Tisdag 12 juli 2011

Läsa - på rätt sätt
Kalle har en förmåga att helt omärkligt krypa upp i våra knän. Han gör det flera gånger varje dag.
Ibland för att sitta och mysa en stund.
Ibland har han ett annat syfte. Då kan han ha en bok eller en tidning i handen som han - efter några minuters mys - tar fram för att vi ska läsa för honom.

Idag, efter frukost, kröp han upp i knä och hade med sig en Kalle Anka-tidning. 
Kalle pekar alltid på pratbubblan som man ska läsa. När en pratbubbla är klar pekar han på nästa (eller på ljudillustrationen).
När vi kom till den här bilden, så läste jag som det stod: 

- Enkronan är borta, men jag hann aldrig se vem som tog den! läste jag.
- Inte prata, sa Kalle irriterat.
- Ok, sa jag och slutade läsa.
Vi satt tysta en stund.
- Läs, sa Kalle och pekade på samma pratbubbla.
- Enkronan är borta, men jag hann aldrig se vem som tog den! läste jag igen.
- Neej, inte prata, sa Kalle mer irriterad än förut. Han höll för min mun.
Han ville alltså att jag skulle läsa - men ändå inte.
Jag funderade och försökte förstå vad jag gjorde fel.
Då såg jag - självklart, så var det nog!
- Enkronan är borta, men jag hann aldrig se vem som tog den! läste jag viskande (men tillräckligt högt för att Kalle skulle uppfatta det).
Kalle log. Jag hade lyckats.
Pratbubblan var streckad i kanten = viskning!
Både han och jag kände oss nöjda med att vi hade lyckats!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0