Lilla julafton
Idag var det dags - Sverigepremiär av filmen Bilar 2.
Kalle har väntat, längtat, pratat om, fantiserat, tittat på trailers, köpt legoaskar med Blixten, Bärgarn och Mack, lärt sig orden "Bilar 2" på 5 språk (svenska, engelska, teckenspråk, tyska och estländska) - och längtat ännu mer. I drygt ett halvår har han haft 5 augusti markerat i sin almanacka, den STORA dagen.
Tidräkningen har bara gällt fram till och med idag!

Reklam för Bilar 2, på estländska.

Promenaden till biografen var den snabbaste vår familj någonsin har gjort. Vi hade nästan problem med att hinna med Kalle, som hade lite bråttom. Det var ju stora saker på gång...
När vi kom fram till biografen var dessutom Blixten McQueen på plats. Han stod utanför biografen och väntade på alla biobesökare.
Det var stort!

Kalle levde sig in i filmen. Han är den typen av biobesökare som lever sig in i det som händer på duken. Han är med i händelserna. Flera gånger var det så spännande att han hade svårt att sitta stilla. På ett ställe i filmen var det så spännande att Kalle var tvungen att ställa sig upp.
- Phheeewww, sa han sen högt när han förstod att Bärgarn skulle klara sig. Det var riktigt spännande.

- Vad tyckte du om filmen? frågade vi honom när vi gick ut ur biografen.
En sån där helt omöjlig fråga att besvara. Kan en fråga vara mer abstrakt än så?
- Jag vet inte, svarade Kalle.
- Var den ganska bra eller ganska dålig? förtydligade vi.
- Den var ... GANSKA, svarade Kalle.

Hemma avslutade vi dagen med att festa på Blixten McQueen-isglasspinnar. Kalle var väldigt intresserad av kartongen - men av glassarna räckte det med en halv.