Onsdag 30 april 2014

Konstig fredag

Kalle börjar få koll på veckodagarna.

Han såg väldigt förvånad när han kom till kvällsmaten och vi hade dukat med glas på fot. Det gör vi bara på fredagar och lördagar. Idag är det ju onsdag, men det är ju valborgsmässoafton.

Han korsförhörde oss väldigt kritiskt om varför vi hade dukat med glas på fot. Vi försökte förklara att det är som en fredag och att det är en ledig dag imorgon fast det är torsdag. Det är ungefär som en söndag imorgon, fast det är torsdag.

Han tyckte verkligen att vi svamlade!

När vi lite senare sa att han kunde få popcorn senare på kvällen, visste han inte vart han skulle ta vägen.

- Jag blir ... gaaaalen! utbrast han samtidigt som han började att banka sig i huvudet.

Kan man kanske önska att alla speciella dagar infaller på fredagar nästa år?

Tisdag 29 april 2014

Generöst

Efter föräldramötet i Kalles klass blev det muffins över. 7 stycken i en påse fick han ta med sig hem.

Efter maten frågade vi om han ville bjuda alla på muffins.

- Ok, svarade Kalle, tog påsen och gick därifrån.

Han tänkte nog bjuda sig själv på alla 7.

Vi ropade tillbaka honom och undrade om han kunde bjuda oss andra också.

- Ååå! sa Kalle och började bjuda alla. Det var inga problem alls.

När alla hade fått varsin, fanns det två muffins kvar i påsen. Han tittade och funderade en stund, innan han tog ett beslut - han skulle behålla båda själv.

Jag ville testa honom och se hur han skulle reagera om jag bad om en till muffins.

- Men Kalle, jag har bara en muffins och du har två, sa jag. Det är ju lite konstigt. Jag vill också ha två!

- Ååå, sa Kalle och gav mig en utan att fundera.

- Å, vad bra, nu har jag två, sa jag och visade att jag hade två och Kalle bara en.

- Jag vill ha en till, sa jag, och tänkte att han nog skulle nobba.

- Du får den, svarade Kalle och gav generöst bort även sin sista muffins.

- Tack! sa jag och tittade på min hög med muffins. Nu har jag tre stycken och du har ingen.

Kalle stod med en tom plastpåse, inga muffins och ett leende. Han verkade nöjd över att alla hade fått muffins. Att han själv var utan gjorde ingenting.

Generöst kan man minst sagt säga!

Måndag 28 april 2014

Näs-koll

Efter en natt med besvärlig hosta, orsakad av astma/allergi så tyckte vi att Kalle skulle vara hemma idag, men han själv stod på sig. Han ville till fritids. Måndagar är lyxdagar, eftersom det är fritids både före och efter skolan.

Efter bara en kvart på fritids hostade han så mycket att frukosten kom upp. Han kände nog själv att det var bättre att vara hemma. Det har varit en mycket stillsam dag hemma, med 3 duschningar för att lindra hans allergi- och astmabesvär.

 

När någon i familjen har kommit hem har han gjort en liten annorlunda hälsning.

- Heej, har han sagt med sitt innerliga tonfall och höjt upp handen i luften.

Så fort någon har kommit närmare har han satt upp sitt pekfinger på den andres överläpp och dragit det lite fram och tillbaka.

- Jag bara kollar om förkyld! har han förklarat.

Lite konstig känsla att någon annan kollar om snoret rinner under näsan. Alla vi som har fått göra testet har klarat kvalitetskontrollen - ingen var förkyld.

 

Kalles näsa rinner hela tiden. Vi försöker få honom att använda mjuka servetter, men ändå åker armen upp hela tiden och han torkar med den. Det som hamnar på armen är fullt med pollen så det har blivit en rejäl reaktion på armen.

 

Han har två helt olika metoder för att lindra besvären. Den ena är att Rosie, vår hund, slickar på det onda. Den andra, som vi föredrar, är att smörja med mjukgörande salva. Det blir många pumpningar fet salva som han stryker ut på armarna.

Kanske läker det snabbare om man har på väldigt, väldigt mycket?

Skönt är det i alla fall!

Söndag 27 april 2014

High five fot!

- Kom ... stå! sa Kalle till Mimmi.

- Jag har en idé! fortsatte han och sträckte upp händerna rakt upp i luften. Mimmi gjorde som Kalle, sträckte upp händerna.

Han sträckte ut foten mot Mimmis fot. Mimmi gjorde likadant och de touchade varandra.

- Nu göra rumpan, försklarade Kalle och försökte att få upp foten mot rumpan.
Den akrobatiska övningen var svår, foten klarade inte av att nå rumpan.

För att verkligen lyckas få upp foten mot rumpan så tog han hjälp av den ena armen och drog upp den som om han stretchade.
- Så ... high five fot! sa han och såg väldigt nöjd ut.

 

Hans variant på high five är i alla fall en lite större utmaning att klara av, än den vanliga med händerna.

Lördag 26 april 2014

Skriv-prat
Kalle är så trött på oss. Vi frågar så mycket. Speciellt nu när han är väldigt påverkad av sin pollenallergi, har vi ofta frågat hur han mår.

Den senaste tiden har han konsekvent svarat "jag vet inte" på de flesta av våra frågor. Vi har fått finna oss i svaret eftersom det har varit omöjligt att lirka ur honom något annat.

 

Idag tog vi till whiteboardtavlan istället för att prata med honom.

När vi skrev "Hur mår du?" på tavlan så var Kalle väldigt förväntansfull och ville veta vad som skulle hända. Han hade fullt fokus. Med ett leende tog han pennan och svarade hur han mådde. 

Lika leende svarade han på de följande frågorna.

Det är alltså bättre att skriva frågorna istället för att prata, när vi vill ha svar på våra frågor.

Fredag 25 april 2014

Alägis

Utan att säga ett ord, har Kalle förklarat för oss vad allergi är för något.

En bild kan verkligen säga mer än tusen ord!

Torsdag 24 april 2014

Sena vanor

Vi lägger Kalle sent, alldeles för sent. Han ligger ändå alltid vaken i sin säng en timme eller två innan han somnar. Han är verkligen en kvällsmänniska!

Ofta har han koll på om vi kommer in i hans rum för att titta till honom. Om han märker att vi är på väg så drar han snabbt täcket över huvudet och låtsas sova. Det är väldigt sällan som vi överrumplar honom med att läsa en Kalle Anka-tidning eller bygga lego.

Kanske har han blivit lite avtrubbad och mer oförsiktig med tiden. Så här såg det ut i natt klockan 00.06.

- Hoppsan, sa Kalle lugnt, och fortsatte att bygga med sina legobitar.

En trött förälder, en pigg Kalle! :-)

Onsdag 23 april 2014

Dagens skratt-tips

Efter maten hade vi "roliga timmen" runt matbordet. Ett stort glas med lite välvd botten riktades mot oss och med kamerans hjälp tog vi bilder igenom glaset på oss var och en. Effekten av glasets välvda botten gav oss ett gott skratt. Vilket partytrick!

Allra gladast blev nog Kalle när han såg bilderna på sig själv:

Tisdag 22 april 2014

Bubbelplastens Rolls-Royce

I torsdags hittade Kalle en bit bubbelplast som han "ploppade" hål på alla bubblor. Idag kom ett paket med posten och i det låg en bubbelplast med de största bubblor vi någonsin sett. Kalles ögon var stora när han såg plasten.

Han tog den och försökte att "ploppa" sönder bubblorna, men det var så stora bubblor i så stark plast att det var omöjligt. Han funderade en stund, hur han skulle lösa det. Han kom på en bra idé, att lägga den på golvet och "ploppa" med fötterna.

Det var helt omöjligt. Bubblorna ville inte ploppa!
Hmm, fundera, fundera. Hur ska man göra då?

Kalle kom på det perfekta verktyget - potatisstickan.

Med ett enkelt stick var det gjort. Vi hörde inget "plopp" men ett tyst pysande när luften åkte ur en bubbla - och resten av raden med bubblor, eftersom de satt ihop med varandra.

Med 15 lätta stick, 15 pysande "pheww" var hela bubbelplasten klar.

Tala om bubbelplastens Rolls-Royce! 

Måndag 21 april 2014

Ögon-problem

Det finns två saker som är besvärliga för Kalles ögon. Det ena är hans björkpollenallergi, det andra är att klippa håret och få små hårstrån i ögonen. Båda sakerna kliar.

 

Idag tog vi båda "ögon-problem-sakerna" på samma dag. Han kunde bara vara ute på studsmattan en kvart innan han kom in och ena ögat hade svällt upp ordentligt och det kliade massor.

Raka vägen in i duschen för att skölja bort allt pollen. I duschen tog han vattenstrålen rakt mot ögat, för att tvätta bort det onda.

Efter duschen, fick han rena kläder och ögondroppar. Resten av dagen fick han vara inne.

 

När det ändå kliade i ögonen så passade vi på att klippa håret. Det har aldrig gått så bra som det gjorde idag. Han märkte ingenting av att det kom strån i ögonen.

 

Med jämna mellanrum har vi frågat honom hur han mår. Varje gång har han visat tummen upp, allt har varit bra. Han är verkligen tålig!

Söndag 20 april 2014

Påskdagen

17 grader varmt i skuggan. Så skönt vårväder!

Kalle stack ut till studsmattan direkt efter frukost och hoppade och hoppade. Ganska snabbt kände han att det var tungt att hoppa. Ögonen kliade, näsan rann och han var påverkad av luften ute. Kalles björkpollenallergi är besvärlig. Björkarna börjar få löv nu, det blir alldeles grönt. Fint och mysigt med vår, men besvärligt för allergiker.

Trots det fina vädret så fick han lov att vara inne hela dagen. För honom är det inte viktigt att vara ute.

- Jag älskar ledig, säger han och njuter av att ta dagen som den kommer, även om det är med kliande ögon och rinnande näsa.

Lördag 19 april 2014

Påskafton

För första gången kunde vi (förlåt, jag menar påskharen) skriva lappar med meddelanden till Kalle, så att han skulle kunna hitta sitt påskägg. Förra påsken hade han inte lärt sig att läsa, men nu läser han riktigt bra.

 

Första lappen låg vid hans lego. På den stod det: "titta i tvättmaskinen". I tvättmaskinen låg nästa lapp som tog honom vidare i huset.

Efter sjunde lappen, hade han förstått vad han skulle göra.

- Ååå .... jag förstår, utbrast han och gjorde tummen upp.

Den tionde och sista lappen hade texten "titta i soffan". Bakom två kuddar låg ett stort ägg.

I ägget fanns det en chokladkaka, lite chokladpengar och tre små lego-presenter. Det var två figurer från lego-filmen och en liten byggsats av frihetsgudinnan.

- Det är ... frihetskvinnan! sa Kalle när han öppnade Frihetsgudinnan.

De andra två legosakerna var två figurer från Lego-filmen. Den allra bästa som Kalle blev väldigt glad över, var huvudfiguren i filmen, Emmet. Emmet har fått vara hans högra hand idag.
Vid frukosten var det Emmet som hämtade mackorna från brödrosten, som hällde upp mjölken och som fyllde på flingor.

Kalle blev lite bekymrad när han kom på att Emmet bara kan säga en enda ska, nämligen bokstaven "S", med teckenspråkets handalfabet.

Trots hans språkliga brister så är Emmet bäst, enligt Kalle.

Fredag 18 april 2014

Let´s dance

Det har varit en tung dag för Kalle. Han fick följa med oss på genrepet av Let´s dance. Han förklarade på många olika sätt att han verkligen inte ville följa med dit. Vi är så hemska så att vi tog med honom, mot hans vilja.

 

Han hade nog mest behållning av själva bilresan. Han satt bredvid Maja som försökte lära honom leken sten, sax, påse. Han lyssnade uppmärksamt, men reglerna var lite komplicerade.

Han hittade på egna handformer, så det var omöjligt att avgöra vem som vann. ;-)

När bilresan var över, hade han lyckats förstå reglerna och gjorde precis som man ska.

Han passade också på att ta 6 stycken halv minuters tupplurar. Varje gång vi åkte genom en kort tunnel låtsades han sova, för att så fort tunneln var över, vakna igen.

---

Som tur var hade Kalle med sig sitt Nintendo-spel och en mobil med spelet Minecraft. Dem spelade han hela föreställningen.

3 gånger tittade han upp, men bara korta stunder.

Första gången var när det kom in några figurer från filmen Lejonkungen.

Det var i alla fall lite intressant.

Andra gången han tittade upp var när det kom in några påskkärringar.

Det var inte särskilt intressant, tyckte han!

Tredje gången var den mest intressanta. Då fanns den tecknade figuren Olof från den nya Disney-filmen Frost, mitt på dansgolvet. Det var värt att titta på!

---

Det var en tung dag för Kalle, men han var desto mer nöjd när han kom hem och insåg att det var fredag och dags för popcorn.

---

Torsdag 17 april 2014

Bubbel-plast

Tänk dig att du har hittat en bubbelplast. En sån där som man inte kan låta bli att klämma sönder en bubbla eller två på, om man håller i den.

Vad gör du med den? Antagligen klämmer du sönder en bubbla - plopp. Och kanske klämmer du några till, för att det är svårt att låta bli.

 

Kalle hittade en bubbelplast som vi skulle kasta.

Han tog den och satte sig tillrätta i soffan. Plopp. Några sekunder senare sa det plopp igen. Och igen. Och igen ...

Plopp. Plopp. Plopp, plopp.

I nästan en hel timme satt han och "ploppade". Varenda bubbla blev ploppad.

Kalles filosofi: aldrig lämna ett arbete halvgjort.

Plopp!

 

Rosie, som är skotträdd, tyckte att det var en jobbig timme. Här är hon lättad!

Onsdag 16 april

Övertydligt fel

Vid kvällsmaten fick vi höra en mycket rolig dialog mellan Kalle och någon i familjen, som antagligen vill vara anonym. ;-) Han får heta Någon i fortsättningen.

 

Kalle vände skålen med stekt potatis upp och ner på sin tallrik. De la sig en perfekt fin form, precis som skålens form.

- Titta, vilken bra glob det blev, sa Någon.

- Den ser ut som en isglob, du vet en som som Pingu bor i. Det är ett sånt hus som Pingu har, en isglob, fortsatte Någon.

Kalle lyssnade och tog in vad Någon förklarade.

- Kan du säga iiii-sss-g-lll-ooooo-b? sa Någon.

- Isglob, sa Kalle.

Nu kände vi andra att vi borde rycka in och rätta till lite.

- Ursäkta, men Pingu bor väl i en igloo? undrade vi lite försiktigt.

 

Haha, så tokigt det kan bli!

Tisdag 15 april 2014

Fågelholks-koll

Idag åkte vi till sommarstugan. På vägen dit pratade vi med Kalle om att vi skulle kolla om det fanns några fåglar i fågelholken vi satte upp förra våren. Den har stått obebodd sen dess, så vi hoppas på hyresgäster.

 

Det första Kalle gjorde när vi kom fram var att ta sikte på fågelholken. Han spanade uppåt en stund.

- Jaa ... där är den, utbrast han efter en stund.

Var det verkligen fåglar där? Kanske, kanske inte.

Han hade bara konstaterat att fågelholken fanns där.

Om det var fåglar i den eller inte, vet vi fortfarande inte. Vi hade holken under uppsikt i ett par timmar, men det dök aldrig upp några tänkbara hyresgäster.

---

Kalle hoppade länge på den gamla nästan utslitna studsmattan. Han skrattade högt nästan hela tiden. Han gillade allt - åka till sommarstugan, vara ledig, vara ute och hoppa.

Han började att säga samma mening om och om igen. Vid varje hopp sa han en stavelse, så det var svårt att uppfatta vad han sa. Vi fick "pussla" ihop en mening.

- Det ... är ... ing ... en ... men ... ing ... att ... gö ... ra ... på ... mig ... som ... en ...gräs, upprepade han om och om igen.

Vad han menade med meningen? Varken han själv eller vi vet, men han kom ihåg meningen på kvällen, så något var det nog som han ville säga.

Måndag 14 april 2014

Gröna grönsaker

Vid maten sträckte sig Kalle fram för att ta lite från skålen med machesallad.

Vi tittade förvånat på varandra, men visade inte Kalle hur förvånade vi blev över att han ville prova salladen.

- Är det spenat? frågade han.

Eftersom vi antog att han ville att det skulle vara spenat och för att vi ville att han skulle provsmaka så sa vi "ja".

Han la en stor hög på sin tallrik och åt upp det utan en min.

 

Vi började fundera lite över Kalles grönsaksvanor och insåg att han äter många gröna grönsaker. Högst upp på grönsakslistan står broccoli. Han äter också gärna haricot verter och sockerärtor.

Vi hade också en skål med gurka på bordet. Gurka brukar barn gilla, men inte Kalle.

- Kalle, gurka är också en grön grönsak. Du kanske kan smaka på den? frågade vi.

- Va! ... Titta ... den är mer vit, sa han som förklaring till varför han inte vill äta gurka.

Han hade nog haft svårt att förklara varför han gillar morötter och majs - de är ju inte det minsta gröna.

Lite senare på kvällen tog vi fram lite jordgubbar. De är inte heller gröna. :-) När vi sa det till Kalle så skrattade han bara.

Gröna jordgubbar, så tokigt, tänkte han nog samtidigt som han stoppade in den röda gubben i munnen.

Söndag 13 april 2014

Lego-byggen

På förmiddagen kom Kalle ner till köket och vinkade med sitt finger att vi skulle följa med och titta på något i hans rum. Han visade oss till hans legohörna i hans rum.

Stolt visade han upp 3 figurer från Simpsons som han hade byggt.

Till vänster står Bart som på en skateboard. Till höger står Homer med en orange munk.

Frågan var: vem står i mitten?

Vi som inte så ofta tittar på Simpsons kunde inte svaret, så efter lite googlande kunde vi ge Kalle namnet på figuren i mitten - Ned.

- Jag vet! svarade Kalle.

Det var ju sant eftersom han precis hade fått veta det. Sekunden innan vi sa något hade han ingen aning, men när vi hade berättat, ja, då hade han ju fått veta det.

Lördag 12 april 2014

Intressanta former

 Vad ser du på den här bilden?

 

Antagligen ser du en trädkrona.

- Titta ... många svart spagetti, sa Kalle när han upptäckte virrvarret av grenar mot himlen.
Det är intressant att vi ofta uppfattar saker så olika. Vi ser saker med olika ögon.

Frågan är: vad ser han om några veckor när trädet har bytt färg och form till grönt och tätt?

---

Vi trodde väl aldrig att han ens skulle ta i de jättestora haricot verter som vi åt till maten idag.

När han såg dem så tänkte han direkt på en mun - såklart - och poserade med den.

- Jag har en grön mustasch, konstaterade han när han vände på munnen.

Till slut åt han upp dem - och gillade dem! :-)

Fredag 11 april 2014

Ögon- och munoperation
Kalle hade ett svårt uppdrag idag. Han tyckte att det var riktigt obehagligt i början, när han sydde fast ögon och munnar på sin väv i syslöjden.

De allra första stygnen igenom det ena ögat var värst. Han kisade med sina egna ögon som om det var i dem han sydde. Han tyckte att det var obehagligt att vara ögonkirurg.

När ögonen var klara, tog han itu med de glada munnarna och sydde fast dem. Han trutade med sin egen mun som om han kände stygnen i sin egen mun.

Det färdiga resultatet:

Torsdag 10 april 2014

Paket-öppnare

Idag fyllde Jennifer 19 år. När vi uppvaktade henne med paket, så vaknade Kalle till. Paket är spännande!

- Jag känner nyfiken! sa han och intog Jennifers axel. Det var verkligen att se från första parkett.

Hans nyfikenhet och upprymdhet när någon öppnar paket, smittar av sig. Det är inte innehållet som är viktigt och absolut inte om det är hans paket eller någon annans. Han tycker att själva öppnandet är det bästa.

Han hjälpte så smått till att öppna pappret på paketen.

- Åååå ... sååå fiiiin! sa han så fort Jennifer hade öppnat ett paket. Att det var saker som han själv troligtvis inte ville ha, var inte viktigt. De var fina i alla fall.

Han är en riktig tillgång vid paketöppningar. Han vill inte ha innehållet, bara hjälpa till med paketöppningen, samtidigt som han sprider lite glädje omkring sig.

I ett av paketen var det ett mobilfodral. I mobilfodralet låg en skumgummibit, stor som en mobil. Han tog skumgummibiten till sitt öra och låtsades prata med Maja i den. När "samtalet" var slut började han att klippa ut bokstäver med stor koncentration.
Den första bokstaven blev ett L.

- Jag klipper ... LEGO, förklarade han.

En bra start med ett L.

Redan på nästa bokstav, E, blev det fel. I vanliga fall brukar ett sånt misslyckande vända upp och ner på allt och han blir väldigt besviken. Den här gången bara fortsatte han att klippa bitar av skumgummibiten, som om inget hade hänt.

När han var nöjd la han ner alla bitarna på bordet.

- Det blev ... pussel! sa han och var nöjd trots att det var en annan plan från början.

Det är en konst att kunna tänka om, när förutsättningarna förändras!

Onsdag 9 april 2014

Tisdag 8 april 2014

Upplagt

Vi har ganska kul när vi gör allt mer galna saker med Kalles mat. Oftast äter han potatis och köttbullar, men idag blev det fiskpinnar till potatisen.

 

Dagens test blev kanske lite överdrivet. Kalle är väldigt noga när han lägger upp maten på sin tallrik. Potatisen och köttbullarna får inte snudda vid varandra, det måste vara ett litet mellanrum. När vi serverade maten idag hade vi lagt fiskpinnarna på ett litet fat som vi ställde direkt på hans tallrik med den stekta potatisen runt omkring. De låg delade på olika tallrikar.

Vi var helt säkra på att han skulle vägra. Vad fel vi hade!

Han skrattade lite åt sina tokiga föräldrar och åt glatt upp allt. Först åt han upp alla fiskpinnar och tog bort den lilla tallriken, innan han åt upp potatisbitarna.

Majonnäsen ska snudda fiskpinnarna. Tvärtemot hans vanliga regler. Ingen regel utan undantag!

Måndag 7 april 2014

Läx-muta

Att göra läxan är nog det allra tristaste Kalle vet. Vi tänker inte tjata mer, utan tar till det gamla, kanske inte helt rumsrena, tricket - muta.

Med en Piggelin i ena handen och pennan i den andra, gick det väldigt lätt att göra läxan. Det enda problemet var att det var svårt att hålla fast läxan när det var en glass i handen.

Läxan blev till och med lite, bara lite, rolig!

Söndag 6 april 2014

Andra sidan
Många föräldrar har problem att gå förbi godishyllan i mataffären om barnen är med och handlar. För oss är det inga som helst problem. Vi skulle nog kunna fresta Kalle hur mycket som helst vid godishyllan utan att han skulle be oss köpa något godis. För honom är det inte alls viktigt.

 

Däremot undvikar vi att stanna till vid tidningshyllan. Där är det många intressanta tidningar som han vill läsa. Helst vill han bläddra igenom dem alla, i alla fall de tecknade serietidningarna. Fick han, så skulle han kunna sitta där en hel dag.

 

Som sagt, vi har i alla fall inte problem att gå förbi godishyllan!

Lördag 5 april 2014

Dansföreställning - nej tack!

Idag var vi på den stora dansförestäningen på Majas skola. 250 elever från årskurs fyra till nio dansade olika nummer med fina scenkläder, bra koreografi, ljuseffekter, bra musik och proffsighet. De dansade sju föreställningar med ca 500 åskådare vid varje föreställning, i 3 dagar. Ett stort arbete med andra ord.

 

Vi förberedde Kalle redan på morgonen att vi skulle se en dansföreställning. Han blev lite nedstämd av beskedet. Dans, teater eller musik tillhör det tristaste han vet. Han bad flera gånger om att få slippa.

När det var dags att gå rusade han upp till sitt rum och hämtade "överlevnadsväskan", ryggsäcken som nästan alltid är packad med ett Nintendospel och några Kalle Anka-tidningar. Han protesterade i alla fall inte, utan följde med.

Hela dansföreställningen satt han djupt försjunken i Nintendospelets värld. Han hade till och med slagit av hörapparaterna. Bästa sättet att stänga yttervärlden ute!

 

När vi kom hem var han snabb att gå till studsmattan för att "hoppa av" sig det jobbiga han hade tvingats vara med om!

Fredag 4 april 2014

Torsdag 3 april 2014

Är eller gör

Tänk så lite som behövs i en mening för att det ska betyda något helt annat. Språk är så komplext, speciellt för den som har svårt att tyda det.

 

Vid maten idag så råkade Emma tappa ketchupflaskan så att den ramlade. Kalle såg det och kommenterade det på sitt sätt.

- Han är ett misstag! konstaterade han enkelt och fortsatte att äta.

Naturligtvis så menade han att hon (inte han) hade gjort ett misstag, inte att hon var ett misstag.

Det räcker med så lite för att det ska betyda något helt annat!

---

Vi åt bacon till maten. Kalle fick naturligtvis sina köttbullar, som han äter de flesta måltider.

Vi hade en liten reklam-för-bacon-dialog en stund.

- Kalle, visst kan du smaka på pyttelite bacon? frågade vi och la en liten centimeterstor baconbit på hans tallrik.

- Han behöver inte Bengtsson, svarade Kalle och puttade baconbiten av tallriken.

Vi lät den ligga kvar och gjorde ingen stor grej av det.

Gissa vem som ändå åt upp den lilla Bengtsson-biten när allt annat på hans tallrik var slut!

Från och med nu kommer bacon att heta Bengtsson i vår familj! ;-)

Onsdag 2 april 2014

Gulligt!

- Naaww ... så gullig! sa Kalle med ljus röst när han satt nerböjd i tittade ner på asfalten.

Gullig asfalt?!

Efter en stund förstod vi vad han såg som var gulligt. Det var en liten myra som hade vaknat efter vintern.
Det gäller att se de små sakerna som förgyller tillvaron! :-)

 

Kalles mira (eller myra om man tycker att det ska vara helt rätt):

Han förklarade att den är glad, för det syns på antennerna.

Tisdag 1 april 2014

Kittligt

Hur kittlig är man om man inte ens kan se på när vi låtsas kittla gosedjursräven Oägen?

Troligtvis vansinnigt kittlig!

Han skrattade i alla fall så att han nästan tappade andan! :-)

Oägen var lika nöjd när han och Kalle hade lagt sig till ro på kudden, som när han blev kittlad.