Fredag 23 september 2011

Överrumplande närhet
Kalle tycker om fysisk beröring. Vad han däremot tycker är svårt är när det är lämpligt eller inte lämpligt med beröring, som en kram. I en del situationer passar det inte riktigt att kasta sig i famnen på någon.

På Kalles skola finns det många vuxna som passerar skolgården. 
En av lärarna, en lärare som inte alls undervisar Kalle och som egentligen aldrig har pratat med honom, berättade följande historia:
" Jag kom gående från mitt klassrum förbi skolgården där Kalle och hans klass var ute och lekte.Plötsligt kommer Kalle rusande mot mig och kastar sig runt min midja. Han kramar till hårt och försöker att lyfta mig. Stark var han, för han fick mig att lyfta lite. Plötsligt släppte han och gick därifrån. Vad förvånad jag blev. " 
När hon hade berättat färdigt skrattade vi gott åt händelsen.
Sånt här är så typiskt Kalle.

Det är alltså ingen som går säker för Kalles infall.
Det är spännande - man vet aldrig vad som kan hända.  

Här är Kalle 1,5 år gammal och sitter på pappas rygg.
Busig redan då!

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Dagens Super Mario:
Han pekar åt sidan, men det var inte så viktigt. Det viktiga var att han har ögonen vända åt sidan också.
- Han gör så, sa Kalle och rullade sina egna ögon åt sidan.

Kommentarer
Postat av: Helena i Ljungsbro

Jag tycker det är fantastiskt att Kalle kan läsa av ansiktsuttryck hos SM!

2011-09-24 @ 08:49:49
Postat av: Lena

Ja, visst är det. Speciellt eftersom det är en sån liten detalj!

2011-09-25 @ 00:18:00
URL: http://kallesdagbok.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0