När jag lagade mat så hoppade Kalle omkring i köket på sin balansboll. Han var väldigt nära och hoppade nästan på mig. Han gjorde någon konstig övning med sina händer. Så fort jag tittade på honom så gjorde han samma tecken med händerna.

Han sa ingenting, men det märktes att han sökte min uppmärksamhet.

Efter 10 minuter, när han började bli ännu mer närgången, så förstod jag att han ville något, men att han inte ville säga det rakt ut.

När han är rädd att vi ska säga "nej", så brukar han inte använda rösten. Då tar han antingen till teckenspråk, ritar bilder eller gör egna gester som vi får försöka tyda.

- Kalle, vad betyder det som du gör med dina händer, frågade jag.

Samtidigt som jag frågade så insåg jag vad det var han ville. Han försökte göra en rektangel, alltså en TV, med fingrarna.

Kalle bokstaverade "T" och "V" till svar. Fortfarande utan att använda rösten.

 

Kalle måste ha världsrekord i olika sätt att fråga om han får titta på TV!