Tisdag 1 september 2015

Vasst
Precis utanför kassorna i mataffären står ett ställ med blommor. Kalle reagerade starkt när han såg vagnen och tog några steg bakåt. han såg rädd ut för något som fanns på vagnen.
- Är det kaktus? frågade han.
- Ja, sa jag lugnt och tog några steg mot vagnen.
- Nej ... nej ... ne-ej, sa Kalle lite skärrad och försökte ta tag i mig och drog mig från vagnen.
Vi stod en bit ifrån vagnen och pratade om kaktusarna att taggarna är vassa men att man kan ta på dem och att de inte gör ont om man tar på dem på rätt sätt. Kalle var uppriktigt skakad av de läskiga blommorna.
Efter lite övertalning kunde vi gå fram till vagnen och jag fick lägga några fingrar helt lätt på en kaktus, samtidigt som Kalle kikade på mig mellan sina fingrar. I hans värld räckte det nästan med att bara titta på dem så skulle man sticka sig på en tagg.
När jag tog bort handen från kaktusen tog Kalle tag i den och tittade på den.
- Pheew ... du klarade dig! sa han glatt och drog mig därifrån.
 
Det är lustigt vad som är farligt och inte farligt. Kalle älskar stora hundar, speciellt om de kommer springande mot honom och skäller.
En sak är säker - alla känner glädje eller oro inför helt olika saker!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0