... kommer plötsligt ... sover, svarade han lite osammanhängande. Ögonen var halvöppna och såg lite dimmiga ut.
- Han kommer skön så den kudden gör bra, sa han och reste sig med ett leende.
Den meningen var fri att få tolka själv, men det lät som att det hade varit en positiv upplevelse att sitta där.
Kalle fungerar lite som Skalman - han har mat- och sov-klockan inbyggd i sig.
Praktiskt!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står på tå!
Små barn kan man ibland hitta sovande på helt oväntade platser. De kan ha somnat helt plötsligt mitt i en lek.
Lite fungerar det som om de hade en av- och en på-knapp. Ena sekunden leker de och sekunden efter kan de sova fast de fortfarande sitter kvar i leken.
Kalle känner ibland att det skulle vara skönt med en tupplur, ofta på eftermiddagen, efter en intensiv dag.
När han känner det sätter han sig tillrätta på fritids stora sittsäck. Den andra, lite mindre sittsäcken drar han över sig, som täcke.
Det tar antagligen inte många minuter förrän John Blund kommer på besök!
Idag när jag skulle hämta honom från fritids hade han satt sig tillrätta på den ena sittsäcken, med den andra över sig. Han sov, men inte så djupt, för han hade nyss satt sig.
Jag strök honom över huvudet för att försiktigt väcka upp honom. Det var egentligen synd att störa. Det såg så skönt ut! Vilken livsnjutare!
- Heeeej ... maaammmma, sa han släpigt.
- Hej, svarade jag, vad skönt du har det.
- Han sitter ... den här så ... kommer plötsligt ... sover, svarade han lite osammanhängande. Ögonen var halvöppna och såg lite dimmiga ut.
- Han kommer skön så den kudden gör bra, sa han och reste sig med ett leende.
Den meningen var fri att få tolka själv, men det lät som att det hade varit en positiv upplevelse att sitta där.
Kalle fungerar lite som Skalman - han har mat- och sov-klockan inbyggd i sig.
Praktiskt!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står på tå!
Måndag 10 oktober 2011
Reklam-påverkad
Kalles mormor har nyligen varit i USA. Med sig hem hade hon en present, en uppskattad present.
Hon hade köpt med sig jordnötssmör i en lite större burk än de som finns att köpa i Sverige.
Samma märke finns i Sverige, men det som kommer ur den USA-köpta burken smakar mycket godare. Vi har kommit på varför. Den från USA innehåller socker, det gör inte den som säljs i Sverige.
Kalle såg burken och log stort.
- Han måste ... ett ... macka ... två ... den ... tre sylt ... fyra ... macka ... fem ... den äta, utbrast han och såg väldigt förväntansfull ut.
Vid frukosten tog han sitt vanliga rostbröd, men han tog två och han stoppade inte ner dem i brödrosten.
Han tog jordnötssmöret och bredde omsorgsfullt ut det på den ena smörgåsen.
Sen tog han syltflaskan och ringlade sylt över den andra smörgåsen.
Efter att han hade lagt ihop de två mackorna hämtade han en kniv och delade sitt verk på tvären till två mackor.
Han tittade på de två delikatessbitarna - jo, det var helt perfekt!
Han tog utan att tveka och med ett stort leende en tugga av den typiskt amerikanska mackan.
Han la ner mackan och ganska snabbt såg han besvärad ut.
Det var inte gott!
- Den kan inte, sa han och pekade på mackan med ett bett i.
Vi hade helt förstummade tittat på hela scenen.
1. Kalle gillar inte jordnötssmör.
2. Kalle gillar inte sylt.
3. Man kan inte lägga ihop två rostbröd till en dubbel macka.
Vilket skådespel!
Lite senare fick vi svaret: han hade sett i en 20 år gammal Kalle Anka-tidning att det är så här man äter jordnötssmör och eftersom det var i en Kalle Anka-tidning, så ville han prova.
Tala om påverkad av reklam - även om den var 20 år gammal!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet = victory!
Kalles mormor har nyligen varit i USA. Med sig hem hade hon en present, en uppskattad present.
Hon hade köpt med sig jordnötssmör i en lite större burk än de som finns att köpa i Sverige.
Samma märke finns i Sverige, men det som kommer ur den USA-köpta burken smakar mycket godare. Vi har kommit på varför. Den från USA innehåller socker, det gör inte den som säljs i Sverige.
Kalle såg burken och log stort.
- Han måste ... ett ... macka ... två ... den ... tre sylt ... fyra ... macka ... fem ... den äta, utbrast han och såg väldigt förväntansfull ut.
Vid frukosten tog han sitt vanliga rostbröd, men han tog två och han stoppade inte ner dem i brödrosten.
Han tog jordnötssmöret och bredde omsorgsfullt ut det på den ena smörgåsen.
Sen tog han syltflaskan och ringlade sylt över den andra smörgåsen.
Efter att han hade lagt ihop de två mackorna hämtade han en kniv och delade sitt verk på tvären till två mackor.
Han tittade på de två delikatessbitarna - jo, det var helt perfekt!
Han tog utan att tveka och med ett stort leende en tugga av den typiskt amerikanska mackan.
Han la ner mackan och ganska snabbt såg han besvärad ut.
Det var inte gott!
- Den kan inte, sa han och pekade på mackan med ett bett i.
Vi hade helt förstummade tittat på hela scenen.
1. Kalle gillar inte jordnötssmör.
2. Kalle gillar inte sylt.
3. Man kan inte lägga ihop två rostbröd till en dubbel macka.
Vilket skådespel!
Lite senare fick vi svaret: han hade sett i en 20 år gammal Kalle Anka-tidning att det är så här man äter jordnötssmör och eftersom det var i en Kalle Anka-tidning, så ville han prova.
Tala om påverkad av reklam - även om den var 20 år gammal!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet = victory!
Söndag 9 oktober 2011
Revansch
Förra söndagen försökte vi få Kalle att klä på sig själv på morgonen. Vi la "dagens kläder" på rad, med en siffra på varje plagg.
Då, för en vecka sen, tog det 90 minuter att klä på sig de 4 plaggen.
Idag tog vi en repris på förra veckans klädnumrering. Vi la dagens kläder på en rad på mattan i hans rum, med en siffra på varje plagg. Kalle satt på golvet och byggde lego, helt nära klädhögarna.
Vi visade honom raden med kläder och gick därifrån.
Efter tio minuter gick vi tillbaka till hans rum.
Det var med stor förvåning vi såg att han hade kläder, inte pyjamas, på sig.
Från 90 till 10 minuter på en vecka. Bra jobbat!
Det roligaste var ändå att han hade svarat med "samma mynt".
Kalsonger, pyjamaströja och pyjamasbyxor låg prydligt ihopvikta på golvet med varsin siffra på sig.
Charmigt! ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör en "give med five" med höger hand!
Förra söndagen försökte vi få Kalle att klä på sig själv på morgonen. Vi la "dagens kläder" på rad, med en siffra på varje plagg.
Då, för en vecka sen, tog det 90 minuter att klä på sig de 4 plaggen.
Idag tog vi en repris på förra veckans klädnumrering. Vi la dagens kläder på en rad på mattan i hans rum, med en siffra på varje plagg. Kalle satt på golvet och byggde lego, helt nära klädhögarna.
Vi visade honom raden med kläder och gick därifrån.
Efter tio minuter gick vi tillbaka till hans rum.
Det var med stor förvåning vi såg att han hade kläder, inte pyjamas, på sig.
Från 90 till 10 minuter på en vecka. Bra jobbat!
Det roligaste var ändå att han hade svarat med "samma mynt".
Kalsonger, pyjamaströja och pyjamasbyxor låg prydligt ihopvikta på golvet med varsin siffra på sig.
Charmigt! ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör en "give med five" med höger hand!
Lördag 8 oktober 2011
Ordvitsaren Kalle
Idag träffade Kalle katten Linus.
Linus är en lugn och snäll katt med ganska många år på nacken.
Kalle upptäckte att Linus låg och sov. Den mjuka kattkroppen såg väldigt mjuk och skön ut.
- Nästan ut en kudde (den ser nästan ut som en kudde), sa Kalle och la sitt huvud över Linus rygg.
Kalle gillade det, men Linus hade en annan åsikt. Det tog inte lång tid förrän han reste på sig och gick sin väg.
- Ååå, nej ... den är katt-...(här stannade han upp och tecknade ordet katt)...-astrof, sa Kalle.
Det tog någon minut, innan vi hörde vad han hade sagt. Katt-astrof!
Vilken ordvits - i precis rätt sammanhang!
Det var verkligen en katastrof att Linus inte var med på att vara kudde... :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle försökte att ställa den här legofiguren när den var klar, men eftersom den främre foten är högre än den bakre, så tippade stackars Mario.
- Jag har en idé, sa Kalle och sprang upp till sitt rum och hämtade några genomskinliga legobitar som stöd under foten.
- Såja ... inte oroa, sa han när han kom tillbaka.
De genomskinliga legobitarna gjorde underverk.
Idag träffade Kalle katten Linus.
Linus är en lugn och snäll katt med ganska många år på nacken.
Kalle upptäckte att Linus låg och sov. Den mjuka kattkroppen såg väldigt mjuk och skön ut.
- Nästan ut en kudde (den ser nästan ut som en kudde), sa Kalle och la sitt huvud över Linus rygg.
Kalle gillade det, men Linus hade en annan åsikt. Det tog inte lång tid förrän han reste på sig och gick sin väg.
- Ååå, nej ... den är katt-...(här stannade han upp och tecknade ordet katt)...-astrof, sa Kalle.
Det tog någon minut, innan vi hörde vad han hade sagt. Katt-astrof!
Vilken ordvits - i precis rätt sammanhang!
Det var verkligen en katastrof att Linus inte var med på att vara kudde... :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle försökte att ställa den här legofiguren när den var klar, men eftersom den främre foten är högre än den bakre, så tippade stackars Mario.
- Jag har en idé, sa Kalle och sprang upp till sitt rum och hämtade några genomskinliga legobitar som stöd under foten.
- Såja ... inte oroa, sa han när han kom tillbaka.
De genomskinliga legobitarna gjorde underverk.
Fredag 7 oktober 2011
Matnyhet för Kalle
Ikväll var det tacos till kvällsmat.
Kanske är det den vanligaste fredagsmaten bland Sveriges barnfamiljer?
Kalle gillar tacos - eller rättare sagt delar av dem.
Han äter tortillas, nachoschips, köttfärs och majs. Till skillnad från oss andra så äter han en ingrediens i taget. Äter han köttfärs, så är det bara köttfärs på tallriken. Äter han tortillasbröd så äter han bara det. De olika ingredienserna får absolut inte nudda vid varandra.
Idag tog han ett tortillasbröd och började att äta på det. Samtidigt fick han köttfärs på sin tallrik. Två ingredienser samtidigt - men de nuddade inte vid varandra.
Plötsligt la han ner brödet, tog upp sin gaffel och började att lägga köttfärsen på brödet. Vi tittade tysta, utan att störa honom. När han var färdig gjorde han en rulle och började att äta.
Vi trodde inte att det var sant! Vi som har försökt i flera år att få lägga köttfärs på brödet - och så helt plötsligt gör han det av sig själv. Dessutom tyckte han om det!
- Vilken god mat, kommenterade han. ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens super Mario:
Den liknar ingen annan Super Mario. Vi tror att det hoppar eller svävar fram.
Den är i alla fall annorlunda!
Ikväll var det tacos till kvällsmat.
Kanske är det den vanligaste fredagsmaten bland Sveriges barnfamiljer?
Kalle gillar tacos - eller rättare sagt delar av dem.
Han äter tortillas, nachoschips, köttfärs och majs. Till skillnad från oss andra så äter han en ingrediens i taget. Äter han köttfärs, så är det bara köttfärs på tallriken. Äter han tortillasbröd så äter han bara det. De olika ingredienserna får absolut inte nudda vid varandra.
Idag tog han ett tortillasbröd och började att äta på det. Samtidigt fick han köttfärs på sin tallrik. Två ingredienser samtidigt - men de nuddade inte vid varandra.
Plötsligt la han ner brödet, tog upp sin gaffel och började att lägga köttfärsen på brödet. Vi tittade tysta, utan att störa honom. När han var färdig gjorde han en rulle och började att äta.
Vi trodde inte att det var sant! Vi som har försökt i flera år att få lägga köttfärs på brödet - och så helt plötsligt gör han det av sig själv. Dessutom tyckte han om det!
- Vilken god mat, kommenterade han. ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens super Mario:
Den liknar ingen annan Super Mario. Vi tror att det hoppar eller svävar fram.
Den är i alla fall annorlunda!
Torsdag 6 oktober 2011
Språk-fundering
Vi har fått en ny familjemedlem. Inte i form av en kattunge eller hundvalp, utan en livs levande människa.
Det är Jennifer som går på gymnasiet och som bor hos oss i veckorna. Kalle har tagit emot henne bra, men helt neutralt.
Jennifer försöker att ta kontakt med Kalle, men oftast svarar han inte.
Han är, som sagt, neutral!
Idag försökte Jennifer att prata lite med Kalle vid kvällsmaten. Jennifer var tydlig, för att vara säker på att Kalle skulle höra. Trots det så svarade han inte på hennes frågor.
Då slog det oss: han kanske inte förstår hennes dialekt!
- Kalle, vilket språk pratar Jennifer? frågade vi.
- Eemm ... jag vet inte ... kanske ... svenska? frågade Kalle tillbaka.
- Ja, det var rätt! Vilket språk pratar Maja? fortsatte vi.
- Svenska, svarade Kalle säker på sin sak.
- Rätt! Vilket språk pratar du, Kalle? frågade vi.
Kalle log lite.
- It´s me ... Mario, svarade Kalle.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Give me five - give me ten!
Vi har fått en ny familjemedlem. Inte i form av en kattunge eller hundvalp, utan en livs levande människa.
Det är Jennifer som går på gymnasiet och som bor hos oss i veckorna. Kalle har tagit emot henne bra, men helt neutralt.
Jennifer försöker att ta kontakt med Kalle, men oftast svarar han inte.
Han är, som sagt, neutral!
Idag försökte Jennifer att prata lite med Kalle vid kvällsmaten. Jennifer var tydlig, för att vara säker på att Kalle skulle höra. Trots det så svarade han inte på hennes frågor.
Då slog det oss: han kanske inte förstår hennes dialekt!
- Kalle, vilket språk pratar Jennifer? frågade vi.
- Eemm ... jag vet inte ... kanske ... svenska? frågade Kalle tillbaka.
- Ja, det var rätt! Vilket språk pratar Maja? fortsatte vi.
- Svenska, svarade Kalle säker på sin sak.
- Rätt! Vilket språk pratar du, Kalle? frågade vi.
Kalle log lite.
- It´s me ... Mario, svarade Kalle.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Give me five - give me ten!
Onsdag 5 oktober 2011
Kärleksfullt
- Du älskar mig ... titta bort! sa Kalle och satte upp sin ena hand över våra ögon så att vi inte skulle se vad han gjorde.
Vi log lite åt hans ordval "du älskar mig". Det var som att han förstod att vi väldigt gärna skulle titta bort om han inledde meningen på det sättet.
- Menar du "jag älskar dig"? frågade vi.
- Jaaa (på inandning) ... jag älskar mig, svarade Kalle.
Vi fortsatte att titta bort med Kalles ord i färskt minne.
Mig, dig, sig, jag, du, han, hon, den eller det - inte lätt!
- Nu ... titta, sa Kalle efter en kort stund.
Han höll fram sin hand och visade vad han hade gjort.
I handen hade han en tand, tand 6:4, som han fem minuter tidigare hade visat oss att den var lös.
Han är verkligen rekordsnabb i att dra ut sina tänder från inte lös alls, till att tanden ligger i handen.
Här är Kalle 6 månader gammal och han har hittills bara fått två tänder.
Blomkrukan fick Kalles farmor Rose-Marie lite senare i present på sin 60-årsdag. Innehållet byttes dock ut mot färgglada blommor.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario ... siktar mot stjärnorna!
- Du älskar mig ... titta bort! sa Kalle och satte upp sin ena hand över våra ögon så att vi inte skulle se vad han gjorde.
Vi log lite åt hans ordval "du älskar mig". Det var som att han förstod att vi väldigt gärna skulle titta bort om han inledde meningen på det sättet.
- Menar du "jag älskar dig"? frågade vi.
- Jaaa (på inandning) ... jag älskar mig, svarade Kalle.
Vi fortsatte att titta bort med Kalles ord i färskt minne.
Mig, dig, sig, jag, du, han, hon, den eller det - inte lätt!
- Nu ... titta, sa Kalle efter en kort stund.
Han höll fram sin hand och visade vad han hade gjort.
I handen hade han en tand, tand 6:4, som han fem minuter tidigare hade visat oss att den var lös.
Han är verkligen rekordsnabb i att dra ut sina tänder från inte lös alls, till att tanden ligger i handen.
Här är Kalle 6 månader gammal och han har hittills bara fått två tänder.
Blomkrukan fick Kalles farmor Rose-Marie lite senare i present på sin 60-årsdag. Innehållet byttes dock ut mot färgglada blommor.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario ... siktar mot stjärnorna!
Tisdag 4 oktober 2011
Förändring till det bättre!
Allidator! Allidator! Allidator! Det är mycket allidator nu!
Eller som vi andra säger - alligator.
Idag var Kalle på biblioteket och ville naturligtvis låna en bok om alligatorer.
Han hittade en bra bok, med helt rätt utsida. Det var bara ett problem - bokens titel.
Det stod K-R-O-K-O-D-I-L-E-R.
Heeelt fel!
Vad gör man då?
Lånar boken och håller god min eller låter bli att låna den?
Inget av alternativen passade Kalle.
Han lånade boken med rätt bild, men fel titel.
Tillsammans med sin lärare gjorde han en snabb makeover av framsidan.
Vitt papper, en blyertspenna och lite skrivande.
Han fick hjälp med att bokstavera A-L-L-I-G-A-T-O-R.
Med lite tejp så var den snabba makeovern klar och boken perfekt!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng!
Allidator! Allidator! Allidator! Det är mycket allidator nu!
Eller som vi andra säger - alligator.
Idag var Kalle på biblioteket och ville naturligtvis låna en bok om alligatorer.
Han hittade en bra bok, med helt rätt utsida. Det var bara ett problem - bokens titel.
Det stod K-R-O-K-O-D-I-L-E-R.
Heeelt fel!
Vad gör man då?
Lånar boken och håller god min eller låter bli att låna den?
Inget av alternativen passade Kalle.
Han lånade boken med rätt bild, men fel titel.
Tillsammans med sin lärare gjorde han en snabb makeover av framsidan.
Vitt papper, en blyertspenna och lite skrivande.
Han fick hjälp med att bokstavera A-L-L-I-G-A-T-O-R.
Med lite tejp så var den snabba makeovern klar och boken perfekt!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng!
Måndag 3 oktober 2011
Alli(d)ator
Kalle hade med sig ett mycket viktigt dokument hem från skolan idag. MYCKET viktigt!
Det låg i hans jackficka som var ordentligt stängd med blixtlåset.
Han visade upp lappen.
- Måste dator, sa han.
Vi förstod vad han menade.
Direkt när han kom hem tog han fram lappen och rusade upp till sitt rum och sin dator.
Han förklarade att han skulle titta på allidator (enligt hans uttal!). Samtidigt tecknade han ordet "dator".
Alligator = dator! (enligt Kalle)
- Den grön kropp (tecknade grön) ... den svarta tänder (visade tänderna) ... ögon (pekade på ögonen) ... lååång svans (visade svansen), berättade han.
- Ja så ser den ut, sa vi, men man tecknar inte ordet dator, man gör så här sa vi och tecknade samma som krokodil.
- Oroa inte! svarade Kalle. ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Den här lilla flygande Super Mario är lite mindre än hälften så stor som de han brukar bygga.
Man riktigt ser hur den svävar fram!
Kalle hade med sig ett mycket viktigt dokument hem från skolan idag. MYCKET viktigt!
Det låg i hans jackficka som var ordentligt stängd med blixtlåset.
Han visade upp lappen.
- Måste dator, sa han.
Vi förstod vad han menade.
Direkt när han kom hem tog han fram lappen och rusade upp till sitt rum och sin dator.
Han förklarade att han skulle titta på allidator (enligt hans uttal!). Samtidigt tecknade han ordet "dator".
Alligator = dator! (enligt Kalle)
- Den grön kropp (tecknade grön) ... den svarta tänder (visade tänderna) ... ögon (pekade på ögonen) ... lååång svans (visade svansen), berättade han.
- Ja så ser den ut, sa vi, men man tecknar inte ordet dator, man gör så här sa vi och tecknade samma som krokodil.
- Oroa inte! svarade Kalle. ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Den här lilla flygande Super Mario är lite mindre än hälften så stor som de han brukar bygga.
Man riktigt ser hur den svävar fram!
Söndag 2 oktober 2011
Ett test
Kalle kan byta om från pyjamas till kläder.
Rent tekniskt så kan han, men det betyder inte att han gör det.
Vi brukar vara med och instruera honom plagg för plagg, från vad han ska ta av sig till vad han sak sätta på sig.
Han har själv svårt att tänka ut vilket nästa steg i påklädningen är. Om han försöker klä sig själv så kan det ta väldigt lång tid och det kan sluta med att han springer omkring i enbart strumpor.
Idag testade vi honom. Vi hade lagt fram dagens kläder i fyra högar på golvet. Vi la dem i den ordning man kan klä på sig. På varje plagg la vi en siffra. Det är helt klart Kalles "språk".
Han gillar ordning och struktur.
Så här gick det:
12 minuter - han upptäckte kläderna med siffror och cirklade runt dem i ett par minuter.
18 minuter - han satte på sig strumporna, utan att vi hade sagt något och utan hjälp. Han tog alltså de plagg som låg under tvåan och satte på sig dem först. Hur tänkte han?
30 minuter - vi påminde Kalle om att han skulle klä på sig.
40 minuter - vi påminde honom igen. Nu berättade han att han inte kunde klä på sig för han hade pyjamas. Att den skulle tas av hade vi inte visat med någon bild. Alltså hjälpte vi honom av med pyjamasen.
Nu var han naken, så när som på ett par randiga strumpor. Det var antagligen därför han tog strumporna förut. De var de enda klädesplagg han kunde sätta på sig eftersom han hade pyjamasen på sig.
52 minuter - kalsongerna åkte på.
60 minuter - vi påminde honom om att han skulle fortsätta att klä på sig. Han kände sig säkert färdig. Kalsonger och strumpor ska väl räcka? :-)
70 minuter - vi påminde!
80 minuter - vi påminde!
90 minuter - vi påminde igen...
- Blunda, sa Kalle.
Vi blundade - eller nätt och jämnt blundade. Den rättigheten har man väl som förälder, att tjuvkika lite?
- Titta, sa han en minut senare.
Tröja och byxor hade åkt på och han var färdig för en ny dag.
Totalt tog det 90 minuter, en och en halv timme, men han gjorde det helt själv (med lite påminnelser).
Vi inser att det inte håller på vardagarna! ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Något har han gjort med de blåa hängselbanden, som är byggda snett.
Han var väldigt fascinerad själv över den detaljen.
Kalle kan byta om från pyjamas till kläder.
Rent tekniskt så kan han, men det betyder inte att han gör det.
Vi brukar vara med och instruera honom plagg för plagg, från vad han ska ta av sig till vad han sak sätta på sig.
Han har själv svårt att tänka ut vilket nästa steg i påklädningen är. Om han försöker klä sig själv så kan det ta väldigt lång tid och det kan sluta med att han springer omkring i enbart strumpor.
Idag testade vi honom. Vi hade lagt fram dagens kläder i fyra högar på golvet. Vi la dem i den ordning man kan klä på sig. På varje plagg la vi en siffra. Det är helt klart Kalles "språk".
Han gillar ordning och struktur.
Så här gick det:
12 minuter - han upptäckte kläderna med siffror och cirklade runt dem i ett par minuter.
18 minuter - han satte på sig strumporna, utan att vi hade sagt något och utan hjälp. Han tog alltså de plagg som låg under tvåan och satte på sig dem först. Hur tänkte han?
30 minuter - vi påminde Kalle om att han skulle klä på sig.
40 minuter - vi påminde honom igen. Nu berättade han att han inte kunde klä på sig för han hade pyjamas. Att den skulle tas av hade vi inte visat med någon bild. Alltså hjälpte vi honom av med pyjamasen.
Nu var han naken, så när som på ett par randiga strumpor. Det var antagligen därför han tog strumporna förut. De var de enda klädesplagg han kunde sätta på sig eftersom han hade pyjamasen på sig.
52 minuter - kalsongerna åkte på.
60 minuter - vi påminde honom om att han skulle fortsätta att klä på sig. Han kände sig säkert färdig. Kalsonger och strumpor ska väl räcka? :-)
70 minuter - vi påminde!
80 minuter - vi påminde!
90 minuter - vi påminde igen...
- Blunda, sa Kalle.
Vi blundade - eller nätt och jämnt blundade. Den rättigheten har man väl som förälder, att tjuvkika lite?
- Titta, sa han en minut senare.
Tröja och byxor hade åkt på och han var färdig för en ny dag.
Totalt tog det 90 minuter, en och en halv timme, men han gjorde det helt själv (med lite påminnelser).
Vi inser att det inte håller på vardagarna! ♥
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Något har han gjort med de blåa hängselbanden, som är byggda snett.
Han var väldigt fascinerad själv över den detaljen.
Lördag 1 oktober 2011
Smaka på ett osthål
Till och med luft är oätligt!
Kalle är väldigt skeptisk till nya smaker. Väldigt ofta försöker vi få honom att smaka på nya smaker.
Ibland tar han några extra andetag och doppar yttersta tungspetsen försiktigt i det okända.
Ibland ser han att det är helt omöjligt och vägrar.
Vi har upptäckt att han äter mer med ögon och näsa än han äter med smaken.
Utseende och doft är viktigt.
Idag testade vi honom om han kunde tänka sig att smaka på ett osthål. Det var mest på skoj, för att se vad han skulle göra. Ost äter han absolut inte, men ett hål i osten är ju bara luft, så det borde väl gå bra.
Kalle tittade skeptiskt på när vi tog ett tag med skeden nere i hålet på osten.
Hur skulle han reagera?
Jo, när vi förde upp den tomma skeden med "osthål" såg vi hur han backade hela sin stol bakåt och grimaserade illa. För honom var det inte alls roligt. Det var fruktansvärt!
Då vände vi skeden och låtsades äta upp "osthålet" själva.
- Pheeeww ... det var nära ögat, sa Kalle.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
- Han hoppar så, sa Kalle och visade från det nedersta trappsteget.
Ena armen rakt uppåt, den andra i 90 graders vinkel. Benen ska spreta åt varsitt håll.
Till och med luft är oätligt!
Kalle är väldigt skeptisk till nya smaker. Väldigt ofta försöker vi få honom att smaka på nya smaker.
Ibland tar han några extra andetag och doppar yttersta tungspetsen försiktigt i det okända.
Ibland ser han att det är helt omöjligt och vägrar.
Vi har upptäckt att han äter mer med ögon och näsa än han äter med smaken.
Utseende och doft är viktigt.
Idag testade vi honom om han kunde tänka sig att smaka på ett osthål. Det var mest på skoj, för att se vad han skulle göra. Ost äter han absolut inte, men ett hål i osten är ju bara luft, så det borde väl gå bra.
Kalle tittade skeptiskt på när vi tog ett tag med skeden nere i hålet på osten.
Hur skulle han reagera?
Jo, när vi förde upp den tomma skeden med "osthål" såg vi hur han backade hela sin stol bakåt och grimaserade illa. För honom var det inte alls roligt. Det var fruktansvärt!
Då vände vi skeden och låtsades äta upp "osthålet" själva.
- Pheeeww ... det var nära ögat, sa Kalle.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
- Han hoppar så, sa Kalle och visade från det nedersta trappsteget.
Ena armen rakt uppåt, den andra i 90 graders vinkel. Benen ska spreta åt varsitt håll.
