Onsdag 31 juli 2013

Häng hos grannen
Vi har en fin rabatt mot baksidan av vår tomt. I den finns iris, stormhatt, kärleksört, flox, aster, ormbunkar och lite annat smått och gott.
Vi hade en fin rabatt ska man kanske säga. Fram till när hallonen har mognat är den riktigt fin.
Efter hallonen har mognat ändrar den utseende fullständigt. Och det beror absolut inte på hallonen.
 
Med våra snälla grannarnas tillåtelse äter Kalle deras hallon.
Han kliver helt enkelt upp i rabatten ( OBS! skor är ett måste), passerar "djungeln" och når hallonen när han lutar sig mot staketet som börjar vika sig mot grannarna mer än det står rakt upp som det ska.
För varje hallon-plockar-dag som går blir den stackars rabatten allt plattare och plattare.
Vi har i alla fall fått njuta av den i några månader.
Nästa år kommer den att vara lika fin igen - fram till hallonen har mognat förstås.
 
 Vi funderar på att plantera en egen hallonhäck i höst, som förhoppningsvis ger egna hallon nästa år.
Då skulle ju faktiskt rabatten få vara fin en hel sommar, inte bara en halv!
Så får det bli!
Vems skor som sitter på fötterna är inte så noga. Idag fick det bli Mimmis flip-flops ...

Tisdag 30 juli 2013

Uppfinnare
Dagens ämne var glasögon.
Han började att rita i imman på duschväggen, men övergick till att rita på ett papper.
Han använde toalettstolen som bord när hans fantasi kom på alla möjliga sorters glasögon.
En del finns på riktigt, en del är Kalles egna uppfinningar.
 
- solglasögon
- fyrkantiga glasögon
- runda glasögon
- simglasögon
- 3D-glasögon
- stjärn-solglasögon ...
- hypnosglasögon
- 3D-simglasögon
- 3D-rit-glasögon (används när man ritar så att det man ritar blir "högt", förklarade Kalle)
- 3D-solglasögon
- mån-glasögon (!)
Till slut gjorde han ett par runda glasögon som såg ut som dem han kallade för hypnosglasögon.
Han ville förklara lite mer ingående hur de fungerade.
Nu kallade han dem för "göra-kär-på-glasögon".
Om en pojke hade glasögonen på sig och träffade en flicka så hände det.
- Flicka ... göra kär på ... pojke, förklarade Kalle.
Det kunde också fungera tvärtom visade han med en ny bild.
En flicka kunde ha dem på sig och en pojke "göra kär på" henne.
Vilken strålande idé om den gick att utveckla till verklighet.
Vilka möjligheter!
Inga mer krig, slagsmål, politiska fighter, svartsjuka eller annat elände skulle finnas mer.
Bara kärlek!

Måndag 29 juli 2013

Samarbete
Att samarbeta och umgås är inte direkt något Kalle gillar.
Får han välja gör han helst allt på sitt sätt och helst ensam.
 
Idag hade vi besök av en familj med 2 pojkar, båda några år yngre än han.
Kalle var förberedd på att de skulle komma och att de antagligen ville bada. Han var med på att han skulle hjälpa dem i badet, om de behövde hjälp.
De ville mycket riktigt bada när de kom, så de hoppade i badet på en gång.
Kalle kom och tog ett varv runt de båda badande killarna.
- Vill du bada med dem? frågade vi.
- Det är så många människor, svarade Kalle och gick in i huset.
Hans svar betydde egentligen "nej jag vill inte, jag vill bada ensam".
Trots att han visste att de skulle komma och att han gärna kunde bada med dem, så blev det för mycket.
Två människor, även om de var yngre än han, var tydligen för många människor.
 
Ibland blixtrar samarbetslusten ändå till.
Vi var lika förvånade allihopa den kvällen för drygt en vecka sen, när Kalle var med och spelade fotboll.
Det var inte Kalle som tog initiativet, men han var med på en gång och sparkade bollen fram och tillbaka.
Han som aldrig har varit intresserad av bollar, tyckte att det var roligt.
Det kan man kalla samarbete!


Söndag 28 juli 2013

Han MÅSTE ...
Många saker bara måste göras i rätt ordning när Kalle gör dem.
För honom är det nästan omöjligt att borsta tänderna innan han har satt på sig kläderna på morgonen.
Eller att börja äta av maten om det inte är mjölk i glaset.
Eller att sätta hörapparaterna  i öronen efter en dusch om inte knävecken är helt torra.
Många saker hänger liksom ihop!
 
Alltid efter att Kalle har badat i vårt spabad, så hoppar han sig torr på studsmattan. När det är så varmt som det har varit en tid nu, så är han snabbt torr. Han brukar fortsätta att hoppa även efter att han har torkat. Han hoppar ofta med ett leende. Han gillar det!
 
Vi brukar ofta bada tillsammans på kvällarna. Det är mysigt att krypa ner i det varma vattnet och ha en familjestund innan sovdags.
Ikväll var det extra mysigt, eftersom det var lite kyligare, ca 18 grader och duggregnade.
Det tog verkligen emot när det var dags att gå upp. Det kändes nästan som minusgrader.
Handdukarna låg nära, så det var ingen lång sträcka i den kalla luften.
Vi stod beredda med Kalles handduk när han kom upp ur badet.
- Han MÅSTE ... hoppa, sa han och sprang förbi handduken och vidare ut i mörkret mot studsmattan på gräsmattan.
Han hoppade och hoppade med sina blöta badbyxor, på den blöta studsmattan i den blöta luften, eftersom det regnade.
Han blev inte särskilt mycket torrare, men det hade i alla fall gjorts i rätt ordning! ;-)
 
Alltid nöjd på studsmattan!

Lördag 27 juli 2013

Mini-hungrig
Vad duktig han har bklivit att prova att äta sånt som han aldrig har ätit förut!
Idag gjorde vi amerikanska pannkakor, på grillen.
Kalle tittade på när de gräddades, med rynkad panna. De såg inte ut som pannkakor ska se ut.
Vi höll tummarna för att han i alla fall skulle våga prova.
Vi skojade med honom och gav honom en pytteliten pannkaka som hade blivit av en droppe smet som hade hamnat fel och blivit en mini-pannkaka.
Eftersom den var så liten var det svårt att sätta sylt på den så ...
... han tog helt enkelt upp den och la den på syltskeden istället.
Den lilla munsbiten var snabbt uppäten.
Ville han ha en till, kanske?
Han tittade sig omkring och hittade inget alternativ som skulle kunna vara bättre.
Ja, ok då, en liten till.
Han fick en till pannkaka, men i vanlig storlek. Det tog väldigt lång tid att äta upp den. Den såg inte ut som han tycker att en pannkaka ska se ut och den smakade lite annorlunda. Det syntes på honom att det gick åt mycket energi för att klara av att äta den.
När den pyttelilla pannkakan och en i vanlig storlek var uppäten klappade han sig på magen.
- MÄTT! förkunnade han.
Han måste ha menat mätt på att prova fel sorts pannkakor, för mätt av mycket mat var han i alla fall inte.
Bra gjort att han vågade prova!

Fredag 26 juli 2013

Husvagns-lycka
Kalle jublade när vi sa att vi skulle åka till IKEA för att köpa ett par rullgardiner.
Lite lustigt att han, som inte är så intresserad av heminredning, blev så jätteglad att vi skulle åka dit.
Vi funderade vad det kunde bero på!
Vi förstod vad han hade sett fram emot när vi började närma oss kassorna.
- Där ÄR den! utbrast han och tog några snabba steg framåt så att han kunde njuta av skönheten.
Vi utställningen med utemöbler fanns en stor husvagn i kartong uppställd.
Det var den han så gärna ville se!
Han provsatt stolarna, öppnade dörren, kikade in genom fönstren (som inte var några fönster) och var väldigt nöjd.
Husvagnar är nog inget som kommer att vara med i nästa IKEA-katalog, så det är tur att det räcker med en platt husvagn av kartong.
 

Torsdag 25 juli 2013

Is-te
Nästan varje kväll dricker vi te och äter en frukt tillsammans.
Ikväll tyckte Kalle att det var alldeles för varmt med te. Vi var nog alla varma efter den varma sommardagen.
- Jag måste ... is, sa han.
Vi gick och hämtade 2 stycken hjärtformade isbitar.
Han la ner dem i sitt te. På mindre än en minut hade de smält bort.
Han tog försiktigt en klunk.
- Så nu kall ... iste, sa han.

Onsdag 24 juli 2013

Bubblizz
När Kalle följde med till mataffären gjorde han en stor upptäckt, vid godishyllan.
- Får jag köpa godis, frågade han.
En ganska vanlig fråga, från barn i en mataffär.
För att komma från Kalle är den väldigt ovanlig.
Han har precis börjat tycka att godis går att äta. Länge har han bara ätit en enda sorts godis, bubblizz, de blå och rosa lite sura godisarna som ser ut som flaskor.
Nu hade han precis upptäckt att det fanns kolor med papper på, som också hette bubblizz. Dem ville han smaka.
Innan han började att plocka kolorna i sin påse så pratade vi om hur många han skulle ta.
Han bestämde sig för att 10 stycken var precis lagom.
När han tagit sina 10 kolor tittade han ner i påsen en stund.
- Jag har en idé, sa han och tog ytterligare en kola och la ner den i påsen.
Hm, hur många tänkte han ta nu då? Nu var det 11 st.
- Jag är 11 år, sa han och pekade på sina 11 kolor.
- Jag är 13 år, sa Maja.
- Ojdå, sa Kalle och la ner ytterligare 2 kolor i påsen.
- Och mamma ....? sa Kalle undrande.
Nja, där stoppade vi.
Oändligt många kolor att ta lika många som en mammas ålder! ;-)
Vem som helst hade väl bett om att få äta en kola så fort de var betalda, men Kalle satt med påsen i sitt knä hela vägen hem från affären.
Direkt när han kom hem tog han ner en skål vi brukar ha godis i och la sina 13 kolor i den.
- Han äta sen ... fredag, sa han och ställde skålen i skafferiet.
Vilken karaktär!

Tisdag 23 juli 2013

Igelkott-mat
Vi upptäckte idag att det troligtvis bor en igelkott under en presenning alldeles framför vårt förråd.
Den var inte rädd, fast vi var så nära. Den lunkade lite långsamt framåt när vi upptäckte den.
Den måste ha förstått vad vi skulle göra, för när vi sa att vi skulle hämta lite hundmat så var det som att den stannade upp och verkade vänta.
Eftersom vi inte visste om den var ilsken eller inte, så la vi maten en bit ifrån den. Vi såg hur den lyfte på huvudet och näsan vädrade fram och tillbaka. På lång väg kände den att det luktade god mat.
Efter en stund provade vi att hålla fram handen med mat och den nosade sig snabbt fram dit och tog maten.
Kalle ville gärna prova. Han fick några små kulor hundmat och igelkotten åt.
- Den heter Kottis, sa Kalle.

När maten var slut så fick den vatten som den drack direkt ur våra händer.
En riktigt trevlig granne vi har fått!
När maten var slut fortsatte Kottis att sicksacka mellan alla som tittade på honom. Han gick under benen på någon, över fötterna på en annan och vidare till nästa.
Han letade nog efter mer mat.
Efter en stund gick han över Kalles hand. Nej, hoppsan han gick visst inte över den. Han stannade och luktade på den. Mmm, den luktade gott av hundmaten som hade varit där nyss. Det som luktade så gott ville den äta upp.
Kottis försökte att ta en tugga.
Kalle reagerade snabbt med att dra undan handen. Det gjorde lite ont.
- Ajjj ... han äter upp mig, sa Kalle och såg lite skärrad ut.
Lite senare när vi pratade om det sa Kalle att han kunde tänka sig att ge igelkotten mat imorgon också.
Det var ju tur, att han inte blev helt vettskrämd efter att ha blivit utvald att bli igelkottmat. ;-)

Måndag 22 juli 2013

Gåta
Kan du gissa vilket djur Kalle såg, innan han intog den position som det djuret brukar ha?
( Ledtråd: Om du kan teckenspråk, kan du kanske gissa vilket djur det är genom att se på hans händer. Han tecknar nämligen djuret samtidigt som han är det. )
Den här lilla krabaten var det han försökte likna:

Söndag 21 juli 2013

Engelska-lektion
Hur kommer det sig att Kalle oftast ber oss att skiva orden på engelska när han vill söka dem på datorn?
Hur har han kommmit på att man oftast får fler träffar då?
Hur vet han att det är olika språk och att de inte brukar användas tillsammans?
Han har i alla fall koll på att engelska funkar till mycket!
 
Han har en "favorit-lista" med olika fordon skrivna på engelska som han ofta använder när han googlar eller "YouTubar".
Många gånger har han skrivit in orden och letat roliga bilder eller filmer.
Nu har han börjat att kombinera orden och får ännu roligare träffar.
Han var tvungen att gå och hämta oss när han provade att skriva in "houses airplanes".
- Det är "hus-flygplan" ... konstig va? sa han på svenska fast han hade skrivit orden på engelska.
En lärande engelskalektion med den allra bästa läraren - han själv! ;-)

Lördag 20 juli 2013

Kak-monster
För något år sen, eller två, sa Kalle "nej tack" till allt fikabröd.
Vi inser att det har hänt något inom det området.
När han fick välja kaka så valde han den allra, allra största.
Dessutom åt han upp hela kakan.
Vi ska aldrig, aldrig mer säga att Kalle inte tycker om kakor. :-)

Fredag 19 juli 2013

Inköp
När vi kom in i köket stod Kalle på en köksstol och hade tagit ner sin plånbok.
Han skulle kolla hur mycket pengar han hade i den.
Där fanns det 520 kronor i sedlar.
- Vad ville du göra med dina pengar? frågade vi.
- Kom ... jag visa dig, sa han och hoppade ner från stolen. Han visade vad han hade spanat in på datorn.
En husbil!
Han har ju tydligt förklarat för oss att han vill ha en husbil och nu hade han hittat den perfekta.
Det var verkligen både hus och bil, en hus-bil.
Den ville han ha!
 
Tur för oss att hans 520 kronor antagligen inte skulle räcka!

Torsdag 18 juli 2013

Husbilar
Vi har fattat!
Kalle har använt "tjata-om-och-om-igen-till-de-förstår-hur-intresserad-jag-är"-metoden.
Hela vår 2 veckor långa bilsemester, så sa Kalle "husbil" så fort han såg en. Oavsett om han satt och läste, tittade på film eller spelade Nintendo när han satt i bilen så såg han dem. Överallt!
Sommartid är det faktiskt ganska många husbilar på vägarna har vi insett.
Några tusen husbilar har vi nog sett. Lika många gånger har vi hört ordet "husbil".
 
När han har surfat på datorn så har han bett oss skriva ordet "husbil" i sökrutan på Google.
Han har gått igenom måååånga bilder och filmer som handlar om husbilar
Han har vidgat sina kunskaper inom heminredningsområdet.
I alla fall när det gäller husbilars inredning.
 
Idag gick han ett steg längre. Han bad oss skriva "konstig husbil", men på engelska.
Lyckan var stor när det kom upp massor av bilder på "strange camper".
 
Vi har förstått.
Kalle vill ha en husbil.
Den får gärna vara extremt annorlunda.
Vi får åka till en husbilsfirma någon dag.
Det kanske inte finns några extremt udda husbilar som ser ut som flygplan, tåg eller andra mixade fordon, men det är säkert en häftigare upplevelse för Kalle än det var att vara på Disneyland.

Onsdag 17 juli 2013

"Normalt" beteende
Den här synen kan få vilken förälder som helst att bli irriterad.
Så här skulle vilket barn som helst kunna göra. Helt normalt!
Klädbyte från kläder till pyjamas och alla kläder hamnar där klädbytet var, den här gången i badrummet.
 
Uppmaningen var att byta till pyjamas.
Uppmaningen innehöll ingenting om var kläderna skulle läggas.
Uppmaningen utförd.
 
Vi blir inte alls irriterade. Vår reaktion är precis tvärtom. Vi blir glada, väldigt glada.
För bara något år sen klarade inte Kalle av att byta kläder utan att vi var med och "styrde" av- och på-klädningen", plagg för plagg.
Nu räcker det med att vi ber honom att byta om till pyjamas.
Vi får börja träna honom att klara av 2 uppgifter - både att byta om till pyjamas och att lägga kläderna i tvättkorgen.

Tisdag 16 juli 2013

Nu är det klippt!
Det har varit för långt ganska länge nu. Kalles hår alltså!
Idag blev det klippt.
 
Tidigare har det varit lång förberedelse innan vi har klippt honom. När det sen har varit dags att klippa har vi alltid varit två som hjälpts åt. Den ena har klippt och den andra har "underhållit" Kalle.
De senaste gångerna har det gått bra att vara ensam. Vi har ställt en pall mitt på golvet i vardagsrummet och startat en film. Samma rutiner varje gång.
 
Idag var jag ensam och tänkte att han kunde se en film i datorn och att vi kunde vara i köket. Där finns ingen matta som en massa små hårstrån kan fastna i.
Oj, vad svårt det var för Kalle att vi skulle göra det i ett annat rum än vi brukar.
Klippa håret hör till vardagsrummet tyckte han och försökte flera gånger övertala mig att vi skulle vara där vi brukar.
När jag satte på en film i datorn och ställde den på köksbordet så kapitulerade han och satte sig.
Ganska snabbt glömde han bort att vi var i "fel" rum!
Filmen var bra, håret blev kort och alla var nöjda!

Måndag 15 juli 2013

Barn-plågeri
Ikväll var vi på en utomhusteater och såg en uppsättning av Rasmus på luffen.
Huvudrollen, alltså Rasmus, spelades av en pojke vi känner, så det var väldigt roligt att se.
En mycket bra föreställning.
 
Igår började vi att förbereda Kalle på att vi skulle åka och se en teater.
Kalle såg uppriktigt bedrövad ut.
- Jag ... vill .... INTE, sa han tydligt.
Under det sista dygnet har han tagit upp ämnet säkert 5 gånger. Han ville verkligen inte följa med på någon teater.
Tortyr, plågeri, snudd på misshandel. Teater ville han inte veta av.
Vi sa att vi hade förstått vad han ville, men att han skulle följa med i alla fall.
 
När det var dags att åka så följde han med utan protester.
Vi lyckades få platser på första bänk, så vi såg väldigt bra.
När teatern började satt Kalle och tittade upp i taket, plockade med kardborrebanden på skorna, satte ansiktet i händerna med armbågarna i knät. Han gjorde allt utom att titta på teatern.
Det var hans protest att vi hade tvingat honom att följa med.
 
När halva teatern hade gått så hade han börjat att titta på det som hände på scenen.
Sista halvtimmen var det riktigt spännande. Banditerna hotade Rasmus och luffaren Oskar.
Poliserna kom också och det var riktigt dramatiskt ett tag.
Mot slutet såg vi hur Kalle följde skådespelarnas alla rörelser och vred huvudet farm och tillbaka för att inte missa något. Några gånger skrattade han när det var något komiskt som hände på scenen.
Han gillade det han såg.
 
När vi kom hem igen så frågade vi Kalle hur teatern hade varit - tummen upp, tummen ner eller tummen mittemellan?
Till vår glädje så var det nästan tummen rakt upp, nästan.
Vilken tur att vi hjärtlösa föräldrar tvingade med honom på en plågsam, kulturell upplevelse som han inte ville vara med om!

Söndag 14 juli 2013

xxxx-bär
Nästan en månad senare än de brukar, har våra körsbär (eller om det är bigarråer?) mognat.
När vi tog fram den fyllda skålen, blev Kalles ögon stora.
Han gillar dem!
 
- Å ... köttbär, sa han samtidigt som han tecknade ordet "kött".
- Inte "kött", det heter k-ö-r-s-b-ä-r, sa vi tydligt och bokstaverade samtidigt med handalfabetet.
- Kultbär, sa Kalle.
- K-ö-r-s-b-ä-r, sa vi.
- Pussbär, sa Kalle.
- K-ö-r-s-b-ä-r, sa vi.
- Kölbär, sa Kalle.
- K-ö-r-s-b-ä-r, sa vi.
- Kryssbär, sa Kalle.
 
Köttbär, kultbär, pussbär, kölbär eller kryssbär.
Det är inte lätt att uttala körsbär med alla tje-ljud och konsonantförbindelser, men huvudsaken är att vi förstår varandra.
Goda var de i alla fall! :-)

Lördag 13 juli 2013

Gröna fingrar
Att få se hur Kalles basföda (potatis) växer och skördas insåg vi idag att Kalle aldrig har varit med om.
Vi har aldrig satt potatis.
 
När vi skulle hämta Rosie fick han en lektion i hur potatis, morötter, jordgubbar och ärtor växer.
Han tittade intresserat på när potatisblasten grävdes upp och ... 
... var snabbt med på noterna när han såg att det kom röda potatisar från jorden.
Han försökte att dra loss potatisarna, men de satt ganska hårt så han fick lite hjälp.
Imorgon ska han få äta av de egenplockade potatisarna.
Några små, men söta morötter fick också lämna jorden.
Det roligaste var att Kalle vågade smaka på ärtskidorna, efter lite tvekan.
Ännu roligare var att han bad om att få en till.
Undrar om han själv är medveten om att det var ärtor som han vägrar att äta på tallriken, som han gillade när de kom direkt från växten?

Fredag 12 juli 2013

Borta bra, men hemma bäst
Ikväll kom vi hem efter att ha varit borta i nästan 2 veckor, åkt bil ca 400 mil genom 6 länder, semestrat både i storstad och vid kust.
Den sista timmen i bilen var stämningen upprymd. Skönt att få komma hem igen!
 
Kalle var duktig att hjälpa till och packa ur bilen och att bära in alla saker.
När det var klart gick han den vanliga rundan i huset som för att kolla att allt såg ut som det ska.
Vi trodde att han skulle kolla sitt rum, hoppa på balansbollen, gå till studsmattan eller göra något annat som han inte har gjort på 2 veckor.
Det gjorde han inte!
När han gått ett varv i huset kom han till oss och såg väldigt bekymrad ut.
- Jag ... letar ... Rosie! sa han och såg orolig ut.
Häftigt att det allra första han frågar efter är vår lilla hund, som han inte brukar visa så speciellt mycket uppmärksamhet annars.
Hon var det första han saknade!

Torsdag 11 juli 2013

Res-feber, nej feber-resa
Kalle vaknade med feber idag.
Han var inte så sugen på att följa med oss i bilen på väg mot Sverige.
Den sköna sängen lockade mer. 
Med lite Alvedon i kroppen så gick det i alla fall bra.
Det var en omväxlande resa, med färja 2 gånger.
På något sätt så glömde han bort febern och hängigheten.
Båt är ju kul!
Till kvällen lekte livet igen, febern var borta.
En van bilresenär på topphumör!

Onsdag 10 juli 2013

Barnförbjudet
För något halvår sen hittade Kalle 4 reklamfilmer för Bacardi på YouTube, som han blev väldigt fascinerad av.
I filmerna är Bacardi-flaskorna tåg, raket, yacht och u-båt.
Hur har lyckades hitta dem är en fråga, en annan är hur han kunde bli så bestämd över att han vill smaka det.
Vi har försökt att förklara på miljoner olika sätt att det är inte gott och att bara vuxna får dricka det.
Han har lyssnat, nickat och verkat förstå. Ändå har han fortsatt att säga att han vill smaka.
 
Idag i mataffären hittade han på en gång flaskorna med Bacardi längst ner på en hylla. Att det sen fanns säkert 1000 andra flaskor runt omkring var inget hinder, han hittade dem lätt ändå.
Vi såg att en av flaskorna var en färdigblandad drink med bacardi i, alltså inte lika stark som ren Bacardi.
Efter lite funderande bestämde vi oss för att få slut på Kalles tjat om att smaka.
Han fick köpa om han valde den som var färdigblandad drink.
Han gick med på vår deal och var väldigt förväntansfull.
På kvällen tog vi fram flaskan.
Kalle såg så nöjd ut.
Vi bad honom att inte dricka, bara lukta och att ta lite på läpparna eftersom det inte skulle vara gott.
Han luktade först och tittade upp lite fundersamt.
Hm, det luktade inte så gott!
Han vände långsamt, långsamt glaset så att vätskan nuddade vid hans läppar.
Ojojoj, vilken grimas! Den var värd att betala för.
Han sköt bort flaskan. Det var inget för honom.
Så, nu är han botad från sitt barnförbjudna spritbegär!

Tisdag 9 juli 2013

Semesteer, sol och bad - och en hel del samspel
När vi tittar på bilderna från dagens och gårdagens bad vid stranden och i äventyrsbadet, så inser vi hur mycket Kalle har utvecklats när det gäller samspel.
Han tar egna initiativ att göra saker med oss i familjen - och han gillar det.
Roligt!
 
Mysstund på balkongen med Mimmi och Maja.
Beredd att ta tåget till stranden i Quend.
Bus i vattnet med Mimmi och Maja.
Sandkrig med Maja. (Han som verkligen inte gillar att vara kladdig, tyckte att det var roligt!)
Mysstund med Maja.
 
Maja får en hjälpande hand med örhänget.
Skoj i äventyrsbadet med Maja.

Måndag 8 juli 2013

Det har vi hört förut
Kalle gjorde som han brukar några timmar varje dag - han vandrade fram och tillbaka. Den här gången var det mellan köket och balkongen. Fram och tillbaka, fram och tillbaka!
Eftersom vi precis skulle börja duka matbordet på balkongen, så bad vi Kalle att hjälpa till med att duka. Han gick ju ändå den sträckan hela tiden.
Vi blev ganska fulla i skratt av hans svar.
- Tyvärr ... jag kan inte ... jag är så upptagen!
Kanske kan det vara så att han har fått höra den frasen många gången och fick ett tillfälle att använda den tillbaka ...
Lite senare på kvällen var det en familjeföreställning på torget alldeles nedanför vår balkong. En del barn var med och dansade och många, både barn och vuxna, tittade på. Vi gick också dit för att titta.
När vi hade stått en liten stund, frågade Maja om han ville dansa med henne.
- Tyvärr ... jag har inte tid, svarade han.
Några minuter senare hade han tröttnat helt.
- Ska vi stanna här hela dagen ... solen går upp ... solen går ner ... månen går upp ... månen går ner ... solen går upp ... solen går ner ... månen går upp ... månen går ner ... va? frågade han och ritade en cirkel i luften för att visa hur ett dygn passerade.
Precis så har vi förklarat för honom hur lång tid det är kvar till något ´som ska hända om en eller två dagar om vi inte har haft en almanacka till hands.
Nja, ett par dygn hade vi nog inte tänkt vara där, men han blev lättad när vi vände hemåt igen.
 

Söndag 7 juli 2013

Naken utan "kläder"
- Men ... nej ... vad gör du ... den blir så naken! utbrast Kalle när Maja började ta bort etiketten på flaskan med iste.
Etiketten var fuktig och började att gå sönder och släppa från flaskan. När man höll i etiketten så gled flaskan innanför.
Maja tänkte ta bort den så att det skulle vara mer säkert att hålla i den.
Kalle såg bestört ut. En naken flaska, så ville han inte ha det!
 
Maja tog ändå bort den blöta etiketten, men löste problemet med "den nakna flaskan" på ett smart sätt.
Hon hittade en baguette-påse som hon rev av i lagom storlek och satte fast den på flaskan med en hårsnodd.
På den nya etiketten skrev hon ISTE med stora bokstäver.
Det är inte alla flaskor som byter kläder när de får lite fuktiga kläder! ;-)

Lördag 6 juli 2013

Samma språk
Vid Montmartres konstnärsgränder stötte Kalle på en pantomimartist. Hon stod alldeles blickstilla på sin lilla upphöjda estrad. Många människor stod i en cirkel runt henne och tittade på henne.
Vi frågade Kalle om han ville lägga en peng i hennes guldfärgade plåtlåda. Det ville han.
Han fick ett mynt och gick och la det i hennes plåtlåda.
Det var precis den signalen hon hade väntat på. På en gång började hon att le och vände sig mot Kalle. Hon gav honom några uppskattande gester som ett tack för pengen och vinkade tillbaka honom.
När han stod vid hennes sida tog hon hans hand. De hade en kort pantomimdialog med varandra.
Alla människor log åt det som utspelade sig framför dem.
 
Vi är alldeles säkra på att Kalle förstod mycket mer av hennes kroppsspråk, än vi andra gjorde.
Han såg väldigt trygg ut med henne, för det är så han själv ofta kommunicerar.

Fredag 5 juli 2013

Disneyland
Kalle var inte särskilt road av att följa med till Disneyland. Han hade hellre stannat hemma.
I bilen frågade vi vad han ville göra i parken.
- Tjaaa (på inandning), svarade han uppgivet samtidigt som han ryckte på axlarna och slog ut med händerna.
Han var inte särskilt taggad!
 
I bilen tittade vi tillsammans på översiktskartan över parkområdet, så att han skulle få en överblick över vad som fanns.
Av alla attraktioner valde han ut tre som kanske kunde vara lite intressanta. Det var tåget som tuffade genom hela parken, Dumbo-flygplanen och Alice i Underlandet-labyrinten.
Alla attraktionerna var i Fantasyland, den delen av parken som var för de allra minsta barnen.
Under dagen åkte han många olika attraktioner, åt hamburgermeny med en gigantiskt stor projektorduk med tecknat på väggen, kramade Piff (eller Puff), såg den påkostade Disney-paraden, såg den storslagna avslutningen med musik-, film-, bild-, eld-, ljus-, vatten- och fyrverkeri som projicerades mot Törnrosas slott.
Det var en händelserik dag med många intryck!
         På vägen hem frågade vi vad som hade varit bäst.
Han behövde inte tänka länge.
- Dumbo, svarade han snabbt.
Det allra enklaste kan vara nog så bra, som det storslagna!

Torsdag 4 juli 2013

Magiskt hus
Vi har "flyttat" in hos vänner som hyr ett hus i Paris.
Så fort vi kom fram visade de oss runt i huset som har 4 våningar. Kalle följde med runt och fick se alla skrymslen och vrår. Han brukar alltid "skanna" av alla nya miljöer, så för hans del var det bra att bli guidad runt.
I föräldrarnas sovrum var det ett trollerinummer. En hel vägg bestod av garderober, kanske 4 garderobsdörrar integrerade i väggen.
En av garderobsdörrarna visade sig vara en "hemlig" ingång. När man gick in i garderoben kom man in i ett badrum.
Kalle blev överförtjust och gick ut och in i badrummet flera gånger.
- Det är magiskt!konstaterade han.
 
Vi fick ett rum allra högst upp av de 4 våningarna. Alldeles bredvid gästrummet var en dusch. Praktiskt med egen dusch!
När vi hade börjat packa in alla saker så hittade vi Kalle i duschrummet. Han höll på att öppna alla lådor och skåp samtidigt som det syntes att han hade lite panik i ögonen.
- Var är den magiska toaletten?! utbrast han.
Nja, så magiskt var det inte. Toaletten var i ett annat litet rum alldeles intill duschen.
Lättad gick Kalle dit när han fick veta det. ;-)

Onsdag 3 juli 2013

Citron - sur eller glad?
Är citroner sura eller glada?
Det kan man fråga sig.
Kalle tycker att de är både sura och glada! ;-)

Tisdag 2 juli 2013

Dagens ...

... största bubbla.

... favorit

...mjukaste
... mesta syskonmys
... coolaste (förvandlingsnumret heter "bäddfåtölj")

Måndag 1 juli 2013

Tryggheten
På resande fot, är det mycket som inte är som det brukar.
Kalle har sin trygghet med sig i alla lägen - Oägen (hans gosedjursräv).
När Kalle skulle lägga sig, låg Oägen redan nerbäddad i sängen. De brukar ju dela säng. ;-)
Vi andra var på undervåningen, men kunde tydligt höra Kalles omsorg om Oägen, i en gullig monolog.
- Ååå ... hej Oägen ... jag har saknat dig så mycket ... förlåt ... jag är här nu ... nu känns det bra! sa Kalle med sin allra mjukaste lenaste stämma.
Vi kunde se framför oss hur han tog upp Oägen och kramade honom hårt.
Det är nog ganska ömsesidigt - båda gillar varandras sällskap!

RSS 2.0