Tillbaka
De jobbiga känslorna från igår fanns kvar i Kalle när han vaknade idag. När vi var på väg att gå till skolan, så packade han ner tavlan med hjärtat som han tog hem från skolan igår, i sin ryggsäck.

- Måste den tillbaka till skolan? sa jag.

- Jag ser att du är ledsen ... oroa inte, sa Kalle tröstande och drog med möda igen blixtlåset på ryggsäcken. Tavlan var så stor att den knappt fick plats.

 

Med tavlan i ryggsäcken gick han och funderade på väg till skolan.

- Kan man spola tillbaka? frågade han.

- Vad menar du? sa jag som egentligen förstod vad han menade.

- Tiden! sa han sen.

Så förståndigt ... men tyvärr helt omöjligt!

 

Ordningen är nu återställd - tavlan är tillbaka i skolan!

Hoppas att han någon gång ändrar sig så att vi kan få hänga upp den på någon vägg här hemma.