Lördag 25 januari 2014

Komplimang - eller?
Oftast sover Kalle längre än vi andra - om han får.
Idag var han inte sist. När han såg att jag var kvar i sängen kom han på en gång och ville krypa ner under täcket. Det är inte lika ofta nu, som det var förr som han ligger bredvid i sängen och myser.
Vi låg och småpratade lite, eller rättare sagt: jag småpratade lite och han lyssnade.
- Imorgon är det din födelsedag och du blir 12 år, idag är du 11 år, sa jag.
Kalle nickade.
- Du är så stor nu! sa jag.
Kalle nickade.
- Imorgon blir det kalas för dig. Då ska vi äta hamburgare som vi ska göra, sa jag.
Kalle nickade.
- Kanske får du några paket imorgon, sa jag.
Kalle nickade.
- Du är snart 12 år ... men hur gammal tror du att jag är? undrade jag.
En mycket svår fråga! Hur logiskt är det egentligen att svara på en fråga när man inte har en aning om svaret. Gissa - vad är det för mening med det?
Jag visste att Kalle inte förstår vad det betyder att gissa när jag ställde frågan, men nån gång klarar han det.
Han funderade en stund, en ganska lång stund.
- Eeee ... jag tror ... eeeh ... 13 år! konstaterade han till slut ganska säkert.
Gulligt!
Jag berättade för honom att jag är ganska mycket mer än 13 år.
Jag är äldre än han är, så tanken var rätt på ett sätt.
13 är ju mer än 12! :-)
 
Här är Kalle några dagar gammal och sover lugnt på min axel!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0