Fredag 28 februari 2014

Språk-öra

Kalle var snabbt färdig vid kvällsmaten.

- Tack för maten, sa han och ville gå från bordet.

- Det kostar en kram att få gå från bordet innan vi andra är klara, sa jag.

Han tittade på mig i flera sekunder, antagligen för att han inte hade uppfattat vad jag sa.

Till slut fann han sig och frågade:

- Eeeeh ... vilket språk pratar du?

Det är inte alltid så lätt när hörseln inte är den bästa och ordförrådet har lite brister.

 

Lite senare ritade han av en av chokladbollarna som han hade haft med sig hem från skolan och som vi hade tagit fram till fredagsmyset.

Han ville skriva ordet "chokladboll" under bilden, men eftersom han inte hade någon att fråga på en gång så skrev han med "skrivstil"!

Torsdag 27 februari 2014

Lego-material

- Jag måste fråga ... vad är lego ... trä ... eller plast ... eller papper ... eller glas ... eller metall? undrade Kalle.

- Lego är gjort av hård plast, svarade vi.

- Du skojar med mig! svarade Kalle och såg lite misstänksam ut. Han höll fram 2 bilder med lego på, som han tagit från en Happy Meal-kartong.

När vi såg vilken sorts "lego" det var han frågade om, så var det ju självklart att lego är gjort av papper!

 

I skolan har de börjat prata om olika material och återvinning.

Roligt att han börjar använda sina nya kunskaper och funderar över vilka saker som är gjorda vilket material.

Onsdag 26 februari 2014

3-i-topp-lista

Konkurrensen var hård, men en av oss i familjen fick i alla fall vara med.

Det är inte illa att få äran att vara med på 3-i-topp-listan!

Tisdag 25 februari 2014

Dagens bästa citat

På väg hem från skolan fick Kalle syn på något i vår trädgård.

Han stannade till för att titta lite närmare.

- Va ... titta ... där är snövit ... och getingar ... är det vår nu, va?

 

Det är ju faktiskt egentligen fortfarande vinter om man tänker på vilken månad det är.

De nya namnen på vintergäck och snödroppe la vi till i våra ordförråd på en gång.

Bilderna är fotade idag i vår trädgård.

Måndag 24 februari 2014

Långa saker
Idag fick Kalle en stund när han fick rita fritt på klassrummets whiteboardtavla.

Han bestämde sig för att rita långa saker (eller höga saker kanske vi skulle kalla det).

Han gjorde några kända byggnader, Eiffeltornet, Big Ben och Frihetsgudinnan och några höghus.

Allra fyndigast var ändå den sista byggnaden - Titanic som han hade vänt på höjden! Smart!

Söndag 23 februari 2014

Korvbröd eller brödkorv?

Nästan varje måltid gör vi egen mat till Kalle.

De flesta måltider äter han potatis och köttbullar, som är "säkra kort".

Ikväll åt vi en lite lättare kvällsmat, det blev korv med bröd.

- Kalle, vill du har korv med bröd? frågade vi trots att vi egentligen visste svaret.

Jo, det ville han, men han ville ha den utan korv. ;-)

Han var väldigt nöjd när han fyllde sitt korvbröd med ketchup, speciellt eftersom det får plats ganska mycket ketchup i ett korvbröd när det saknas korv.

- Tack för brödkorv med utan korv! sa han när han var klar med sina 4 korvar med bröd, utan korvar.

Lördag 22 februari 2014

Dagens glada stunder

Upprymd av att vi skulle åka hem idag så öppnade Kalle helt plötsligt fönstret ut mot gatan och ropade ut sin glädje.

- God morgon allihopa, ropade han högt och tydligt.

Undrar om han fick något svar från gatan?

När han stängt fönstret kom han på att han behövde tvätta händerna. Tyvärr hade någon precis gått in på toaletten och låst om sig.

Att göra något annat en stund för att vänta på att toaletten blir ledig, är inget för Kalle.

Han ställde sig utanför toalettdörren och upprepade samma fråga om och om igen, med 10 sekunders mellanrum. Lagom stressande för den som var på toaletten. ;-)

Det blev inte mindre stressande av att det var en toalettdörr av glas, så Kalles siluett syntes tydligt hela tiden!

---

Vi åkte till vårsalongen på Liljevalchs innan vi åkte hem. Kalle ville ju verkligen inte till slottet igår, så en konstutställning var en stor chansning.

Gissa om vi var förvånade när vi kom ut från utställningen och insåg att Kalle hade tittat på varenda utställt konstföremål. Alla de 288 sakerna hade han granskat!

En del snabbt, en del mer ingående. Han kände nog inte av den lite dämpade stämningen som är på en konstutställning. Att övriga besökare stilla tittar på konstverken utan att prata så mycket eller på sin höjd viskar, var nog inget han ens tänkte på.

- Hahaha, skrattade han högt när han kom in i rummet med "korv-skivorna". Alla i hela rummet hörde hans skratt och vände sig om. En del var mer glada över hans tillrop, än andra!

Trafikskyltarna var också favoriter!

Kalle och Kalles häst!

Fredag 21 februari 2014

Olika spöken

Det har varit en lång dag med lite kultur. mycket shopping, mycket gå fram och tillbaka och väldigt mycket intryck för alla sinnen.

Kalle har hängt på efter bästa förmåga, nästan hela tiden. När vi sa att vi skulle gå till slottet slog han bakut, där gick gränsen. Dit ville han verkligen inte. Vi tvingade honom ändå att följa med in i slottsboden. Vi tänkte att han kanske skulle ändra sig när han såg att bara var ett stort hus. Han blev bara surare och argare, så vi gav faktiskt upp och gick tillbaka till hotellrummet.

När vi kom till vårt rum hade han lugnat ner sig, så att det gick att prata med honom om vad det var som gjorde att han verkligen inte ville följa med till slottet. Svaret var väldigt enkelt:

- Jag var färdig och ville hem, sa han och då förstod vi att det egentligen inte var slottet som var problemet. Problemet var att han tyckte att det räckte med alla intryck han fått under dagen. Hans hjärna behövde nog en återhämtning.

 

När vi kom tillbaka till hotellrummet tappade vi upp ett bad åt honom och han hoppade ner i det sköna vattnet.

Vi tänkte att han skulle tycka att det var skönt med ett badkar som inte hade "badkars-spöken" som vårt badkar hemma har. Han  kallar bubblorna i bubbelbadkaret för spöken och dem gillar han inte.

Efter bara ett par minuter meddelade han att han var klar och ville upp. Vi hade alltså fel när det gällde badkarsspöken.

Han satte sig på toaletten med handduken över sig för att torka. Eftersom han såg ut som ett spöke med handduken över sig så kallade vi honom för ett handduksspöke.

- Jag är bara Kalle! svarade han.

Torsdag 20 februari 2014

På väg ...
Idag har vi varit på resande fot.

Vårt första stopp var på McDonalds, som har något som passar alla, även Kalle.

Lyckan var stor när han såg att det var glas med motiv från lego-filmen i Happy mealet.

Glaset har han haft i sin hand större delen av dagen.

Vårt andra stopp var hos moster Monika med familj. Eftersom vi kom fram ett par timmar innan de kom hem från jobbet så gick vi till det stora varuhuset som ligger alldeles nära deras hus.

Kalle är tålmodig, men bland det tristaste han vet är att gå i affärer. I alla fall om det är med syrrorna i klädbutiker.

Han ser helt andra saker än vi ser. Plötsligt vaknade han till och rusade framåt.

- Den är så ... större! utbrast han och rusade fram till en jättestor mobil med reklam.

Han försökte länge att peka och dra på den för att byta sida men det var helt lönlöst. Det var ju bara en skylt.

Efter ett tag satte sig pappa och Kalle i en soffa alldeles intill rulltrappan. Bättre ställe kunde det inte ha varit.

I bordet fanns en surfplatta infälld så han kunde titta på Kalle Anka på YouTube.

Lycka!

Vårt sista stopp för dagen blev på hotellrummet.

Det var ett riktigt fint badrum som testades på en gång! :D

När det var sovdags och Kalle hade borstat sina tänder så kom han och hämtade oss.

- Kom ... jag har en idé! sa han och visade oss till badrummet.

- Jag gör så glas (han tog upp glaset i sin hand) ... sen vända så ... och ner bord .. tandborste där, sa han och visade med hela handen hur fiffig han var när han hade kommit på att glaset på bänken var perfekt att ställa tandborsten i.

Det kan hända att han inte är den första som kom på samma idé! ;-) 

De sista ord han sa innan han somnade:
- Jag känner bra!

Onsdag 19 februari 2014

Aldrig i livet!

Vad envis han är!

Idag åt hela familjen samma mat som Kalle äter nästan varje dag - kokt potatis och köttbullar.

Vi åt med gräddsås och lingonsylt. Han åt var för sig, först köttbullarna och sen potatisarna.

Vi hade en ganska lång dialog om att smaka på såsen, bara smaka. Pyttelite!

Han vägrade blankt. Vi lirkade på alla möjliga sätt, men det var omöjligt. Det är ju inget man måste äta ur näringssynpunkt, men kan göra maten lite godare.

Till slut tog vi till den allra bästa mutan - popcorn!

- Kalle, om du vågar smaka pyttepyttelite av såsen så poppar vi popcorn efter maten, försökte vi och visade en gaffel som var doppad i såsen.

Vilket erbjudande!

Hur skulle han göra nu?

Utan att blinka en sekund, blixtsnabbt kom svaret:

- Aldrig i livet!

Tisdag 18 februari 2014

Liten eller stor?

Vi har en digital fotoram som är fylld med massor av bilder från de senaste 10 åren.

Kalle tittar bort om han är i närheten av fotoramen, han tycker inte om att se sig själv när han var liten. Kanske tycker han att det är konstigt att han har varit mindre.

 

- Jag måste fråga ... när jag är liten, sa han och drog med oss till fotoramen.

Efter som han inte tittar på bilderna blev vi lite förvånade när han kom och ville fråga en sak om bilderna.

Efter en stund förstod vi att han väntade på en speciell bild och det skulle vara en snögubbe på bilden. Eftersom det är ungefär 1500 bilder så skulle det ta flera timmar om vi hade väntat på fotoramens bildspel.

Istället tog vi fram alla bilderna i datorn och Kalle hittade bilden med snögubben.

- Jag är såååå liten! utbrast han.

Tja, frågan är om det är han som är liten eller om det är snögubben som är stor?

Eller kanske det är både och!

Kalle är 3 år och snögubben är väl bara en halv vinter gammal, så Kalle är i alla fall äldst på bilden.

Måndag 17 februari 2014

Nedräkning

Vi har länge haft stora problem med att få Kalle att följa med oss, när vi säger till honom att det är sovdags. Vi har provat många olika sätt, men han vill aldrig gå och lägga sig.

Vi har provat att säga till en timme, en halvtimme och en kvart innan.

Vi har sagt ett visst klockslag och också visat hur klockan ser ut när den är exempelvis 21.00.

Vi har låtit honom vara uppe alldeles, alldeles för länge och tänkt att han borde bli trött någon gång.

Han är ALDRIG intresserad av att sova. När han väl har kommit i säng så brukar det ta några timmar innan han somnar, så det är inte konstigt att han aldrig vill gå och lägga sig.

Trött på dagen? Japp! Speciellt när det är skoldagar.

 

Nyligen har vi börjat ge honom äggklockan som vi ställt på någon tid mellan en halvtimme och en timme.

Det fungerar långt över förväntan. Vad han än gör så tar han med sig den tickande klockan. När det är bara några minuter kvar så har han den i handen och har full koll.

När den till slut ringer så ställer han bara ner den och reser sig på en gång för att byta till pyjamas och borsta tänderna. Vi behöver inte ens säga något!

Så enkelt, så bra!

---

Nu har morots-bilen stått i blöt i ett dygn och om man jämför med hur den såg ut innan "badet" så har den nog fördubblats i storlek.

Kalle är inte helt nöjd, eftersom den har blivit lite missfärgad när den torkade ihop.

- Äsch, vi skrotar den, sa han som om det vore en riktig bil som ska till bilskroten.

Den får nog hamna i kompostpåsen istället. ;-)

Söndag 16 februari 2014

Morotsbils-bad

För en vecka sen gjorde Kalle en bil av en morot. Den har stått som prydnad på vårt matbord sen dess.

Under veckan som gått så har den blivit mindre och mindre för varje dag.

Kalle har frågat oss varför den har blivit liten och vi har svarat att det är allt vatten som har dunstat från moroten.

- Vattnet börjar slutar! har Kalle sagt om avdunstningen.

Idag kände han nog att det har börjat gå för långt. Den lilla torra bilen behövde återfå sin forna glans. Hur kan man fixa det bäst?

Jo, han bestämde sig för att den skulle få bada. Kanske kan vattnet komma tillbaka, tänkte han nog.

Hans vatten-test får stå över natten, så får vi se vad som händer!

Lördag 15 februari 2014

Sjuk

Första lediga dagen av de 9 lediga dagarna det är på sportlovet.

Kalle inledde ledigheten med att vara sjuk.

- Är du sjuk, Kalle, frågade vi på morgonen.

- Kangke like (kanske lite), erkände Kalle och visade med fingrarna hur lite sjuk han var.

Om han säger att han känner sig lite sjuk, då är han sjuk.

Hela familjen har varit sjuka, helt däckade men utan feber, så antagligen var det hans tur nu.

Han bäddade mysigt åt sig i soffan och kröp ner. Hela dagen har han varit kvar. Till och från har han sovit.

Sent på kvällen insåg han att han faktiskt kände sig lite piggare.

- Jag känner verkligen bra nu! konstaterade han och började att hoppa på sin balansboll.

Vi får hoppas att han fick en mycket kortare tid som sjuk, än vi andra i familjen fick.

I bästa fall är han pigg imorgon.

Fredag 14 februari 2014

Alla hjärtans dag

Det var en stor dag idag, som Kalle har laddat för i 3 månader. Idag var det bio-premiär för Lego-filmen.

Han visste att han skulle få se filmen klockan 4, så det var inte konstigt att han under skoldagen frågade vad klockan var.

 

Efter skolan var det utvecklingssamtal och den sista stunden fick han sitta med iPaden.

Vad gjorde han?

Jo, använde bokstäverna i ordet "legofilmen" på så många olika sätt som möjligt.

Det roligaste ordet som blev var nog att läsa det bak-och-fram: nemlifogel.

Det låter som någon sorts fågel om man uttalar det högt.

När vi kom hem låg en fin present på köksbänken till Kalle.
- Det är en present från Mimmi, sa vi.

.- Ååå! sa Kalle och tog upp rosen och gav den till Mimmi.

Han trodde nog att vi bad honom att ge den till henne.

"Ge en present" eller att "få en present" är inte lätt att skilja på, eftersom det bara är 2 bokstäver som förändrar hela innebörden.

Lego-filmen fick tummen upp av Kalle.

Han gillade den, även om handlingen var ganska svår att förstå.

Här sitter han beredd, med popcorn i handen och 3D-glasögon i knät långt innan resten av biobesökarna hade kommit.

På kvällen klagade han över att han frös och att han kände sig lite sjuk. Han är den ende i familjen som inte har varit sjuk, så det är väl dags nu när det är sportlov!

Han fick en egen skål med färska jordgubbar, men han orkade inte äta upp de 10 jordgubbarna utan somnade med skålen i hand.

Han somnade i alla fall nöjd, efter en händelserik dag.

Torsdag 13 februari 2014

Mysstund

Kalle har det bra förspänt när det gäller läxhjälp, men han är nog inte så medveten om det.

Maja satte sig tätt, tätt nära Kalle i soffan när det var dags att göra läxan.

Vem som tyckte att mysstunden var bäst?

Tja, det var nog inte den av de två som skulle göra sin läxa i alla fall ...

Onsdag 12 februari 2014

Dan före dan före legofilms-dan!

Längtan till fredag är stark, men snart är det dags. Legofilmen har premiär på fredag.

Självklart ska vi gå på premiären. Kalle har haft nedräkning i flera veckor.

När han gjorde det nästsista krysset innan det är dags, så insåg han att det bara är två dagar kvar till biobesöket.

- Jag kan inte tro att det är sant! utbrast han.

- Grymt ... fantastiskt ... otroligt ... bra ... häftigt ... cool ..., fortsatte han med alla de superlativ han kan.

Det är nog bättre än julafton, att få gå på Legofilmen!

Tisdag 11 februari 2014

Lyckad demonstration

Kalle äter inte spagetti och köttfärssås - i skolan. Han äter det hemma utan problem.

Ikväll åt vi lasagne och tänkte att vi väldigt pedagogiskt skulle förklara för Kalle att lasagneplattor, spagetti och makaroner är ungefär samma sak.

Vi gav honom en spagetti, en makaron och ett hörn av en lasagneplatta. Han smakade alla och tyckte nog att lasagneplattan var helt OK, eftersom han bad om att få äta en hel platta.

Vi visade också köttfärssåsen som skulle läggas i lasagnen. Han såg att det såg ut som en vanlig köttfärssås.

För en gångs skull gjorde vi ingen egen mat till honom, utan han skulle få försöka äta av lasagnen.

 

Han tittade lite misstänksamt på sin tallrik med lasagne och petade lite med sin gaffel. Försiktigt petade han in ett liten tugga som han tuggade och svalde. Det var inte direkt något jubel över maten, men det gick.

Långsamt, mycket långsamt, åt han kanske 10 tuggor, innan han la ner sin gaffel.

- Nu är jag nöjd, sa han enkelt.

Det var mycket mat kvar på tallriken, men han hade faktiskt gjort ett bra försök.

 Vår pedagogiska demonstration måste ha gjort verkan för lite senare på kvällen hittade vi honom i TV-soffan med händerna bakom ryggen. Det syntes att han hade något där.

När vi bad honom att visa vad han hade så fick vi ett gott skratt när han tog fram sina händer med 3 lasagneplattor som han höll på att knapra i sig!

Numera gillar han alltså lasagne, men utan köttfärssås och vit sås. :-)

Måndag 10 februari 2014

Söndag 9 februari 2014

Söndagspyssel

I veckan var Kalle i "bulloteket" (biblioteket) i skolan. Han hittade en rolig bil som var gjord av en morot i en bok. Den sidan fick han kopierad och med sig hem.

Det blev dagens pyssel.

Resultatet visade han stolt upp för oss alla i familjen. :-)

 

Lördag 8 februari 2014

Ett sorgligt fynd

Ikväll hittade vi en död sidensvans under ett av våra fönster.

Fyndet gav svaret på vad det var som vi hade hört dunsa mot fönsterrutan tidigare på dagen.

 

Kalle gjorde en tydlig beskrivning av vad som hade hänt.

Vi pratade lite om vad som hade hänt och om döden, men Kalle ryckte bara på axlarna och slog ut med händerna. Det är abstrakt och konstigt.
Döden är svår att förstå!

 

PS: Vi läste lite om sidensvansar och tydligen hade den ett smeknamn förr i tiden - dumsnut.

Det kan man verkligen kalla den, när den gör en så dum tabbe, som att flyga in i ett fönster. DS

Fredag 7 februari 2014

Mysigt!?
I Kalles rum är det en sovalkov med snedtak. I den står hans säng och det finns svarta draperier som vi drar för när det är dags att sova. Han gillar när vi drar för och "världen" krymper. Han har det mysigt och ombonat i sin lilla hörna.

Tydligen tycker han inte att det ät tillräckligt trångt därinne, för den senaste veckan har vi varje morgon hittat honom inne i påslakanet. Hela han ligger instoppat i påslakanet som om han vore ett täcke.

Ända längst in har han haft sitt huvud och fötterna har varit längst nere vid den stora öppningen.

Det första vi brukar göra varje morgon när vi ska väcka honom är att sätta i hörapparaterna. Det är inte särskilt lätt när han har sitt huvud 2 meter in i ett påslakan!

Han verkar i alla falla inte ha problem med cellskräck! :-)

Torsdag 6 februari 2014

Happy Meal med terapi
Äntligen har Kalle fått hjälp med sin skräck för våra "badkarsspöken", som han säger det är när det är bubblor på i badkaret. I flera år har han vägrat att bada för att han har varit rädd för dem.

Hjälpen kom från ett helt oväntat håll. För någon vecka sen åt han ett Happy Meal på McDonalds. Leksaken var en liten figur som hade vattenbubblor omkring sig på bilden. Alltså måste det vara så ett badkarsspöke ser ut.

Han tyckte nog att det verkade ofarligt för nu kan han bada igen.

Happy Meal med terapi!

Onsdag 5 februari 2014

Friluftsdag! Varför, varför?

Kalles svar när han fick veta att det skulle vara friluftsdag idag var det vanliga svaret - VARFÖR??

Helt onödigt att bryta de vanliga, trygga rutinerna, eller hur?

Samma klassrum, med samma personer, arbeta i samma böcker, allt ska vara som det brukar.

 

- Varför?

- För att ni ska få prova på olika friidrottssaker. Hoppa, stöta kula, springa och sånt.

- Varför?

- För att kroppen mår bra av att röra på sig. Det är roligt att få prova olika saker.

- Varför?

- För att ta reda på om man vill fortsätta med något för att det var så roligt.

- Jag vill inte! Varför?

- För att det är roligt att göra tillsammans.

- Jag vill inte!

- Men du MÅSTE inte prova allt. Du kan göra det du vill och sen bara titta på resten av sakerna.

- OK!

 

Lugnad av att han inte behövde göra något han inte ville göra, åkte han med till friidrottshallen.

Vem var det som provade allt?

Kalle, såklart!

Häck, längdhopp, höjdhopp, stöta kula, löpning 60 meter och 200 meter - check!

Tisdag 4 februari 2014

Ett erkännande

Idag kom vi på honom. Vi är grundlurade av en så enkel sak.

Varje morgon har han låst in sig på toaletten, oftast innan frukost. Där har han varit i 10-15 minuter. En lång tid har vi tyckt, men ofta tar det lång tid så vi har inte tänkt så mycket på det.

Idag erkände han vad han gör på toaletten varje morgon och det är inte alls vad man brukar göra där.

 

När vi knackade på så tog det några sekunder innan han öppnade dörren.

- Vad gör du, Kalle? frågade vi.

En dum fråga kan man tycka till någon som är på toaletten.

- Jag sover! tecknade Kalle till svar.

Om frågan var dum, så var svaret oväntat.

Eftersom vår toalett är den minsta man kan tänka sig, man går in och backar ut, så kan man ju fundera hurhan sover därinne. Sittande på toaletten kanske?

Vi bad honom visa hur han sover därinne. Snabbt vek han ner sig, la sig på golvet och blundade.

Det syntes att det inte var första gången han vek ihop sin kropp tredubbel för att kunna rymmas på det varma och sköna klinkergolvet.

Måndag 3 februari 2014

Tummen upp

Att spela sällskapsspel har alltid varit tummen ner för Kalles del.

Han har ofta lekt med spel, men aldrig varit förtjust i att spela. Lite synd, eftersom det är väldigt bra för att öva sig i att samarbeta, tänka logiskt, turtagning och annat.

Nu har vi hittat ett spel som han faktiskt gillar. Luffarschack!

Enkla, tydliga regler, men så svårt ändå.

Det tog några gånger innan han förstod vad det gick ut på, men när han insåg att han skulle vinna innan han gjorde draget i ett spel och vi såg hur mungiporna åkte upp, då förstod vi att han visste vad som gällde.

- Det har var bra! sa han och lät förvånad själv.

 

När Maja kom in i rummet och frågade om hon fick spela mot honom så förklarade han snabbt reglerna för henne. Hon lyssnade, fast hon egentligen kunde reglerna.

De spelade och Maja hade chans att vinna flera gånger, men Kalle måste nog finslipa sin teknik lite innan han kan se och stoppa "farorna".

Övning ger färdighet!

 

Kalle gav luffarschack tummen rakt upp i luften!

Söndag 2 februari 2014

Av två onda ting ...
Nyduschad, pyjamas på och en timme till sovdags.

- Vad vill du göra, Kalle, vill du sova eller kanske göra läxan? frågade vi.

Han behövde inte fundera länge. Av två "onda" ting visste han vilket han ville välja.

- Sova! sa han nästan utan tvekan.

När vi var på väg att borsta tänderna så stannade han upp.

- Äsch ... han kan göra läxan, sa han ångerfullt.
Sagt och gjort - "sovningen" fick vänta en liten stund!

Lördag 1 februari 2014

Smuts

Förvandlingsnumret när snö blir vatten är ett av alla förvandlingsnummer som Kalle gillar.

När han skulle byta om till pyjamas sträckte Maja fram en näve med snö som hon la i Kalles hand. Han var inte riktigt beredd - det var ju kallt.

Trots kylan lät han snön ligga kvar. Han stod och tittade på den hur den förvandlades i hans händer från fast form, till en mer genomskinlig men ändå fast form och till sist till vatten.

Vi andra, som kanske inte tänker riktigt som han, såg något helt annat än vad han såg.

Vi såg snö - som blev till isblandad snö - som blev till vatten.

Han såg snö - som blev till isblandad snö - som blev till smuts.

Den sista förvandlingen till vatten (eller smuts) kan man faktiskt fundera över. Båda stämmer, eftersom i vattnet fanns en hel del smuts.

Det finns mycket man kan se från olika perspektiv.

Det gäller bara att våga tänka lite annorlunda!