Ikväll frågade vi Kalle om han hade pratat med pojken som han hade vägrat lyssna på igår. Han hade faktiskt gjort ett försök, verkar det som. Han berättade att han hade petat pojken på axeln, men pojken tittade inte på honom (eller kanske hade han inte förstått att det betydde att Kalle ville säga något) utan han hade gått iväg åt ett annat håll.

- Så nu är det bra! konstaterade Kalle.

---

Idag åt vi kräftsoppa till kvällsmat. Kalle fick ungefär en tesked soppa i sin skål som han med rynkad näsa provsmakade ett tiotal gånger, med skeden doppad i den lilla skvätten soppa. Han accepterar att äta lite soppa innan han får pannkaka, oavsett vilken soppa vi bjuder på. Det är stort att han faktiskt vågar smaka. Egentligen var det inte pannkaka efter maten, men vi hade fyra pannkakor som vi hade värmt till honom, så att han skulle få i sig mat så det räckte. Han åt två av de fyra pannkakorna innan han var nöjd.

- Hmm ... det är två pannkakor kvar, mumlade han för sig själv, när han hade räknat ihop de båda pannkakorna som var kvar på tallriken.

- Tack för två fyradelar pannkaka, sa han när han reste sig och gick från bordet.

Man kan ana att de har pratat om division i skolan!