Sista kvällen firade vi med att gå ut på en italiensk restaurang. På menyn fanns pizza, pasta, kötträtter och fiskrätter, men inget som var ätbart i Kalles ögon. Inte ens pommes frites hade de.

Vi frågade om vi kunde få köpa mat i en annan restaurang åt honom och att han åt den med oss.

Det var inga problem, sa den trevliga personalen.

Trots det fick Kalle en egen matmeny.

Han började att "läsa" men kom fram till att han inte kunde. Det var mycket svåra ord och alla var längre än 3 bokstäver. Efter en stund la han ner menyn.

---

På dagen idag hade Kalle, hans båda systrar Mimmi och Maja och kusinerna Rebecka och Sebastian roligt. De lekte kurragömma. Kalle förstår leken och gör sitt bästa för att gömma sig. I hans värld räcker det att han inte ser den som "räknar". Om sen resten av kroppen syns är inte så noga. Hans systrar och kusiner är duktiga på att låta honom vara med på hans villkor.

På kvällen upptäckte vi att det var fler som hade varit med i leken...

 

Kalle har ett älskat gosedjur, en räv som han kallar Oägen.

Oägen brukar oftast sova med honom. Det skulle han göra även ikväll, men han var spårlöst borta.

Vi frågade alla om någon visste var Oägen var, men ingen visste.

Alltså började vi att leta - och leta - och leta ...

I säkert tio minuter letade vi i alla skrymslen och vrår i den lilla lägenheten vi bor i just nu.

Kalle var med och hjälpte till att leta.

Oägen var spårlöst borta!

Hmm, hur skulle Kalle göra nu. Sova utan Oägen var inte vad han önskade.

När vi hade gett upp att leta såg vi något vitt som var längst in i en smal hylla i köksinredningen - Oägens fötter!

Kalle drog snabbt ut sin kompis.

Troligtvis har Kalle själv lagt honom där när det var kurragömma och sen har han glömt bort det.

Till vänster om underskåpet vid diskbänken kan man ana Oägens vita tassar.