Torsdag 3 november 2011
Kalle går långt
Tvåtusentrehundraarton. Ja, så många var det.
2318 på 30 minuter!
Det vanligaste är nog att det blir noll efter 30 minuter.
Vad handlar det om?
Jo, när Kalle tittade på TV idag så fick han en stegräknare på sig.
Eftersom han tittar på TV på ett mycket aktivt sätt, så hamnade antalet steg alltså på 2318 efter 30 minuter.
Det blir alltså drygt 4500 steg på en timme om han har samma tempo hela tiden.
Rekommendationen för en vuxen är 10000 steg per dag.
Det skulle Kalle snabbt fixa om han tittade på TV 2 timmar om dagen! :-)
Av någon anledning tog han av sig jeansen när han tittade på TV.
För oss är det helt OK, men Kalle själv kände sig visst besvärad.
Så fort vi kom in i rummet fick vi uppmaningen:
- Blunda!
Han bar omkring på en Transformeraffisch i A3-format för att skyla sig med.
Den kämpade han med som ett förkläde.
En sak är säker: om du ska titta på TV samtidigt som du går och hoppar fram och tillbaka och dessutom vill skyla dig med något, så är en Transformeraffisch inte det allra bästa valet.
Det ser i alla fall ganska roligt ut! :-)
Dagens Supersupersuper Mario är ritad i stort format!
Tvåtusentrehundraarton. Ja, så många var det.
2318 på 30 minuter!
Det vanligaste är nog att det blir noll efter 30 minuter.
Vad handlar det om?
Jo, när Kalle tittade på TV idag så fick han en stegräknare på sig.
Eftersom han tittar på TV på ett mycket aktivt sätt, så hamnade antalet steg alltså på 2318 efter 30 minuter.
Det blir alltså drygt 4500 steg på en timme om han har samma tempo hela tiden.
Rekommendationen för en vuxen är 10000 steg per dag.
Det skulle Kalle snabbt fixa om han tittade på TV 2 timmar om dagen! :-)
Av någon anledning tog han av sig jeansen när han tittade på TV.
För oss är det helt OK, men Kalle själv kände sig visst besvärad.
Så fort vi kom in i rummet fick vi uppmaningen:
- Blunda!
Han bar omkring på en Transformeraffisch i A3-format för att skyla sig med.
Den kämpade han med som ett förkläde.
En sak är säker: om du ska titta på TV samtidigt som du går och hoppar fram och tillbaka och dessutom vill skyla dig med något, så är en Transformeraffisch inte det allra bästa valet.
Det ser i alla fall ganska roligt ut! :-)
Dagens Supersupersuper Mario är ritad i stort format!
Onsdag 2 november 2011
Duschdags
Att berätta vad man vill göra är enkelt. Eller?
Jo, för de flesta av oss är det väldigt lätt att berätta vad man vill eller inte vill.
När man är hungrig så säger man: "Jag vill äta!".
När man är trött så säger man: "Jag vill sova!".
När man vill något så säger man det - rakt och enkelt.
Kalle har inte riktigt kommit på att det är så enkelt. Han är på god väg, men språk är komplicerat och han har en bra bit kvar. Han vrider och vänder ofta på saker så att det blir krångligare än nödvändigt.
Idag drog han upp ena tröjärmen så högt det gick.
Han förde upp sin nakna arm mot våra näsor.
- Lukta! uppmanade han oss.
Vi luktade och luktade. Vi kände ingen speciell doft alls.
- Han måste ... duscha? undrade han hoppfullt.
Självklart fick han duscha - det var ju det han egentligen frågade. :-)
Här tar han en lite speciell dusch - en iskall dusch!
Bilden är tagen 24 april i år, när det hastigt och lustigt var över 20 grader i luften.
Vattnet höll dock en aningen lägre temperatur.
Glädjen gick det inte att ta miste på!
Dagens Super Mario hann inte bli fotogreferad, eftersom han tog isär den i samma sekund som den blev klar.
Han gör ofta så och vi har försökt fråga varför han tar sönder dem på en gång. Vi väntar fortfarande på ett svar...
Direkt när vi kom hem från fritids så gick han till sitt rum och byggde ett tiotal Mario-figurer, som han direkt tog isär. Här är dagens rester...
Att berätta vad man vill göra är enkelt. Eller?
Jo, för de flesta av oss är det väldigt lätt att berätta vad man vill eller inte vill.
När man är hungrig så säger man: "Jag vill äta!".
När man är trött så säger man: "Jag vill sova!".
När man vill något så säger man det - rakt och enkelt.
Kalle har inte riktigt kommit på att det är så enkelt. Han är på god väg, men språk är komplicerat och han har en bra bit kvar. Han vrider och vänder ofta på saker så att det blir krångligare än nödvändigt.
Idag drog han upp ena tröjärmen så högt det gick.
Han förde upp sin nakna arm mot våra näsor.
- Lukta! uppmanade han oss.
Vi luktade och luktade. Vi kände ingen speciell doft alls.
- Han måste ... duscha? undrade han hoppfullt.
Självklart fick han duscha - det var ju det han egentligen frågade. :-)
Här tar han en lite speciell dusch - en iskall dusch!
Bilden är tagen 24 april i år, när det hastigt och lustigt var över 20 grader i luften.
Vattnet höll dock en aningen lägre temperatur.
Glädjen gick det inte att ta miste på!
Dagens Super Mario hann inte bli fotogreferad, eftersom han tog isär den i samma sekund som den blev klar.
Han gör ofta så och vi har försökt fråga varför han tar sönder dem på en gång. Vi väntar fortfarande på ett svar...
Direkt när vi kom hem från fritids så gick han till sitt rum och byggde ett tiotal Mario-figurer, som han direkt tog isär. Här är dagens rester...
Tisdag 1 november 2011
Att lösa ett problem
Idag var det spagetti och köttfärssås - igen.
Det är bara drygt en vecka sen vi åt det sist. Det blev så mycket över att det räckte till en hel middag till. Jodå, det har varit infryst sen dess...
Sist vi åt det så kantade Kalle hela sin tallrik med små lök- och tomatbitar. Han plockade ur dem ur maten och la dem som ett konstverk runt sin tallrik. Idag provade han att äta, men det tog bara en halv tugga så insåg han att de där små bitarna var i maten igen. Han vägrade totalt att äta.
Efter en hel del övertalning fick vi honom att gå med på att äta bara spagetti och ketchup - riktig ungkarlsmat (eller "ungmömat" med för den delen!).
Det kunde han tänka sig.
Han tog spagettisleven och började att lägga upp spagetti på sin tallrik ...
Oj ... det var värst vad mycket det blev.
Hmmm, vad gör man då? Tänk, tänk, tänk!
(Vi som är vana att åtgärda problem av den här typen skulle säkert tänka på flera olika lösningar, men kanske inte på den lösningen Kalle kom på.)
- Han måcke gackeng! (Han måste saxen!), sa han när han tänkt färdigt.
Vi hämtade en sax och han började på uppdraget att separera spagettistråna med saxen.
Det var lite svårt eftersom han höll i spagettisleven med höger hand.
Att klippa med vänster är svårt.
Efter några klipp så ramlade hälften av spagettiklumpen ner på tallriken.
Kalle tittade på sin tallrik och konstaterade att det var nog i mesta laget. Lite måste bort!
Hmmm, vad gör man då? Tänk, tänk, tänk!
Jo, man drar upp spagettistråna en och en - och klipper av dem!
När han dragit upp några strån och klippt av dem var han nöjd och kunde börja äta.
Hade du delat på spagettiklumpen på samma sätt?
Dagens Super Mario:
Igår och idag har Kalle inte byggt lego alls, alltså ingen Super Mario på två dagar!
Det första han gjorde när han kom hem idag var att ta fram sin whiteboard och damma av den. Det var länge sen han ritade på den.
Snabbt skissade han några figurer som han lika snabbt suddade ut.
Det blev dagens dos av Mario! :-)
Idag var det spagetti och köttfärssås - igen.
Det är bara drygt en vecka sen vi åt det sist. Det blev så mycket över att det räckte till en hel middag till. Jodå, det har varit infryst sen dess...
Sist vi åt det så kantade Kalle hela sin tallrik med små lök- och tomatbitar. Han plockade ur dem ur maten och la dem som ett konstverk runt sin tallrik. Idag provade han att äta, men det tog bara en halv tugga så insåg han att de där små bitarna var i maten igen. Han vägrade totalt att äta.
Efter en hel del övertalning fick vi honom att gå med på att äta bara spagetti och ketchup - riktig ungkarlsmat (eller "ungmömat" med för den delen!).
Det kunde han tänka sig.
Han tog spagettisleven och började att lägga upp spagetti på sin tallrik ...
Oj ... det var värst vad mycket det blev.
Hmmm, vad gör man då? Tänk, tänk, tänk!
(Vi som är vana att åtgärda problem av den här typen skulle säkert tänka på flera olika lösningar, men kanske inte på den lösningen Kalle kom på.)
- Han måcke gackeng! (Han måste saxen!), sa han när han tänkt färdigt.
Vi hämtade en sax och han började på uppdraget att separera spagettistråna med saxen.
Det var lite svårt eftersom han höll i spagettisleven med höger hand.
Att klippa med vänster är svårt.
Efter några klipp så ramlade hälften av spagettiklumpen ner på tallriken.
Kalle tittade på sin tallrik och konstaterade att det var nog i mesta laget. Lite måste bort!
Hmmm, vad gör man då? Tänk, tänk, tänk!
Jo, man drar upp spagettistråna en och en - och klipper av dem!
När han dragit upp några strån och klippt av dem var han nöjd och kunde börja äta.
Hade du delat på spagettiklumpen på samma sätt?
Dagens Super Mario:
Igår och idag har Kalle inte byggt lego alls, alltså ingen Super Mario på två dagar!
Det första han gjorde när han kom hem idag var att ta fram sin whiteboard och damma av den. Det var länge sen han ritade på den.
Snabbt skissade han några figurer som han lika snabbt suddade ut.
Det blev dagens dos av Mario! :-)
Måndag 31 oktober 2011
Kalles spökhistoria
Idag är det Kalles storasyster Majas födelsedag.
Det är också den riktiga Halloweendagen som de firar den i USA. Det är alltid den 31 oktober.
För att fira Halloween så bjuder Kalle på en spökhistoria.
Det är en liten söt berättelse om spöken i skogen.
Lyssna och bli så där lagom skrämd! :-)
Idag är det Kalles storasyster Majas födelsedag.
Det är också den riktiga Halloweendagen som de firar den i USA. Det är alltid den 31 oktober.
För att fira Halloween så bjuder Kalle på en spökhistoria.
Det är en liten söt berättelse om spöken i skogen.
Lyssna och bli så där lagom skrämd! :-)
Söndag 30 oktober 2011
Positiv feedback
Det började att ljusna ute, när vi hörde det. Små fötter (inte pyttesmå - kanske storlek 34!) tassade barfota nerför trappan. De fortsatte fram mot vår sovrumsdörr. Försiktigt öppnades dörren och Kalle kom in i vårt sovrum.
Han gick rakt fram till vår säng och kröp ner mellan oss. Han drog upp täcket högt och kurade ihop sig. Hans iskalla fötter värmde sig mot våra ben som sjönk i värme lika mycket som hans fötter värmdes.
Han vände ryggen till och drog upp sin pyjamaströja.
- Klia? frågade han.
Vi kliade honom på ryggen och han njöt.
Vi gosade, kliade, småpratade, klappade, kramade, skrattade, busade och njöt. Med andra ord var det en kvalitetsmorgon av stora mått!
Som alltid tar det roliga slut och efter en stund var mamma tvungen att stiga upp.
- Kalle, nu måste jag gå upp, sa jag till honom.
Han log lite innan han svarade.
- Ååå ... taaack, sa han och såg bara nöjd ut över att jag skulle gå.
Jag som hade dragit ut lite på tiden för att inte avbryta vår mystund... :-)
Njuter man av ensamhet, så gör man!
Här är Kalle 1 år och har en mysstund där mamma och pappa är utbytta mot två gosedjur!
Dagens Super Mario verkar ha ögon åt alla håll och kanter!
Det började att ljusna ute, när vi hörde det. Små fötter (inte pyttesmå - kanske storlek 34!) tassade barfota nerför trappan. De fortsatte fram mot vår sovrumsdörr. Försiktigt öppnades dörren och Kalle kom in i vårt sovrum.
Han gick rakt fram till vår säng och kröp ner mellan oss. Han drog upp täcket högt och kurade ihop sig. Hans iskalla fötter värmde sig mot våra ben som sjönk i värme lika mycket som hans fötter värmdes.
Han vände ryggen till och drog upp sin pyjamaströja.
- Klia? frågade han.
Vi kliade honom på ryggen och han njöt.
Vi gosade, kliade, småpratade, klappade, kramade, skrattade, busade och njöt. Med andra ord var det en kvalitetsmorgon av stora mått!
Som alltid tar det roliga slut och efter en stund var mamma tvungen att stiga upp.
- Kalle, nu måste jag gå upp, sa jag till honom.
Han log lite innan han svarade.
- Ååå ... taaack, sa han och såg bara nöjd ut över att jag skulle gå.
Jag som hade dragit ut lite på tiden för att inte avbryta vår mystund... :-)
Njuter man av ensamhet, så gör man!
Här är Kalle 1 år och har en mysstund där mamma och pappa är utbytta mot två gosedjur!
Dagens Super Mario verkar ha ögon åt alla håll och kanter!
Lördag 29 oktober 2011
Aj, aj, aj ...
Nu är mysteriet löst - och det var väl inte riktigt vad vi önskade.
I tisdags skrev vi om att Kalle hade ritat ett stort L som han strukit över och bredvid skrev han ett stort G.
"Inte är Luigi ... han är den ... G" berättade han för att förklara.
När han satt vid datorn och tittade på Mario-filmer på YouTube idag så visade han oss en figur som nästan såg ut som Luigi, men hade ett G på sin keps.
Den figuren visade sig heta Guiyii och var en väldigt elak figur skapad av YouTube-användare.
Då var det problemet löst, men det kunde ha varit en bättre lösning på det.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario är nästan lite spöklik! :-)
Nu är mysteriet löst - och det var väl inte riktigt vad vi önskade.
I tisdags skrev vi om att Kalle hade ritat ett stort L som han strukit över och bredvid skrev han ett stort G.
"Inte är Luigi ... han är den ... G" berättade han för att förklara.
När han satt vid datorn och tittade på Mario-filmer på YouTube idag så visade han oss en figur som nästan såg ut som Luigi, men hade ett G på sin keps.
Den figuren visade sig heta Guiyii och var en väldigt elak figur skapad av YouTube-användare.
Då var det problemet löst, men det kunde ha varit en bättre lösning på det.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario är nästan lite spöklik! :-)
Fredag 28 oktober 2011
Att tyda ord
Igår diskuterade vi vad homonymer är. Det är ord som heter lika, men som betyder helt olika saker.
Ett exempel på en homonym är ordet foder, som betyder flera olika saker:
- djurmat
- trälisten runt en dörr eller ett fönster
- innertyget i ett klädesplagg, t ex en jacka
Idag satt Kalle i sitt rum och surfade på datorn och byggde lego.
Vi hörde att han var missnöjd med något. Han började att prata irriterat och slog ner näven i bordet.
- Åååå ... dumma dator ... den går inte, muttrade han.
Vi gick in till hans rum och ställde oss i dörröppningen.
- Men, Kalle, vad händer? frågade vi.
Han reagerade blixtsnabbt.
- GÅÅÅ, ropade han.
- Inte händer (vi hade ju frågat: "Vad händer?"), sa han och höll fram sina händer, han måste fot ... GÅ! fortsatte han och pekade på våra fötter.
Han var uppenbarligen inte intresserad av vårt sällskap eller hjälp.
Vi blev lite fulla i skratt och försökte förklara för honom att ordet händer kan betyda både kroppsdelen händer och saker som sker, olika händelser.
Han var inte speciellt intresserad!
- GÅ, sa han och pekade på våra fötter.
Lustigt att det blev ett missförstånd med en homonym, när vi precis diskuterat det! :-)
Kalle pekade på våra fötter och bad oss gå.
Här är Kalles fötter (och hela han!) 3,5 år gamla. De vadar på en strand i Stocksund.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Frågan är vem det är. Färgerna på kläderna är Marios, men det verkar vara brorsan Luigis keps!
Igår diskuterade vi vad homonymer är. Det är ord som heter lika, men som betyder helt olika saker.
Ett exempel på en homonym är ordet foder, som betyder flera olika saker:
- djurmat
- trälisten runt en dörr eller ett fönster
- innertyget i ett klädesplagg, t ex en jacka
Idag satt Kalle i sitt rum och surfade på datorn och byggde lego.
Vi hörde att han var missnöjd med något. Han började att prata irriterat och slog ner näven i bordet.
- Åååå ... dumma dator ... den går inte, muttrade han.
Vi gick in till hans rum och ställde oss i dörröppningen.
- Men, Kalle, vad händer? frågade vi.
Han reagerade blixtsnabbt.
- GÅÅÅ, ropade han.
- Inte händer (vi hade ju frågat: "Vad händer?"), sa han och höll fram sina händer, han måste fot ... GÅ! fortsatte han och pekade på våra fötter.
Han var uppenbarligen inte intresserad av vårt sällskap eller hjälp.
Vi blev lite fulla i skratt och försökte förklara för honom att ordet händer kan betyda både kroppsdelen händer och saker som sker, olika händelser.
Han var inte speciellt intresserad!
- GÅ, sa han och pekade på våra fötter.
Lustigt att det blev ett missförstånd med en homonym, när vi precis diskuterat det! :-)
Kalle pekade på våra fötter och bad oss gå.
Här är Kalles fötter (och hela han!) 3,5 år gamla. De vadar på en strand i Stocksund.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Frågan är vem det är. Färgerna på kläderna är Marios, men det verkar vara brorsan Luigis keps!
Torsdag 27 oktober 2011
Kalle är inredare
Idag kom Kalle skuttande och var riktigt glad.
- Kom, han visa dig, sa han och tog tag i våra händer. Han drog med oss upp till badrummet.
- Han gjorde, sa han om sig själv och pekade in i badrummet.
Vi kikade in och såg hans verk som inredare:
- Den är ... toalett-färg, förkunnade han stolt och visade hur den nya toaletten fungerade.
Om toaletten skulle användas, fick man vika allt uppåt mot vattenbehållaren.
Helt klart var han nöjd!
Vi andra i familjen kanske tycker att den vanliga vita toaletten är mer användarvänlig, men varför ska man alltid vara så praktisk?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario: Det verkar som han har tappat hållningen och släpar benen efter sig. :-)
Idag kom Kalle skuttande och var riktigt glad.
- Kom, han visa dig, sa han och tog tag i våra händer. Han drog med oss upp till badrummet.
- Han gjorde, sa han om sig själv och pekade in i badrummet.
Vi kikade in och såg hans verk som inredare:
- Den är ... toalett-färg, förkunnade han stolt och visade hur den nya toaletten fungerade.
Om toaletten skulle användas, fick man vika allt uppåt mot vattenbehållaren.
Helt klart var han nöjd!
Vi andra i familjen kanske tycker att den vanliga vita toaletten är mer användarvänlig, men varför ska man alltid vara så praktisk?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario: Det verkar som han har tappat hållningen och släpar benen efter sig. :-)
Onsdag 26 oktober 2011
Oväntad kommentar
Kalle är väldigt intresserad av ost.
Varje gång han följer med till mataffären så stannar han till vid ostdisken.
Han tittar och jämför färg, form och storlek.
Han pekar ut alla kvadrater och alla cirklar. Han tar upp dem och jämför storlekar. Han tittar på förpackningarnas skillnader och likheter.
Idag var han med till mataffären och stannade som vanligt till vid ostdisken och tittade och jämförde. Efter en stund fortsatte vi.
Efter några meter kom vi fram till nästa ostdisk, där de lite finare ostarna finns.
- Ååå. mer ost ... wow vilken många, sa han och stannade till igen.
Efter ytterligare en stund fortsatte vi och efter bara några meter så kom vi fram till en kyldik med extraprisvaror.
I den fanns det också - just det - ost!
- Ost igen ... den finns många ... eeemm ... jag undrar ... var är musen? undrade Kalle allvarligt.
Gillar han att äta ost? Nej, nej, nej - inte äta, bara titta! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har samma färg och form som igår, men Kalle upptäckte att han hade missat hängslena på byxorna. Det syns på den blå legobiten, på den röda tröjan.
Kalle är väldigt intresserad av ost.
Varje gång han följer med till mataffären så stannar han till vid ostdisken.
Han tittar och jämför färg, form och storlek.
Han pekar ut alla kvadrater och alla cirklar. Han tar upp dem och jämför storlekar. Han tittar på förpackningarnas skillnader och likheter.
Idag var han med till mataffären och stannade som vanligt till vid ostdisken och tittade och jämförde. Efter en stund fortsatte vi.
Efter några meter kom vi fram till nästa ostdisk, där de lite finare ostarna finns.
- Ååå. mer ost ... wow vilken många, sa han och stannade till igen.
Efter ytterligare en stund fortsatte vi och efter bara några meter så kom vi fram till en kyldik med extraprisvaror.
I den fanns det också - just det - ost!
- Ost igen ... den finns många ... eeemm ... jag undrar ... var är musen? undrade Kalle allvarligt.
Gillar han att äta ost? Nej, nej, nej - inte äta, bara titta! :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har samma färg och form som igår, men Kalle upptäckte att han hade missat hängslena på byxorna. Det syns på den blå legobiten, på den röda tröjan.
Tisdag 25 oktober 2011
En tydlig fråga
Idag fick Kalle möjlighet att rita vid en lite större whiteboardtavla än den han har hemma.
Utan en enda sekunds betänketid så börjar han teckna sina figurer.
Temat var det gamla vanliga - Mario och hans bror Luigi.
Så fort en bild eller figur är klar så suddar han ut den och gör en ny.
Han har verkligen utvecklat sitt tecknande.
På kepsarna skriver han dit M eller L, precis som Mario och Luigi har på sina kepsar.
När han hade ritat färdigt och suddat ut den sista figuren så skrev han ett stort L på tavlan.
- Han måste visa dig ... inte är Luigi, sa han och gjorde ett stort kryss över L:et.
- Han är den ... G ... heter G, fortsatte han och skrev ett stort G på tavlan.
Vi antar att han menade att någon av figurerna heter något som börjar på G.
När vi googlar på Mario, hittar vi en lista över alla olika rollfigurer. Vi kan konstatera att den enda av alla de 40 namnen som börjar på G är Goomba, som är en svamp.
Det stämmer inte riktigt för den som Kalle försökte berätta att den hette något på G, såg ut som en Mario-figur och inte som en svamp.
Någon som vet?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har satt sig tillrätta!
Idag fick Kalle möjlighet att rita vid en lite större whiteboardtavla än den han har hemma.
Utan en enda sekunds betänketid så börjar han teckna sina figurer.
Temat var det gamla vanliga - Mario och hans bror Luigi.
Så fort en bild eller figur är klar så suddar han ut den och gör en ny.
Han har verkligen utvecklat sitt tecknande.
På kepsarna skriver han dit M eller L, precis som Mario och Luigi har på sina kepsar.
När han hade ritat färdigt och suddat ut den sista figuren så skrev han ett stort L på tavlan.
- Han måste visa dig ... inte är Luigi, sa han och gjorde ett stort kryss över L:et.
- Han är den ... G ... heter G, fortsatte han och skrev ett stort G på tavlan.
Vi antar att han menade att någon av figurerna heter något som börjar på G.
När vi googlar på Mario, hittar vi en lista över alla olika rollfigurer. Vi kan konstatera att den enda av alla de 40 namnen som börjar på G är Goomba, som är en svamp.
Det stämmer inte riktigt för den som Kalle försökte berätta att den hette något på G, såg ut som en Mario-figur och inte som en svamp.
Någon som vet?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - har satt sig tillrätta!
Måndag 24 oktober 2011
Riktig mat
Idag var det spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
Hemma äter han det, men absolut inte i skolan.
Han var inte helt nöjd med dagens köttfärssås:
- Du hallå ... han måste berätta ... måste riktig köttfärssås ... inte den ... är så konstig i här ... han kan inte den prickar så ... många saker inte, sa Kalle allvarligt och la armarna i kors över bröstet.
Den här typen av köttfärssås med prickar i, tänkte han inte acceptera längre.
- Den inte riktig, fortsatte han.
Han vill alltså ha en slät köttfärssås utan krossade tomater och lök.
Tja, resten av familjen håller inte riktigt med honom!
Hans tallrik var snyggt dekorerad med tomat- och lökbitar runt tallrikens kant. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle VAR Super Mario idag.
Båda log lika stort! ♥
Idag var det spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
Hemma äter han det, men absolut inte i skolan.
Han var inte helt nöjd med dagens köttfärssås:
- Du hallå ... han måste berätta ... måste riktig köttfärssås ... inte den ... är så konstig i här ... han kan inte den prickar så ... många saker inte, sa Kalle allvarligt och la armarna i kors över bröstet.
Den här typen av köttfärssås med prickar i, tänkte han inte acceptera längre.
- Den inte riktig, fortsatte han.
Han vill alltså ha en slät köttfärssås utan krossade tomater och lök.
Tja, resten av familjen håller inte riktigt med honom!
Hans tallrik var snyggt dekorerad med tomat- och lökbitar runt tallrikens kant. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle VAR Super Mario idag.
Båda log lika stort! ♥
Söndag 23 oktober 2011
Form-språk
Igår var familjens alla "flickor" på resande fot så Kalle var hemma med pappa.
På kvällen blev det mat i kartong = pizza.
Kalle studerade pizzakartongen.
- Vaaa ... äta en pacman, sa han efter en stund.
- Det är en pizza, sa pappa.
- Neej ... den är pacman, sa Kalle och stängde kartongen och pekade på bilden på locket.
Så rätt han hade.
Figuren har precis samma form som det traditionella datorspelet från 80-talet.
Idag frågade vi Kalle vad de hade ätit igår. Efter lite utsvävningar i svaret hamnade han rätt:
- Du skojar bara ... han kan inte ... eeehh (här kom han på att han kunde svaret, det syntes) ... pizzaaa, svarade han. Han åt alltså inte pacman!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - en lite mindre modell, men ganska vanlig (för ett otränat öga som vårt)!
Igår var familjens alla "flickor" på resande fot så Kalle var hemma med pappa.
På kvällen blev det mat i kartong = pizza.
Kalle studerade pizzakartongen.
- Vaaa ... äta en pacman, sa han efter en stund.
- Det är en pizza, sa pappa.
- Neej ... den är pacman, sa Kalle och stängde kartongen och pekade på bilden på locket.
Så rätt han hade.
Figuren har precis samma form som det traditionella datorspelet från 80-talet.
Idag frågade vi Kalle vad de hade ätit igår. Efter lite utsvävningar i svaret hamnade han rätt:
- Du skojar bara ... han kan inte ... eeehh (här kom han på att han kunde svaret, det syntes) ... pizzaaa, svarade han. Han åt alltså inte pacman!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - en lite mindre modell, men ganska vanlig (för ett otränat öga som vårt)!
Lördag 22 oktober 2011
Roligt svar
På morgonen var Kalles jacka borta. Eftersom den skulle kunna vara vid vår andra ytterdörr eller uppe i Kalles rum, så sprang vi omkring och letade efter den.
Kalle stod i hallen med skor på fötterna och väntade.
Mimmi kom till hallen och såg hur vi irrade fram och tillbaka, men hon visste inte vad vi gjorde.
Det enklaste och snabbaste sättet att ta reda på det, var naturligtvis att fråga Kalle. Han stod ju bara där och väntade på oss.
- Kalle, vad letar mamma efter, frågade Mimmi.
- Men, kom igen ... flygande gröna grodor, svarade Kalle allvarligt.
- Vaa??! svarade Mimmi.
- Men sluta ... inte igen ... flygande gröna grodor ... åååhhh, sa Kalle och tyckte att ämnet var klart.
Från att inte ha svarat alls på frågor till att i alla fall svara, det är en viss utveckling.
Å andra sidan kanske man inte blir så klok av svaren alla gånger! :-)
Den här drygt decimeterstora grodan (eller är det en padda?) hoppade omkring på vår villatomt mitt inne i stan, förra sommaren. Den var väl på storstadssemester.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet (victory!)!
En liknande gjorde han 10 oktober men då stod han från sidan och fingrarna var ihopbyggda, inte med ett mellanrum. Det är små detaljer som gör skillnaden!
På morgonen var Kalles jacka borta. Eftersom den skulle kunna vara vid vår andra ytterdörr eller uppe i Kalles rum, så sprang vi omkring och letade efter den.
Kalle stod i hallen med skor på fötterna och väntade.
Mimmi kom till hallen och såg hur vi irrade fram och tillbaka, men hon visste inte vad vi gjorde.
Det enklaste och snabbaste sättet att ta reda på det, var naturligtvis att fråga Kalle. Han stod ju bara där och väntade på oss.
- Kalle, vad letar mamma efter, frågade Mimmi.
- Men, kom igen ... flygande gröna grodor, svarade Kalle allvarligt.
- Vaa??! svarade Mimmi.
- Men sluta ... inte igen ... flygande gröna grodor ... åååhhh, sa Kalle och tyckte att ämnet var klart.
Från att inte ha svarat alls på frågor till att i alla fall svara, det är en viss utveckling.
Å andra sidan kanske man inte blir så klok av svaren alla gånger! :-)
Den här drygt decimeterstora grodan (eller är det en padda?) hoppade omkring på vår villatomt mitt inne i stan, förra sommaren. Den var väl på storstadssemester.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - gör V-tecknet (victory!)!
En liknande gjorde han 10 oktober men då stod han från sidan och fingrarna var ihopbyggda, inte med ett mellanrum. Det är små detaljer som gör skillnaden!
Fredag 21 oktober 2011
Fredagkväll
Fredagar är speciella för Kalle. Han vet att det vankas popcorn, favoriten över allt annat.
När vi dukar till middag på fredagar så dukar vi med glas på fot. Vi har kommit på att det är signalen för Kalle att det blir popcorn lite senare.
En påse popcorn poppas och hälls upp i den speciella popcornskålen. Kalle känner doften redan innan påsen har poppat halva tiden.
Han tar skålen och sätter sig att vänta i TV-soffan.
Han tar ett popcorn i handen och för det till munnen. Så sitter han med det första popcornet färdigt att stoppas in i munnen, tills någon av oss säger "varsågod".
Han kan vänta med popcornet i handen ganska länge, för vi brukar vänta tills alla har samlats i TV-soffan.
Till slut får han börja äta och hela popcornskålen går åt i ett nafs.
Fredagar är speciella på fler sätt. Han får också vara uppe lite längre än vanligt.
Som många andra så gillar han att sova - men bara på morgonen. Att gå och lägga sig på kvällen är inget han väljer frivilligt.
Därför blev vi lite förvånade när han redan 20.30, direkt efter att popcornen har tagit slut, reser sig upp från TV-soffan.
- Han måste sova ... SNÄLLA, sager han bedjande som om det vore något man måste be om lov att få göra.
En nöjd kille gick och la sig tidigt med ett leende på läpparna.
Här är en bild från i somras.
Tingeling, vårt ena marsvin, fick agera väckarklocka.
Båda var ganska nöjda.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng igen, men aningen modifierad!
Fredagar är speciella för Kalle. Han vet att det vankas popcorn, favoriten över allt annat.
När vi dukar till middag på fredagar så dukar vi med glas på fot. Vi har kommit på att det är signalen för Kalle att det blir popcorn lite senare.
En påse popcorn poppas och hälls upp i den speciella popcornskålen. Kalle känner doften redan innan påsen har poppat halva tiden.
Han tar skålen och sätter sig att vänta i TV-soffan.
Han tar ett popcorn i handen och för det till munnen. Så sitter han med det första popcornet färdigt att stoppas in i munnen, tills någon av oss säger "varsågod".
Han kan vänta med popcornet i handen ganska länge, för vi brukar vänta tills alla har samlats i TV-soffan.
Till slut får han börja äta och hela popcornskålen går åt i ett nafs.
Fredagar är speciella på fler sätt. Han får också vara uppe lite längre än vanligt.
Som många andra så gillar han att sova - men bara på morgonen. Att gå och lägga sig på kvällen är inget han väljer frivilligt.
Därför blev vi lite förvånade när han redan 20.30, direkt efter att popcornen har tagit slut, reser sig upp från TV-soffan.
- Han måste sova ... SNÄLLA, sager han bedjande som om det vore något man måste be om lov att få göra.
En nöjd kille gick och la sig tidigt med ett leende på läpparna.
Här är en bild från i somras.
Tingeling, vårt ena marsvin, fick agera väckarklocka.
Båda var ganska nöjda.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - på språng igen, men aningen modifierad!
Torsdag 20 oktober 2011
En oskriven regel
En av alla oskrivna regler är att hälsa på varandra när man möts. Man kan hälsa på olika sätt, beroende på om det är någon inom familjen, en bekant eller kanske en myndighetsperson.
Kalle tränar varje dag på att hälsa. Att hälsa på olika sätt beroende på situationen, det får nog vänta ett tag. Det första steget är bara ATT hälsa.
Varje dag, på samlingen i skolan, hälsar Kalles lärare på varje elev. Eleverna sitter i en halvcirkel och läraren går fram till dem, en efter en. Varje barn får göra ett val, hur de vill hälsa.
De kan välja mellan: "Hej", "Godmorgon" eller "Tjena".
När de har gjort sitt val, så hälsar de på varandra och läraren går vidare till nästa elev.
Det här gör de varje dag. Nötning, nötning och återigen nötning.
Det allra bästa sättet att lära sig något.
Idag var det allra första gången som Kalle tog initiativet att hälsa på oss.
När han kom hem från skolan och fritids, tog han av sig sina ytterkläder och gick till köket. Där var det tomt, så han gick vidare till vardagsrummet. Där var Stefan, Kalles pappa och Mimmi, hans syster.
Hn lyfte sin högra arm snett uppåt i en hälsningsgest.
- Heej, sa han högt och tydligt.
Det här lilla ordet var resultatet av ett tåligt nötande både i skolan och hemma under många år. Det bevisar verkligen att man aldrig ska ge sig.
Vi får hoppas att det kommer spontant fler gånger! ♥
Här är Kalle, 11 månader, i moster Monikas famn.
Häsningsgesten fanns redan då!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle hittade en förebild på datorn ...
... som han omvandlade till lego! :-)
En av alla oskrivna regler är att hälsa på varandra när man möts. Man kan hälsa på olika sätt, beroende på om det är någon inom familjen, en bekant eller kanske en myndighetsperson.
Kalle tränar varje dag på att hälsa. Att hälsa på olika sätt beroende på situationen, det får nog vänta ett tag. Det första steget är bara ATT hälsa.
Varje dag, på samlingen i skolan, hälsar Kalles lärare på varje elev. Eleverna sitter i en halvcirkel och läraren går fram till dem, en efter en. Varje barn får göra ett val, hur de vill hälsa.
De kan välja mellan: "Hej", "Godmorgon" eller "Tjena".
När de har gjort sitt val, så hälsar de på varandra och läraren går vidare till nästa elev.
Det här gör de varje dag. Nötning, nötning och återigen nötning.
Det allra bästa sättet att lära sig något.
Idag var det allra första gången som Kalle tog initiativet att hälsa på oss.
När han kom hem från skolan och fritids, tog han av sig sina ytterkläder och gick till köket. Där var det tomt, så han gick vidare till vardagsrummet. Där var Stefan, Kalles pappa och Mimmi, hans syster.
Hn lyfte sin högra arm snett uppåt i en hälsningsgest.
- Heej, sa han högt och tydligt.
Det här lilla ordet var resultatet av ett tåligt nötande både i skolan och hemma under många år. Det bevisar verkligen att man aldrig ska ge sig.
Vi får hoppas att det kommer spontant fler gånger! ♥
Här är Kalle, 11 månader, i moster Monikas famn.
Häsningsgesten fanns redan då!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Kalle hittade en förebild på datorn ...
... som han omvandlade till lego! :-)
Onsdag 19 oktober 2011
Perfekt - eller inte alls!
Idag byggde Kalle en helt otrolig miljö med Super Mario. Det är säkert från något spel, men han hade ingen bild som förebild.
Han plockade med bitarna fram och tillbaka. Det finns något slags system för vilka bitar som får vara bredvid vilka. Det räcker inte med att det är rätt färg, det måste också vara rätt storlek på bitarna. Vi har aldrig förstått hans regler, men för honom är de självklara.
När han kom till det svarta partiet till höger, så stötte han på problem. Det fanns inte rätt typ av bitar. Det 30-tal bitar som fanns var för små. Han plockade och letade bland sina legobitar, men tyvärr - det fanns ingen i rätt storlek.
För oss hade det varit naturligt att ta de svarta som fanns, för att få möjlighet att bygga färdigt.
För Kalle fanns inte det alternativet.
På en halv minut hade han raserat sitt arbete som han jobbat med i en timme.
Tur att vi hann få se den fina miljön!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
När miljön inte gick att göra komplett, så byggde han snabbt ihop två lite indre mindre "miljöer" där allt runtomkring saknas.
Dem byggde han på en kvart direkt efter den som han hade raserat!
Idag byggde Kalle en helt otrolig miljö med Super Mario. Det är säkert från något spel, men han hade ingen bild som förebild.
Han plockade med bitarna fram och tillbaka. Det finns något slags system för vilka bitar som får vara bredvid vilka. Det räcker inte med att det är rätt färg, det måste också vara rätt storlek på bitarna. Vi har aldrig förstått hans regler, men för honom är de självklara.
När han kom till det svarta partiet till höger, så stötte han på problem. Det fanns inte rätt typ av bitar. Det 30-tal bitar som fanns var för små. Han plockade och letade bland sina legobitar, men tyvärr - det fanns ingen i rätt storlek.
För oss hade det varit naturligt att ta de svarta som fanns, för att få möjlighet att bygga färdigt.
För Kalle fanns inte det alternativet.
På en halv minut hade han raserat sitt arbete som han jobbat med i en timme.
Tur att vi hann få se den fina miljön!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
När miljön inte gick att göra komplett, så byggde han snabbt ihop två lite indre mindre "miljöer" där allt runtomkring saknas.
Dem byggde han på en kvart direkt efter den som han hade raserat!
Tisdag 18 oktober 2011
Konst utan kommentar
Förr tecknade Kalle ofta och mycket. Oftast med enbart blyertspenna och snabba streck. Han kunde fylla många papper med sina fina streckgubbar som berättade långa historier - utan ord.
Nu är det mer sällan som vi ser hans fina teckningar.
Igår kom han hem med en genomarbetat bild med massor med detlajer. Idag tog vi fram bilden och tänkte få höra konstnärens egna kommentarer om sitt verk.
- Han kan inte prata! sa Kalle när teckningen låg framför honom.
Eftersom vi ibland lyckas lura honom till att prata så fortsatte vi att fråga om bilden med bilen, husvagnen och strutsen.
Han vände på teckningen. Där hade han tecknat en struts och en kalkon och han hade skrivit "STRUTSAR OCH KALKONER" med stora bokstäver. 
Han förde sitt pekfinger över texten flera gånger.
- Strutsar och kalkoner, strutsar och kalkoner, strutsar och kalkoner, läste vi lydigt.
Han förde sitt finger fortare och fortare samtidigt som vi läste fortare och fortare.
- Strutsarochkalkoner, strutsarochkalkoner, strutsarochkalkoner, läste vi så vi nästan vrickade tungan.
Kalle skrattade förtjust!
När vi sen vände tillbaka papperet till bilden med husvagnen så kunde vi fråga lite om vad han hade ritat.
- Den ... strutsen ... äter bilen sån ..., sa han och visade med fingrarna något tunt och långt.
- Jaha, den äter på bilens antenn, sa vi.
Kalle nickade.
- Vad händer med han som hänger ut från bilen? frågade vi.
- Jag vill inte prata, sa Kalle.
- Vad är det som ligger på bilens tak? fortsatte vi.
- Det är en VÄSKA ... hon är GALEN, svarade Kalle och började ilskna till.
- Jag VILL inte prata, fortsatte han och tog teckningen med sig, sprang ner till köket och la teckningen mycket bestämt på köksbordet, J-A-G V-I-L-L I-N-T-E P-R-A-T-A!.
I trappen möttes vi, han på väg tillbaka till sitt rum och vi på väg ner.
- Heej, sa han glatt som om ingenting hade hänt. :-)
Tur att humöret kan vända fort!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario tar ett sjumilakliv!
Måndag 17 oktober 2011
Gröna fingrar
När Kalle hämtades från fritids idag, var han uppspelt. Han hoppade upp och ner, han sprang "gatlopp" från ena väggen till den andra, han fladdrade med armarna som är så typiskt honom när han är glad.
- Kom, jag visa dig, sa han och visade vägen till sandlådan på skolgården.
Han visade stolt upp sitt verk.
Han hade planterat en planta.
Han försökte att förklara vad han hade gjort. Så här förklarade han (om det är rätt uppfattat!).
Han hade hittat en planta med rötterna kvar. Den hade legat under en stock som man balanserar på. Den hade han tagit med sig, hittat en spade och grävt ett hål så stort att rötterna fick plats. Han hade satt ner plantan och skottat över lite sand så att den stod stadigt.
När han förklarade att det fanns rötter tog han tag i plantan och ryckte upp den. Som den konkreta pedagog han är så ville han visa rötterna. :-)
Efter lektionen "hur man planterar en planta", så gjorde han ett nytt hål och planterade varligt ner den igen.
Vi stod där och tittade på hans verk.
- Den grön ... kanske imorgon ... hallon? frågade han. :-)
Många timmar har han tillbringat vid hallonhäckar - hallon är en storfavorit!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står i givakt!
När Kalle hämtades från fritids idag, var han uppspelt. Han hoppade upp och ner, han sprang "gatlopp" från ena väggen till den andra, han fladdrade med armarna som är så typiskt honom när han är glad.
- Kom, jag visa dig, sa han och visade vägen till sandlådan på skolgården.
Han visade stolt upp sitt verk.
Han hade planterat en planta.
Han försökte att förklara vad han hade gjort. Så här förklarade han (om det är rätt uppfattat!).
Han hade hittat en planta med rötterna kvar. Den hade legat under en stock som man balanserar på. Den hade han tagit med sig, hittat en spade och grävt ett hål så stort att rötterna fick plats. Han hade satt ner plantan och skottat över lite sand så att den stod stadigt.
När han förklarade att det fanns rötter tog han tag i plantan och ryckte upp den. Som den konkreta pedagog han är så ville han visa rötterna. :-)
Efter lektionen "hur man planterar en planta", så gjorde han ett nytt hål och planterade varligt ner den igen.
Vi stod där och tittade på hans verk.
- Den grön ... kanske imorgon ... hallon? frågade han. :-)
Många timmar har han tillbringat vid hallonhäckar - hallon är en storfavorit!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - står i givakt!
Söndag 16 oktober 2011
"Magens" innehåll
Att panta burkar är kul. När man lägger in flaskan eller burken så bara sugs den in i maskinen. Kalle är lika fascinerad för varje flaska eller burk som han lägger in.
- Den (pantmaskinen) äter många, filosoferade han och fortsatte att stoppa in flaskor.
- Ojojoj, vill mer ... GAAAPA stoooort, fortsatte han och pantmaskinen var lydig. Den stängde aldrig "munnen".
När flaskorna var slut och påsen var tom såg Kalle sig omkring och upptäckte något MYCKET intressant.
Dörren bredvid pantmaskinen var öppen!
Med stor logik förstod han vad som kunde dölja sig innanför dörren. Pantmaskinens "mage" såklart.
Utan att tveka och utan att fråga om lov, klev han in genom dörren.
Där stod en kvinna och jobbade med "magens" innehåll. Hon såg lite förvånad ut, men lät honom komma in.
- Han äter ... komma hålet ... in magen ... HÄR, sa Kalle för att förklara sitt ärende.
- Ja, hit kommer alla burkar och flaskor, sa kvinnan och drog ut en vagn från pantmaskinens "mage" och visade Kalle de alldeles tillplattade aluminiumburkarna.
- Wow ... fantastiskt, sa Kalle och gick ut.
Han hade fått se vad som fanns på andra sidan och kände sig nöjd med det. En liten titt var allt som behövdes.
Tur att han bara gick in genom dörren - annars hade han inte fått veta hur det såg ut på andra sidan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Igår tittade han uppåt - idag tittar han ner på marken!
Att panta burkar är kul. När man lägger in flaskan eller burken så bara sugs den in i maskinen. Kalle är lika fascinerad för varje flaska eller burk som han lägger in.
- Den (pantmaskinen) äter många, filosoferade han och fortsatte att stoppa in flaskor.
- Ojojoj, vill mer ... GAAAPA stoooort, fortsatte han och pantmaskinen var lydig. Den stängde aldrig "munnen".
När flaskorna var slut och påsen var tom såg Kalle sig omkring och upptäckte något MYCKET intressant.
Dörren bredvid pantmaskinen var öppen!
Med stor logik förstod han vad som kunde dölja sig innanför dörren. Pantmaskinens "mage" såklart.
Utan att tveka och utan att fråga om lov, klev han in genom dörren.
Där stod en kvinna och jobbade med "magens" innehåll. Hon såg lite förvånad ut, men lät honom komma in.
- Han äter ... komma hålet ... in magen ... HÄR, sa Kalle för att förklara sitt ärende.
- Ja, hit kommer alla burkar och flaskor, sa kvinnan och drog ut en vagn från pantmaskinens "mage" och visade Kalle de alldeles tillplattade aluminiumburkarna.
- Wow ... fantastiskt, sa Kalle och gick ut.
Han hade fått se vad som fanns på andra sidan och kände sig nöjd med det. En liten titt var allt som behövdes.
Tur att han bara gick in genom dörren - annars hade han inte fått veta hur det såg ut på andra sidan.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Igår tittade han uppåt - idag tittar han ner på marken!
Lördag 15 oktober 2011
Luft-pilkastning
Idag hade Kalle en enmans-show.
- Kom ...jag visa dig, sa han vid frukosten.
Han höll upp sin högra hand i luften, för att visa hur han höll i något, med ett fint grepp mellan tumme och pekfinger. Det såg ut som om han höll i något skört.
Han lyfte armen bakåt över huvudet och svingade iväg armen mot kylskåpet och samtidigt öppnade han sin hand.
Han gick fram till kylskåpet och tittade på den vita blanka dörren.
- Yeees, sa han och såg nöjd ut.
Han tog några steg bakåt och intog samma position som nyss. Ytterligare en gång gjorde han ett kast med sin arm. Handen öppnades och slungade iväg "något" mot kylskåpsdörren.
Han gick fram till kylskåpsdörren igen och kunde på en gång konstatera att han hade lyckats.
- Jaaaa ... den är rätt, sa han nöjd.
Ett tiotal gånger kastade han mot kylskåpsdörren. Varje gång när han studerade sitt kast, så var det en fullträff, han missade aldrig.
Vi antar att han kastade pil, ungefär som man kan spela luftgitarr utan gitarr.
Vi hade ingen aning om att Kalle var så duktig på pilkastning som han tydligen är. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - tittar uppåt med ögonen, med kepsen skjuten lite bakåt.
Idag hade Kalle en enmans-show.
- Kom ...jag visa dig, sa han vid frukosten.
Han höll upp sin högra hand i luften, för att visa hur han höll i något, med ett fint grepp mellan tumme och pekfinger. Det såg ut som om han höll i något skört.
Han lyfte armen bakåt över huvudet och svingade iväg armen mot kylskåpet och samtidigt öppnade han sin hand.
Han gick fram till kylskåpet och tittade på den vita blanka dörren.
- Yeees, sa han och såg nöjd ut.
Han tog några steg bakåt och intog samma position som nyss. Ytterligare en gång gjorde han ett kast med sin arm. Handen öppnades och slungade iväg "något" mot kylskåpsdörren.
Han gick fram till kylskåpsdörren igen och kunde på en gång konstatera att han hade lyckats.
- Jaaaa ... den är rätt, sa han nöjd.
Ett tiotal gånger kastade han mot kylskåpsdörren. Varje gång när han studerade sitt kast, så var det en fullträff, han missade aldrig.
Vi antar att han kastade pil, ungefär som man kan spela luftgitarr utan gitarr.
Vi hade ingen aning om att Kalle var så duktig på pilkastning som han tydligen är. :-)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario - tittar uppåt med ögonen, med kepsen skjuten lite bakåt.
