Lego-lek
Kalle kan sitta i timmar och plocka med sina lego-figurer. Oftast sitter han på mattan i sitt rum. Han vill absolut inte bli störd och helst inte ha sällskap i samma rum. Han vill kunna gå in i leken utan yttre störningar. För oss som helst vill ha sällskap i olika situationer kan det vara svårt att inse att han faktiskt föredrar leken i ensamhet. 

Han kan ha en eller flera figurer som han lägger ner på golvet framför sig. Med små ryckiga rörelser släpper han dem i en-två sekunder och lyfter upp sina händer till huvudet. När sekunderna har gått flyttar han figuren en liten bit och släpper igen. Det ser ut som om han tänker sig att han gör en film.
Ibland lägger han ner figuren på golvet och sakta går han ner mot figuren med huvudet så att figuren kommer in i "närbild", väldigt nära hans ansikte.
Ibland kan han byta ut delar, till exempel fötterna.  Sen lägger han ner figuren och släpper den med händerna i någon sekund. När det är gjort byter han till ett annat par fötter, lägger ner och släpper. Vi gissar att han"ser" att figuren är ute och går.

Idag kom han till vår förvåning ner till vardagsrummet med 4 olika, små Mario-figurer. Vi satt i soffan och tittade på en film. Han satte sig 2 meter från oss och började med sin helt egna lego-lek. I mer än en timme satt han och lekte, helt inne i sitt. Tittar man noga på vad han gör med figuren, så ser man att han byter fötter. Varannan gång är det fötter som går och varannan gång står de stilla.