Tisdag 31 mars 2015

Första dagen i London
Idag gjorde vi de flesta av sakerna som Kalle hade på sin önskelista.

Dagen startade väldigt spännande med att det kom massor med olika vägmaskiner som skulle byta ut och lägga ny asfalt på gatan som vi bor vid. Eftersom det är en väldigt smal gata som dessutom är en återvändsgata så var det maskiner överallt. Vi bänkade oss vid vardagsrumsfönstret och tittade på den spännande showen. Flera av byggjobbarna såg oss och vinkade.

Dagens första stopp blev Disneystore på Oxford Street.

Askungens vagn i guld.

Kalle hittade en byggsats med figuren Mr Potatohead som han gärna ville köpa.

Han fick en 20-punds-sedel och gick själv fram till kassan och betalade.

- Thank you! sa han högt och tydligt när köpet var klart.

Det var första gången han använde sina engelska-kunskaper.

Disney-påsen var perfekt tidsfördriv vid övergångsställen när det var rött. På den fanns det serier att läsa.
- Det här är konstigt! Disney ska prata franska. De pratar engelska. Jag förstår ingenting! filosoferade han lite för sig själv.
Kanske tänkte han på Disneyland i Paris där han var sommaren för snart 2 år sen.

Efter Disneystore gick vi till den stora leksaksaffären i sex våningar, Hamleys på Regnet Street.

På Hamleys fanns fåret Shaun - igen.

Efter Hamleys gick vi till Picadilly Circus och tro det eller ej, men där fanns nästa fåret Shaun.

Alldeles efter Picadilly Circus ligger Rainforest Café, en restaurang med djungeltema. Tak och väggar är klädda med blad och överallt finns det djungeldjur. Elefanter, gorillor, papegojor, krokodiler och andra djur samsas. En del pratar, andra rör på sig. Gorillan slog sig för bröstet alldeles bredvid oss. Åskan mullrade två gånger. Första gången blev Kalle rädd och drog upp luvan och gömde ansiktet mot pappas axel.
Nja, det var inte en restaurang i hans smak, som vi trodde att det skulle vara. Den fick absolut inte tummen upp. Maten fick det, men inte restaurangen.

Vi fortsatte mot Trefalgar Square där vi hittade olika levande statyer. Kalle la en peng i Yodas burk. Som tack fick han en "handpåläggning".

Mellan Trafalgar Square och Big Ben gick vi förbi Downing Street och fick se en vaktavlösning med två hästar. Helt vansinnigt tråkigt om man frågar Kalle. Vi andra tyckte det var riktigt intressant.

 

Den sista stora händelsen för dagen var att vi gick till Big Ben.
Kalle kunde knappt slita blicken från klocktornet som är med i så många Disneyfilmer.

Vid Big Ben kunde vi se pariserhjulet London Eye som vi hade tänkt att åka, men eftersom det blåste halv storm idag så kändes det lite olustigt att ge sig upp i luften så vi avstod.
Istället åkte vi en dubbeldäckare tillbaka till vår lägenhet. Kalle ville sitta uppe, längst fram och tog direkt över kommandot över bussen. Han styrde, gasade och parerade för andra bilar. Lycka!

Det var en väldigt, väldigt händelserik dag idag. När vi frågade Kalle vilket som hade varit bäst så funderade han en stund innan han svarade:
- Leksaksaffären i sex våningar!

Måndag 30 mars 2015

På resande fot
Tidigt, tidigt i morse tog vi flyget till London. Det är inte varje dag vi lyckas väcka Kalle redan 2.30 mitt i natten, men det gick bra. Han visste vad som skulle hända och var trött, men mycket förväntansfull.

Igår ställde vi om Kalles klocka till sommartid och nu fick vi dra tillbaka klockan samma timme som vi hade dragit fram den. Om han nu tyckte det var lite konstigt igår att ändra tiden, så blev det ju inte bättre av att vi gjorde det idag igen.

 

Fåret Shaun stod vid Liverpool Station och tog emot oss till Kalles lycka.

När vi hade checkat in i den lägenhet vi hyr så bestämde vi oss för att gå och handla lite mat. Vi hann bara komma innanför dörrarna så sa Kalle att han behövde gå på toaletten.
Pappa och Kalle gick tillbaka, gick på toaletten och kom sen tillbaka till mataffären.

Vi hittade fåret Shaun i hyllan med tårtor. Det är en av Kalles favoriter, så tårtan fick tummen upp.

En annan favorit är Thomas tåget. Han hittade vi också, men som en dallrig Jello-dessert.

När vi kom hem från mataffären hade vi ett samtal med Kalle.
- Kalle, vad är det bra att tänka på innan man går hemifrån och går till mataffären? frågade vi och menade såklart toalettbesöket.

- Jaaa .. gå på toaletten, svarade Kalle.

- Varför är det bra att änka på att gå på toaletten innan man går ut? frågade vi.

- Jag vet inte, svarade Kalle och ryckte lite på axlarna.
Han ändrade sig ganska snabbt:

- För att det är roligt!

Söndag 29 mars 2015

Sommartid
Idag blev klockan mycket innan det blev lunch.

- Det är snart mat, Kalle. Är du hungrig? frågade vi.

- Ett ögonblick! sa Kalle och tittade på sitt armbandsur.

- Ne-ej jag är inte hungrig ... klockan är inte 3! svarade han sen.

Klockan hade passerat 12-tiden, då det brukar vara lunch. Nästa mattid brukar vara mellis vid 3-tiden. Klockan var varken 12 eller 3 - alltså var han inte hungrig.

Vi tror att Kalle inte riktigt känner när han är hungrig. Han småäter aldrig något utan äter rejält de måltider som bjuds.

Idag var maten klar vid 14-tiden, alltså 13-tiden om man tänker hur det var igår. Vi skojade lite med Kalle och la maten så att det såg ut som att klockan var 3. Han gillade skämtet!

Däremot tyckte han det var väldigt konstigt när vi flyttade fram hans armbandsur en timme till sommartid.

Kalle fick en uppgift idag - att packa för resa i 5 dagar.
Det här var det han packade i handbagaget:

Gulligt!

Lördag 28 mars 2015

Earth hour

Halv nio slocknade det mesta i vårt kvarter. Vi släckte också ner alla lampor till Kalles förvåning. Vi hade missat att förbereda honom, så han protesterade högljutt. Vi förklarade att det var Earth Hour och att alla skulle släcka allt i en timme. Han lyssnade och förstod.

Med hans synskada, reginitis pigmentosa, så räcker det med skymning för att han ska uppfatta det som helt becksvart. Han tyckte nog att mörkret var lite obehagligt.

Samtidigt som vi släckte ner allt elektriskt så tände vi stearinljus, det ljusnade lite.
- Vad du är duktig, mamma ... det var en bra idé, sa Kalle.

Den gulligaste kommentaren var nog ändå den han sa till vår hund Rosie:
- Rosie ... det är inte farligt ... du behöver inte vara rädd ... kom ska jag rädda dig!

Fredag 27 mars 2015

Torsdag 26 mars 2015

Blanda mat
Kvällsmaten för Kalle blev kokt potatis, fiskpinnar och broccoli. När vi äter fisk brukar han få fiskpinnar, som han tycker är OK.

När han hade ätit klart allt på tallriken så fanns det två fiskpinnar kvar på ett uppläggningsfat.

Han övervägde ett tag hur han skulle göra. Det är verkligen mot hans principer att lägga mer mat på en tallrik som är "begagnad", eftersom den är lite smutsig. Han brukar skölja av den så att den ser ren ut.

Av någon anledning så bestämde han sig för att det var OK att lägga fiskpinnarna på den smutsiga tallriken.

Sagt och gjort!

Nu kom nästa problem, som han inte brukar fundera över. Besticken var ju också smutsiga. Det sista han hade ätit med dem var potatis och nu skulle han skära fiskpinnar med dem. Det är ju omöjligt, det förstår vem som helst!

Han löste det med att hämta nya bestick. Problem nummer två fixat!

Onsdag 25 mars 2015

Små krav
På kvällarna brukar vi alltid fråga Kalle om han vill ha något att äta eller dricka. Han brukar svara ett äpple eller en macka och ett glas mjölk. Ibland ber han om en tallrik flingor. inga stora utsvävningar alls, men i alla fall något.

Ikväll tog han nog priset, när det gäller att ha små önskemål.

 

Han fick ingen allergitablett i morse så istället fick han den nu på kvällen.

- Kalle, vill du ha något att äta eller dricka? frågade vi samtidigt som han fick allergitabletten.

Han funderade en stund.

- Hmm ... ne-ej ... det räcker med tabletten, svarade han sen.

Minst sagt små önskemål!

Tisdag 24 mars 2015

Tårtabricka

Wow! Idag tog han hem den färdiga brickan från träslöjden. 

Allt han gör i skolan brukar vi få smuggla hem, men brickan ville han ta hem. Han var riktigt stolt när han tog upp den från påsen och förklarade hur han hade gjort den:

- Man tar trä ... slipar ... olja ... klar!

Det känns som han hoppade över en hel del moment i beskrivningen, men i grova drag stämde det nog.

 

I skolan hade han lagt på en hatt på brickan.

- Det är en tårtabricka, sa han och låtsades att det var en tårta.

Måndag 23 mars 2015

Love is in the air

Det har börjat hagla komplimanger, superlativ, ömhetsbetygelser och omtanke den sista tiden från Kalle.

Föremålet för hans väldigt äkta kärlek är en levande varelse - vår hund Rosie!

Han kan gå långa omvägar för att få klappa och gosa en stund.

Ofta "klappar" han henne med sitt ansikte. Det är som om han känner med sitt ansikte, han har alltid stoppat ner sitt ansikte i pälsen på de djur han har träffat på.

- Här ... lukta på Rosie, sa han idag.

Jag böjde mig ner och luktade.

- Vad luktar det? frågade han.

- Jag tycker det luktar som hundar brukar lukta, det luktar Rosie, sa jag. Vad tycker du att det luktar?

- Det luktar hot dog, skojade Kalle.

Söndag 22 mars 2015

Familje-SMS
När Kalle fick en iPad i januari så skapade vi en SMS-grupp med alla fem i familjen. Den använder vi ofta, även om det inte är meddelanden till alla. Det är ganska roligt att "tjuvläsa" konversation som egentligen kan vara riktad till bara en i familjen.

Idag var Kalle och pappa hemma och vi andra var iväg ett ärende som tog hela eftermiddagen. När vi var borta skickade vi ett meddelande till Kalle:

Med lite hjälp på traven kunde han faktiskt berätta vad han gjorde!

Lördag 21 mars 2015

Det glada spöket

Idag åkte vi en kort sväng till vår sommarstuga, för att kolla att allt såg bra ut efter vintern. Kalle släppte allt på direkten när vi sa att vi skulle åka dit, han gillar att vara där. Vi trodde att han ville till studsmattan som vi vet att han saknar här hemma.

När vi kom till stugan gick han direkt in i huset, bäddade i soffan med filtarna och kröp ner med en Kalle Anka-tidning i handen. Mysstund!

När tidningen var slut, tänkte vi åka hem. I hallen stod pappa beredd med kameran. Eftersom Kalle fortsatte att gå framåt så blev bilden suddig. Kalle tittade på bilden och skrattade. Det var en suddig Kalle som syntes.

 - Jag är ett spöke, sa han och vände tillbaka och bad pappa ta en bild till.

- Får jag se, får jag se, skrattade han och var jätteivrig. Det var kul att se förändringen från vanlig pojke till ett "spöke".

- Titta ... jag är det glada spöket, sa Kalle och skrattade så tårarna rann.

Fredag 20 mars 2015

Finn tre fel

Den här fina tröjan har Kalle varit missnöjd med hela vintern. Han har använt den ett fåtal gånger och då med ganska sura miner.

Flera gånger när vi har lagt fram den, så har han bytt ut den mot en annan ur garderoben.

Nu har han förklarat för oss vad som är fel med tröjan. Det är 3 saker som är helt fel. Av de 3 sakerna är det bara en vi kan fixa.

Det är svårt att hitta kläder där alla detaljer är helt OK.

Den här tröjans tre "fel" är:

- luva (är bara i vägen, bort med den)

- märke på framsidan (alla symboler eller annat som kan betyda något är läskigt)

- snören från luvan

 

När vi drog bort luvans snören så var tröjan i alla fall ok, den fick duga!

Torsdag 19 mars 2015

Vårblommor
Varje eftermiddag den här veckan har vi gått en runda på vår tomt och tittat på vårblommorna.

En anledning har varit att försöka lära Kalle vad blommorna heter.

Snödroppar var han helt säker på redan från början, i måndags.

Vintergäck, sa vi varje dag.

Vinterloppa, vinterlappa, vinterdocka, vinterhacka, sa Kalle ändrade han namnet från dag till dag.

Skilla, sa vi varje dag.
Killa, killare, killande, killaren, blåkittlad, kittlandet, var Kalles olika försök under veckan.

Blåsippa, sa vi varje dag.
Blådroppe, blåloppa, blåkittlare, blåhoppa, sa Kalle.

Vi fortsätter blom-träna lite varje dag så kanske han lyckas komma ihåg dem till slut!

Onsdag 18 mars 2015

Ordlös konversation, del 2

1 mars skrev vi om hur Kalle bär ner musen han sydde på syslöjden, till vårt sovrum och hur vi bär tillbaka den. Fram och tillbaka åker musen med olika lång tid emellan. Kalle säger ingenting till oss när han flyttar den till vårt sovrum och vi säger heller ingenting när vi bär tillbaka den.

Vi vet att han gör det för han vill egentligen att den ska vara kvar i skolan. Vi fortsätter att bära tillbaka den för att se hur han tänker bryta den ordlösa konversationen och prata med oss om det.

Idag såg vi hur Kalle bar ner musen till vårt sovrum med sin egen kropp som skydd, så att vi inte skulle se det.

Vi bar upp den till Kalles rum och la den på hans fönsterbräda.

Fortsättning följer ...

Tisdag 17 mars 2015

Läsförståelse

Det här meddelandet hittade Kalle på sin whiteboardtavla:

Kalle läste texten högt två gånger. När han läst färdigt stod han och funderade en stund.
Vi tänkte att han skulle börja leta efter Bengt, men så tänkte inte han.

- Va! Konstigt! Bengt kan skriva själv! sa han.

- Vad betyder texten? frågade vi.

- Det är Bengt som bor i Kalles hus ... råttan gömmer sig! svarade han.

- Finns Bengt på riktigt? undrade vi.

- Njae ... jag tror det är Maja som skrivit, svarade Kalle.

Läsförståelse - check!

Kritiskt tänkande - check!

 

Måndag 16 mars 2015

Matvrak
Kalle såg att maten som låg på uppläggningsfatet såg god ut. Det var stekt potatis och köttbullar och han ville ha det. Han ville dessutom ha allt!

Snabbt gjorde han ett byte och la sin tallrik åt sidan och tog hela uppläggningsfatet till sin plats.

Han såg att vi iakttog honom.

- Du behöver inte oroa, kommenterade han och tog sleven som låg i uppläggningsfatet och började äta med den.

Varenda smula på uppläggningsfatet åt han upp, utan problem!

Söndag 16 mars 2015

Äkta lycka

Oj, vad han har längtat till den här dagen!

Blå himmel, 8 plusgrader och studsmattan togs fram efter vintern. Det sista var det som gjorde Kalle mest lycklig. Studsmattan!

Före vintern tog vi ner vår studsmatta som hade blivit ganska utsliten och körde alla delarna till vår sommarstuga. Idag monterade vi upp den. Trots att den är ganska säckig och kantskyddet är helt slut, så går det att hoppa på den.

Kalle hoppade och hoppade och hoppade. Han gurglade av skratt.

Det var äkta lycka!

Nästan lika mysigt som att hoppa studsmatta, var det att krypa ner under en filt och läsa Kalle Anka.

Rosie hittade lite goda krokusar. Man kan tro att hon luktar på dem - i själva verket åt hon av dem! 

Lördag 15 mars 2015

Flick-djur?

Under några timmar mitt på dagen var vi hemma hos Kalles mormor.

Hans sittstil var väl inte den mest städade ...

---

På eftermiddagen och kvällen träffade vi tre andra familjer.

Vi tog tillsammans en lång promenad utmed vattnet.

Vilken härlig dag!

Efter promenaden passade Kalle på att ta en eftermiddagslur mitt bland alla människor.
Det såg väldigt skönt ut!

Familjen vi var hos har en soft coated wheaten terrier, Cleo.

Kalle klappade henne  många gånger. Han gillade den krulliga pälsen.

- Hur gammal är han? frågade han.

- Hon är 5 år, var svaret.

- Va! Är det ett flick-djur? Finns det bara flick-djur? frågade han förvånat.

 

Det skulle man kanske kunna tro. Igår träffade han ju två katter och de var också "flick-djur".

Hmm, vi kanske bara har "flick-djur" i vår närhet.

Fredag 13 mars 2015

Tandläkarbesök med middag

Idag åkte vi till Kalles moster Susannes tandläkarklinik och fick lite tänder fixade.

Innan vi åkte gick vi in på hennes tandläkarpraktiks hemsida för att visa Kalle vart vi skulle.

Kalle fick syn på den nedre bilden och blev väldigt fascinerad.

- Det var en stor tuggummibubbla som smällde! kommenterade han.

 

---

Efter tandläkarbesöket var vi bjudna hem till tandläkaren på middag.

Vi är lite bortskämda med den trevliga traditionen!

Kalles kusin Rebecka har två katter. Elsa, en cornish, har hon haft ett tag så henne har vi träffat förut. Den andra katten, Saga som är en ragdoll, var det första gången vi träffade.

Saga var verkligen jättejättesöt!

Kalle hade roligt med dem.

 

En av Kalles favoritfilmer är Disneyfilmen Frost. I den heter huvudpersonerna Elsa och Anna.
- Elsa och Anna ... jag menar Saga, sa han flera gånger och tänkte alldeles säkert på Frost.

Kalle njuter av fredags-popcorn och Elsa myser bredvid honom.

Elsa hoppade upp i Kalles knä och gosade en stund.

Torsdag 12 mars 2015

Träna att beskriva en uppgift

Kalle har verkligen utvecklats när det gäller att beskriva något han har gjort.

Idag kom han hem med en påse tortillasbröd som han hade bakat på hemkunskapen.

- Kalle, kan du berätta hur man bakar tortillasbröd, frågade vi.

Han funderade några sekunder innan han började förklara.

Han använde inte många ord, men helheten var glasklar.

- Tar majsmjöl ... vatten ...blandar ... bulle ... gör platt ... varm hård (stekpanna tror vi att han menade) ... klar! sa han lite eftertänksamt.

- Vill du smaka ett av dina bröd? frågade vi.

- Eeehh ... nej tack! sa han bestämt.

Där gick gränsen!

Onsdag 11 mars 2015

Allergi

Nu har säsongen startat. Den som kliar i ögonen, gör att det rinner i näsan och som kräver medicin för att klara av att vistas ute.

Vi vet att han är allergisk mot björkpollen, men enligt pollenrapporterna så har bara al och hassel startat. Han har i alla fall börjat klia i sina ögon.

När vi var ute så spanade vi in en björk och stannade och pratade om den. Vi förklarade för honom att det är den typen av träd, björk, som han är allergisk mot.

 

Senare på kvällen frågade vi om han kom ihåg vad trädet hette.

- Eehh ... björn-böör, sa han och kände själv att det lät konstigt.
- Jag menar ... jord - björn, fortsatte han och skakade på huvudet.

Vi fick säga att det var en björk.

 

Björk eller björn - båda är stora och skrivs nästan lika - men det är väl den enda likheten.

När vi åkte till affären för att köpa allergitabletter, så fanns det en spännande sak - ett akvarium med en levande hummer. Allergitabletterna som smälter på tungan fanns däremot inte!
Vi får göra ett nytt försök en annan dag och hoppas att "björkpollenattacken" kan tänka sig att vänta några dagar!

Tisdag 10 mars 2015

Mattetänk

Lite motvilligt satte han sig vid köksbordet med sin matte-läxa. Det första han gjorde var att bläddra igenom häftet med papper, antagligen för att göra ett överslag hur omfattande läxan var.

Maja och jag satt med honom och såg hur han satt och funderade över första uppgiften som var att göra "10-skutt". Vi började förklara och visa med pengar hur han kunde tänka.

Han lätt oss prata men verkade inte särskilt intresserad. Efter ett tag förstod vi varför han inte riktigt var delaktig.

Han skrev dit en nolla på varje rad, för att sen fylla på med en siffra före varje.

Vi hade inte alls förklarat på det sättet, så han tyckte nog att vi tänkte på ett konstigt sätt.

Nästa papper hade en uppgift där han skulle skriva rätt husnummer från 11 till 20.

Han använde samma teknik på husen som när han skulle göra 10-skutt. Den här gången skrev han dit första siffran istället för den sista. När alla ettor var på plats så satte han dit den andra siffran för att få helt rätt 

Kanske hade det varit bättre om vi inte hade lagt oss i. Han visste ju hur han skulle lösa frågorna, men tänkte på ett helt annat sätt än vi gjorde.

Måndag 9 mars 2015

Uppdrag
Han tog verkligen sitt uppdrag på stort allvar. Han höll Rosie när Mimmi var inne i affären och handlade lite snabbt. Vi väntade utanför de automatiska dörrarna.

På dörrarna satt det två vita skyltar med en hund som var överstruken med ett rött streck. Hundar fick inte komma in.

Kalle såg skyltarna och insåg risken för "övertramp". Han böjde sig ner till Rosie och tog tag i hennes huvud och vände hennes ansikte mot skyltarna. Vi känner igen gesten väl, det är precis så vi gjorde med Kalle när han var mindre och vi ville få ögonkontakt.

- Titta där Rosie ... hundar får inte in, sa Kalle allvarligt.

Gulligt!

Tyvärr var Rosie inte riktigt med på noterna, så Kalle fick se till att hålla in kopplet varje gång dörrarna öppnade sig.

- Äsch ... hon är inte en hund ... hon är ju en flicka, sa Kalle.

Och vad menade han med det, tro?!

Söndag 8 mars 2015

Eget val!
Idag köpte vi nya skor till Kalle. Hans fötter har vuxit flera storlekar över vintern så han hade verkligen inga skor att ha på sig, utom vinterstövlarna.

Efter en koll på vilka skor som fanns som skulle kunna passa så hittade vi tre olika par. Två av paren hade kardborreknäppning och ett par var så töjbara att man inte behövde öppna dem. Vi visade Kalle de tre paren och var kanske lite överdrivet positiva när vi presenterade det par som vi gillade bäst. De var i två olika blå nyanser och hade kardborreknäppning. De var tuffast av de skor vi visade.

Kalle tittade snabbt på de olika skorna och hade bestämt sig - han ville ha de svarta.

Vi försökte argumentera för de blå skorna, men han var säker. Han ville ha de svarta.

Han sa att de var sköna på foten och att han tyckte om hur de såg ut.

Avgjort! Han visste vad han ville ha!

Lördag 7 mars 2015

Fin present

Idag fick Kalle en fin födelsedagspresent av Maja.

En dryg månad för sent - eller kanske 11 månader för tidigt. Det beror på hur man ser det.

Hon hade sytt en jättefin vetekudde i form av en lastbil och glömt bort att ge den till honom på hans födelsedag i januari. Hon hittade den idag och la bara in den i Kalles rum utan att säga något.

Det tog inte mer än någon timme så hade han hittat den och undrade vad det var för bil.

- Det är en lastbil som Maja har sytt till dig. Vi kan värma den i micron så blir den varm och du kan ha den i nacken eller på magen eller där det känns bra, sa vi.

Livsnjutare som han är så var det en perfekt present till honom. Så fort den var uppvärmd testade han den på alla möjliga sätt.

Nacken var bra, men ...

... allra bäst var det nog att ligga med den under tröjan och mysa.

Fredag 6 mars 2015

Torsdag 5 mars 2015

Eget val

Hade det varit vilken annan 13-åring som helst, så hade vi nog inte ens reflekterat över frågan han ställde.

När den kom från Kalle fick det oss att nästan göra kullerbyttor av glädje.

Ett steg i rätt riktning när det gäller att våga göra egna val.

 

Några timmar efter kvällsmaten brukar Kalle äta en frukt, oftast ett äpple och ofta dricka en kopp te eller ett glas mjölk.

För oss är det viktigt att träna honom att göra egna aktiva val, så därför frågar vi alltid vad han vill ha. Svaret vet vi ju redan - ett äpple - men vi frågar i alla fall, så att han måste göra ett aktivt val.

Ikväll ställde vi samma fråga, men svaret var ett helt annat.

- Kalle vill du ha något att äta eller dricka? frågade vi.

- Hmm ... vad finns det? svarade Kalle.

Lite paffa över frågan, började vi rabbla de olika frukter vi hade hemma.

Kalle lyssnade och funderade en stund.

- Jag tar ... mackor ... två ... och smör ... och ett glas mjölk, svarade han.

Coolt, han tänkte själv vad han ville ha och sa det!

Det är klart han fick det han ville ha!

Onsdag 4 mars 2015

Rätt mat - fel form

Nej, det gick han inte på. 

Fiskpinnar är en favorit på tallriken.

Panerad fiskfilé med en annan form, crispies, var en stor katastrof.

Vi åt crispies till kvällsmaten idag, men vi kallade dem för fiskpinnar för att Kalle skulle tycka att det var ok.

Han fick en bit på tallriken som vi delade i lika stora bitar som han brukar dela sina fiskpinnar.

Han såg väldigt missnöjd ut och vid ett obevakat ögonblick reste han på sig och skrapade ner fisken i kompostpåsen.

 

Senare på kvällen skulle han berätta för pappa om fisken.

- Har du ätit fiskpinnar? frågade vi.

- Ja! sa Kalle.

- Va, har du verkligen ätit fiskpinnar? frågade vi igen.

- Ja-a, svarade Kalle.

- Har du ätit fiskpinnar idag? frågade vi som kom på att ordet det lilla ordet idag förändrade en hel del i frågeställningen.

- Nej, viskade Kalle lite tyst.

Vi får göra nya försök någon annan dag!

Tisdag 3 mars 2015

Dagens skratt

Vid kvällsmaten så ville Kalle ha kannan med vatten istället för mjölk.

Mimmi kände att hon ville göra en pedagogisk insats om hur viktigt mjölk är för skelettet när kroppen växer, så hon började försöka förklara för honom.

- Kalle, vet du vad du har i din kropp som är hårt och vitt, samma färg som mjölk? undrade Mimmi.

- Hmm .. eeehh ... ne-ej, svarade Kalle och undrade vad det var hon pratade om.

Jag satt lite bakom Mimmi och ville hjälpa Kalle på traven, så jag stöd-tecknade tecknet för "skelett".

Han uppfattade mitt tecken.

- Ååå ... jag vet .. jag har en tiger! utbrast han.

 

Tecknen för skelett och tiger är nästan likadana så vi förstår hans svar!

http://www.teckensprak.com/tiger.html

http://www.teckensprak.com/skelett.html

 

Kalle, 1 år, med sina gosedjur.

Inte tigrar, men leoparder!

Måndag 2 mars 2015

Vanlig vardag

En vecka sportlov följt av en vecka sjuk-lov. Idag var det första skoldagen på 2 veckor.

Lite hostig, men ganska pigg var han när han kom hem på eftermiddagen.

Luften måste ha gått ur honom när han kom hem, för han gick raka vägen in till vardagsrummet, drog en filt över sig - och somnade.

Den här gången var det lättare att hitta honom jämfört med när han kröp ner i vår säng så det inte syntes, den allra första sjukdagen. Det enda som syntes var hans fötter som gjorde en liten bula på överkastet:

Söndag 1 mars 2015

Ordlös konversation

I någon månad har Kalle och vi haft en ordlös konversation.

Under hösten sydde han en näbbmus i slöjden som vi mer eller mindre tvingade honom att ta hem precis före jullovet. Han tycker att det han har gjort i skolan,, ska stanna i skolan.

 

Vi ställde näbbmusen på en bra plats i hans rum.

Efter några veckor hade näbbmusen förflyttat sig till skrivbordet i vårt sovrum.

Vi förstod att han menade att han inte vill kännas vid näbbmusen, men flyttade ändå tillbaka den till hans rum.

Efter någon vecka hittade vi den på fönsterbrädan i vårt sovrum. Han hade inte sagt något utan bara lagt in den.

Nu har vi lagt tillbaka näbbmusen på en byrå i hans rum.

Det ska bli spännande att se hur den här konversationen slutar.

Kommer han att säga något eller kommer näbbmusen få vänja sig vid att bli flyttad mellan rummen?

Det får tiden utvisa!