Potatis-puss
Idag fick vi hämta Kalle från skolan. Han hade kräkts en gång och somnat.
Väl hemma gick han direkt och la sig och somnade. Han sov i några timmar.

Efter några timmar kommer han yrvaket ut till köket.
Vi står vid köksbänken och lagar mat. En skalar potatis och den andra skär falukorv. Det ska bli potatismos och falukorv.
Kalle går fram och tillbaka, som han brukar göra en till två timmar varje kväll.
Han brukar springa, hoppa och smådansa samtidigt som han hummar lite osammanhängande. Idag går han lite mer stillsamt. Från köket, till hallen, till matrummet, till vardagsrummet, till sovrummet, tillbaka till hallen, till köket, fram och tillbaka.
Vi står och småpratar lite samtidigt som vi skalar och skär potatis.
Plötsligt ser vi något i ögonvrån och tittar till.
Det ärKalle som antagligen har insett att han är hungrig och han har upptäckt att det finns potatis.
Han tror nog att han inte får äta av den skalade, okokta potatisen.
Vad gör man då, så att det inte ska bli fel, men man är sugen på potatis (och är Kalle)?
Jo, snabbt som ögat suger man såklart bort vattnet på potaisarna!
Vi kunde inte göra annat än att skratta åt den snabba attacken!  :-)
Och skölja av potatisarna, förstås!