Miniboll
Minigolf har Kalle provat några gånger. Han har kallat det för "klubba och boll".
Vi har försökt att lära honom ordet "minigolf". Det har gått ganska bra, men han har omvandlat ordet en aning, för han kallar det "miniboll".

Kalles småpratar så gott som aldrig. En del barn pratar oavbrutet om ditt och datt. Föräldrar kan skoja om att de får skavsår i öronen. Vi får definitivt inte skavsår i öronen.

Kalle började nästan agera radiokommentator, när han fick spela minigolf. Han verkade trivas med situationen och resultatet blev en massa småprat. Trevligt!
Eftersom hans språk inte är fullständigt, så tar han till de ord och meningar han kan. Det är nästan roligare att lyssna på honom än att spela minigolf.
Här kommer några citat á la Kalle:
- Jag måste vara mååål ...   (när han precis ska göra ett slag)
- Woooowww, den är jättemindre!   ( om banans "svåra väg")
- Jag är så hårt ...   (när han svingade klubban så hårt att bollen försvann ner i vattnet)
- Meen ... var ÄR du?? ( om bollen när han slog den av banan och in i  buskarna)
- Hök igen (försök igen) ... om igen! (när han slog och slog ... och slog utan att träffa bollen)
- Hurra ... skulle går! ( när han lyckades få i bollen i hålet)
- Oj, jag måste vara bakåt ... backa undan! (när han råkade stå på banan när någon annan skulle slå ut sin boll)
- Du gjorde gör? (när Mimmi hjälpte honom med ett slag)
- Kalle säger ... bra idé!! (om sig själv när han kupade händerna runt hålet för att hjälpa oss att få bollen i hålet! )

Det här var bara lite av allt han sa på den dryga timmen vi spelade minigolf. Det var härligt att höra hur han småpratade oavbrutet.
Det är vi inte bortskämda med!