Onsdag 5 juni 2013

Att övervinna det jobbiga
Vi har märkt att Kalle verkar ha fått mer problem med att höra. Han säger ofta "va" eller så reagerar han överhuvudtaget inte alls när vi pratar med honom.
Han tycker nog att det är skönt att slippa höra och han har börjat att använda teckenspråk mer, så lite bra är det.
Vi bad om hjälp med ett hörseltest och Kalles talfröken Katarina skulle testa honom i måndags.
När han satt i det ljuddämpade rummet med hörlurar på, blev han väldigt ledsen och de var tvungna att avbryta testet.
 
Hemma pratade vi litet om det och vi tror att han försökte förklara att han inte ville till sjukhuset. Han har jobbiga minnen från sjukhus med blodprover, öronundersökningar som har gjort ont, nersövning och annat och han var nog rädd för att han skulle utsättas för något obehagligt.
Vi förklarade för honom att vi måste göra ett hörseltest och att han kunde få välja. Valen var att göra ett hörseltest på sjukhuset eller att göra det på skolan med Katarina.
Självklart valde Kalle att göra det med Katarina.
 
Idag var det dags och Kalle var helt inställd på att göra det. Han följde med på en gång.
Inne i det ljuddämpade rummet var han ganska otålig och ville väl att det skulle vara över så fort som möjligt.
Han var ganska ofokuserad och otålig. Vi uppfattade det som att han var orolig för att vi skulle utsätta honom för något obehagligt därinne.
- Det gör inte ont ... hörlurar, upplyste han oss mitt i hörseltestet.
När testet var klart var det en stort leende pojke som kom ut ur det ljuddämpade rummet.
Det hade inte gjort ont!
I dörröppningen, på väg därifrån, vände han sig om.
- Jag är inte rädd mer, konstaterade han glatt.
Han tyckte själv att han hade varit duktig!
 
Hörseltestet, som inte var helt pålitlig efter som han var ganska ofokuserad, visade att hans hörsel har sjunkit rejält. Vi måste nog ta kontakt med sjukhuset trots allt.
Vi har bestämt oss för att byta ut ordet "sjukhus" till ordet "läkare" så kanske Kalle inte får såna negativa känslor.
Vii får se om det lilla ordbytet kan hjälpa!
 
Kalle är nöjd över att det gick så bra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0