Söndag 30 november 2014

Lego-behov
Eftersom Kalle har fått låna ut sitt rum tillfälligt till Jonas, en kusin, sen en vecka tillbaka (och i några dagar till) så fick han tillåtelse att sitta vid datorn eller titta på TV, fast det inte var efter 18 på kvällen. Alla Kalles saker utom en bunt Kalle Anka-tidningar är i hans rum.
Kalle tittade smått förvånad på oss när vi sa att han fick.
- Jag måste fundera lite, svarade han.
- Jag väljer ... lego! sa han sen och sprang upp till sitt rum.
Utan en tanke på Jonas, gick han in, hoppade över Jonas saker och hittade en tom fläck på golvet där han kunde stå och bygga. Djupt försjunken i sitt skapande höll han på en bra stund.
Lego är viktigt!
 
Han byggde olika Minecraft-figurer.

Lördag 29 november 2014

Julkonsert
Vi är fortfarande lite småchockade  över hur bra det gick idag!
 
Vi har varit på musikskolans årliga, stora julkonsert. Nästan 250 ungdomar uppträdde med fin sång, luciatåg, korta teatersketcher, några filmsnuttar, roliga effekter och andra överraskningar. Konserten var delad i 2 akter med en kort paus. I pausen bjöds vi alla på fika med lussebulle och pepparkaka.
Kalle hade tagit med sig sin röda ryggsäck laddad med Kalle Anka-tidningar och ett Nintendospel. Vi brukar kalla det för hans överlevnadsväska.
Hela den 2 timmar långa konserten stod ryggsäcken vid hans fötter, utan att han tog upp något ur den.
Han tittade på hela föreställningen! Helt otroligt!
 
När vi kom hem, frågade vi honom vad som hade varit bäst på hela föreställningen.
Han funderade en stund innan han svarade.
- Jag tror ... grön dricka! svarade han och gjorde tummen upp.
Föreställningen fick tummen åt sidan och äppeljuicen tummen upp. Inget dåligt betyg, trots allt!

Fredag 28 november 2014

Rätt ordval
Bland det värsta Kalle vet är att titta på teater. Nästan lika hemskt är det att gå till kyrkan.
Idag skulle hans klass gå till kyrkan för att titta på en teater om Jesu födelse.
Kan det bli värre? Två trista saker samtidigt!
 
När skolan var slut och vi satt hemma vid matbordet så pratade vi om dagen.
- Kalle, har du varit i kyrkan idag? frågade vi.
- Jaa, sa Kalle och nickade.
- Vad gjorde ni i kyrkan? frågade vi.
- Vi tittade när de tände ljus och sånt, svarade Kalle.
- Var det teater också? frågade vi.
- Nej ... de pratade ... och sen tände ljus, svarade han.
- Var det bra? undrade vi och trodde att vi visste svaret.
- Jaa, svarade Kalle till vår förvåning.
 
Det här visar hur viktigt det är att förbereda Kalle på rätt sätt, med rätt ord.
Kalles lärare berättade att hon hade undvikit att säga ordet "teater" när hon förberedde klassen på teatern de skulle se i kyrkan. Hon hade istället sagt att de skulle titta på när de tände några ljus. Det var tydligen ett mycket smart drag eftersom Kalle hade tyckt att det var ok att titta på när de tände ljusen i kyrkan, fast han i själva verket såg en teater.

Den nya lekparken på skolgården är perfekt, tycker Kalle ...
... eftersom de flesta väljer att leka i den och då blir hans favoritplats - hinderbanan - ledig!

Torsdag 27 november 2014

Möss-problem
Många gånger har Kalle en lång invänjningsperiod när det är nya saker, så vi är vana att introducera nytt i ett lugnt tempo.

I söndags fick han en ny mössa. När han fick den blev han inte särskilt översvallande glad, direkt. Han tittade lite snabbt på den och nickade. Några sekunder hade han den på huvudet innan den åkte av.
 
På måndagen försökte vi få honom att ta den nya mössan, men det ville han inte ens prata om. Mössan blev kvar hemma.
 
På tisdagen ville han inte heller ha den, men när vi kom till skolan berättade vi att Kalle hade fått en ny mössa som var jättefin. Kanske kunde han ta med den på onsdagen?
 
På onsdagen var det nära att han tog den nya mössan. Han drog på den på sitt huvud, men bytte innan vi gick hemifrån. Jag tog på mig mössan och "lånade" den både till och hem från skolan. Kalle noterade att den satt på mitt huvud, men sa inget.
 
Idag tog han faktiskt på sig mössan och hade den hela vägen till skolan. Precis när vi kom fram till skolan stannade han till.
- Varför är den så liten? frågade han och tog av sig mössan. Han tänkte hellre vara utan mössa än att ha den trånga mössan på sig. Den vanliga mössan åkte på istället.
 
4 dagar tog det att prova mössan ordentlig och upptäcka att den var lite trång.

Onsdag 26 november 2014

Silvermåne
Det är verkligen mörkt stora delar av dagen nu. När vi går till skolan är det mörkt och när vi går hem från skolan är det också mörkt.
Idag, på väg hem från skolan, fick Kalle syn på månen som skymtade mellan träden till vänster om huset.
- Titta ... halvmåne, sa han och pekade.
Vi stannade och tittade en stund tillsammans på den lilla månskäran.
- Man kan säga silvermåne, sa Kalle.
- Jaså, sa jag, som aldrig hade hört det.
När jag frågade mer om det så svarade han bara "behöver inte fråga mer" och då är det ingen idé att fortsätta fråga.
 
Eftersom Kalle inte ville prata om det så googlade jag på ordet "silvermåne".
Det gav inte särskilt många svar. Jag hittade en dansbandslåt som hette "Silvermåne över bergen" och några bloggar där personerna kallade sig Silvermåne. Däremot hittade jag en koppling mellan måne och silver. Det var att inom alkemi är månen en symbol för materialet silver.
Alltså har Kalle lärt oss något idag - igen!

Tisdag 25 november 2014

Rutig klädkod
Kalle var väldigt, väldigt irriterad och ville verkligen inte klä på sig i morse. Han brukar vara långsam och seg på morgonen, men aldrig så sur och irriterad som han var idag.
- Men .... vaa ... är det kyrkan idag? undrade han och försökte slippa kläderna som var framtagna till honom.
Han visste att det var tisdag och att han först skulle till fritids och sen till skolan, men eftersom kläderna var rutiga så trodde han att det var finkläder.
Sist han hade rutig skjorta var vi och tittade på en vigsel i kyrkan, så det var säkert det han tänkte på.
Fritids och skolan står högre i kurs hos Kalle än att gå till kyrkan eller på fest!

Måndag 24 november 2014

Levande vatten och ögon
Efter 6 år med bubbelbadkar, har Kalle äntligen försökt att förklara för oss varför han hela tiden har försökt att slippa bada i det. Han väljer alltid duschen istället för badkaret.
 
När han hade badat klart och var halvtorr, sprang han och hämtade sin whiteboardtavla och la sig på badrumsgolvet och började rita.
- Han vill inte ögon ... levande vatten, förklarade han och ritade ett spöke som kom upp ur vattnet.
Kanske menade han att de munstycken som sitter i botten av badkaret är ögon och att det kommer upp spöken ur dem.
Han suddade ut spöket och gjorde en ny bild.
- Här är ... ögon ... orm ... haj ... mun ... den är levande vatten, förklarade han.
Ska vi vara ärliga så hänger vi inte riktigt med i tankarna, men för honom är det på riktigt.

Söndag 23 november 2014

Ägg-stra roligt
Kalles tankar kan ibland få andra människor att bli glada. Han som stod bakom disken vid salladsbuffén på restaurangen ler nog fortfarande åt frågan Kalle ställde.
- Är det fågelägg ... eller dinosaurieägg ... eller är det strutsägg? undrade Kalle.
Han bakom disken tänkte säkert att han måste ha hört fel.
- Ursäkta, vad sa du? frågade han.
- Han undrade vilken typ av ägg det är. Om det är fågelägg, dinosaurieägg eller strutsägg, förklarade vi.
Han bakom disken log lite innan han svarade:
- Jaha, det är bara vanliga hönsägg!
 
Om Kalle ville ha ägg att äta? Nej, inte alls, han valde pannkakor.

Lördag 22 november 2014

Kalas-time
Idag hade vi kalas för familjens tre "tjejer", som alla har fyllt år.
Kalle var med igår kväll när vi tog fram de kläder han skulle ha idag. Han var inte helt nöjd att det var skjorta. Det kan betyda mycket människor och det är aldrig kul. Det var nog därför han var så snabb att klä på sig i morse, men med helt andra kläder.
- Han vill inte finkläder, sa han när vi hittade honom med helt andra kläder.
Efter lite övertalning gick han med på att byta.
Framåt kvällen fylldes vårt hus med många människor. Vi var totalt 24 människor och 6 hundar, stämningen var på topp. Likaså ljudnivån!
Kalle drog sig snabbt undan och la sig på vår säng med sin dator och hörlurar. I sin egen värld!
Kalles storasyster Denise hade med sig båda sina flatcoated retriever-hundar, Tyra och Heðin.
Tyra la sig tillrätta bredvid Kalle, när han tittade på TV.
Han ville dela med sig av TV-ljudet, så han flyttade över hörlurarna till henne en kort stund. Hon var nog inte helt intresserad!
Hon fick stå ut med fler tester.
- Jag måste känna på näsan, sa han och testade hur den kändes.
- Den var kladdig! konstaterade han.
Kalle åt mat vid bordet i köket tillsammans med systrar, kusiner och några till.
Den allra bästa stunden för hans del var nog när alla andra var färdiga och han satt ensam kvar.

Fredag 21 november 2014

Städ-teknik
Kalle vill oftast göra saker noggrant, inget slarv.
Idag fick han en egen trasa när det var dags att damma i hans rum. Han började på fönsterbrädan. Där stod Mac, lastbilen från Disney-filmen bilar.
Det var en del damm på lastbilen så Kalle började damma. Han upptäckte att det var lite knivigt att få bort dammet runt alla piggarna på legobitarna så han flyttade hela lastbilen till skrivbordet. När han hade dammat allt han såg på utsidan så öppnade han trailern och såg att det nog var lite smuts inuti också. Varenda liten detalj i Mac dammade han. Han var väldigt, väldigt koncentrerad.
Under tiden dammade jag resten av rummet och fortsatte vidare till nästa rum ... och nästa ... och nästa ...
När jag kom till hans rum igen, efter att ha dammat allt på övervåningen, så satt han fortfarande kvar med legobilarna. Nu hade han hittade Blixten McQueen, huvudrolls-bilen i filmen Bilar. Blixten McQueen hade blivit isärtagen så alla delar låg utspridda över hela bordet.
Man kan inte klaga på kvaliteten av dammandet, men kanske kvantiteten.
En lastbil och en bil i lego på nästan en hel timme.
Att damma ett helt hus skulle bli ett heltidsjobb om man är så noga!

Torsdag 20 november 2014

Småsaker i mataffären
Det är alltid roligt att ta med Kalle till mataffären. Vi får alltid upp ögonen för småsaker som vi aldrig tänker på annars.
Vid hyllan med hundmat fick han upp ögonen för att det fanns hundgodis. Han trodde knappt att det var sant. Hundar som äter godis var väldigt konstigt. Han nöjde sig med att hundar äter godis som är gjort av kött eller fisk. Konstigt var det i alla fall.
- Kanske behöver Rosie en pipande gris, undrade Kalle som absolut skulle ha valt den framför godis, om han var hund.
Han är en tillgång för affären när han handlar, för ser han något som ligger fel så vill han lägga tillbaka det på rätt plats.
Idag hittade han en burk cola vid tandkrämen. Smått irriterad över hur någon kan ställa den så fel, tog han burken och började leta efter var den skulle vara. Han hittade en kyl, fylld med läsk, där han ställde in den.
Ordningen återställd!
När vi var färdiga och stod vid kassorna för att handla så frågade vi Kalle en ganska riskfri fråga. Vi frågade om han ville köpa något. Han funderade en stund innan han viskade sitt svar:
- Ne-ej!

Onsdag 19 november 2014

Potatis, massor av potatis
Till kvällsmaten stekte vi 14 potatisar och la upp dem i en djup tallrik. Kalle gjorde ett litet glädjeskutt, när han såg att det var stekt potatis - favoriten!
Han la upp nästan hälften av potatisen på sin tallrik tillsammans med några köttbullar. Eftersom han alltid spar det godaste till sist, så åt han upp köttbullarna först. Han såg ut att njuta ordentligt när han övergick till potatisen.
När tallriken var tom och allt uppätet, sköt han bort sin tallrik.
Istället drog han den djupa tallriken med resten av potatisen till sig och började äta med uppläggningsskeden. Han ville ju ha allt så varför hälla över till sin egen tallrik?
Japp, han åt upp alla 14 potatisarna!

Tisdag 18 november 2014

Ägg-grädde
Igår var han säker på att pinjenötter kan omvandlas till Rice Krispies om man rostar dem i en stekpanna.
Idag blev han minst lika förvånad när vi hade vispat äggvitor till ett hårt skum.
- Va ... det är inte sant ... det blev grädde ... hur är det möjligt! utbrast han förvånat.
Vilket trolleri!

Måndag 17 november 2014

Pinjenötter eller Rice Krispies
Kalle var med när jag skulle rosta pinjenötter i en stekpanna för att göra en pesto. Han stod med träsleven och rörde runt.
- Är det snap, crackle och pop? frågade han.
Med ett lite sluddrigt uttal var det helt omöjligt att höra vad han sa, trots att han upprepade meningen en gång till. Han är ganska van att förtydliga för oss, när vi inte förstår vad han vill säga. Ofta tar han till några tecken, men den här gången gick han till skafferiet och hämtade asken med Rice Krispies.
- Är den här? frågade han och pekade på de gula bubblorna som hade texten "snap", "crackle" och "pop".
Ingen dum tanke alls! Torkade majs kan förvandlas till popcorn så rostade pinjenötter skulle kunna vara Rice Krispies.

Söndag 16 november 2014

Uppfinnare
I över en timme var han i sitt rum, med stängd dörr.
- Jag är uppfinnare, sa han stolt när han till slut kom ut och visade upp vad han hade gjort.
Han hade gjort en lego-TV, som han demonstrerade. Han öppnade locket och satte ner sin surfplatta i en skåra i öppningen.
Efter en stund kom han på att det var väldigt opraktiskt att använda den i stativet.
- Hmmm ... jag måste göra fjärrkontroll, sa han.
Det blev ingen fjärrkontroll idag, så han kanske måste klura lite på det.

Lördag 15 november 2014

Oväntad vändning
När det var sovdags för Kalle skulle jag busa lite med honom.
- Men ... det är min säng, sa jag och hoppade upp i hans säng och la mig.
- Va?! sa Kalle och såg lite förvånad ut.
Han var väldigt, väldigt snabbtänkt, för en sekund senare hade han vänt om och börjat gå ut ur rummet.
Han måste ha sett sin chans att slippa gå och lägga sig.
- God natt mamma ... sov gott, sa han, och gick ut ur rummet och sköt igen dörren.
Där låg jag snopet kvar i hans säng och funderade lite över hur jag skulle göra nu. Jag bestämde mig för att ligga kvar en kort stund, för att se om han kom tillbaka.
Det gjorde han inte, så efter några minuter gick jag ner till bottenvåningen för att se var han var.
Jag hittade honom på en gång - i min säng! Verkligen snabbtänkt!
 
Här är en bild från sommaren när han bäddade åt sig i soffan!

Fredag 14 november 2014

Social träning
Kalles höstkaka. Tända ljus. Nästan hela familjen.
Mysigt eftermiddagsfika tillsammans!
 
När vi satt samlade så hade vi en pedagogisk introduktion om hur man kan berätta något man har gjort under dagen. Vi sa att man kunde berätta något man hade gjort under dagen som hade varit roligt eller spännande eller intressant på något sätt.
Mamma började och berättade om en ny jobbarkompis som hon hade stött på. Den nya jobbarkompisen berättade att hon hade jobbat i ungefär 2 månader på fredagar. Det var lustigt att de aldrig hade träffats.
Kalle lyssnade väldigt intresserat.
Maja fortsatte och berättade att kakorna som hennes klass hade beställt för att tjäna ihop pengar till klasskassan, hade kommit idag. Alla i klassen hade blivit väldigt uppspelta så de gjorde ingenting som de skulle på hela lektionen. Kalle lyssnade väldigt intresserat och skrattade högt när Maja visade med hela kroppen hur kompisarna hade sprungit fram och tillbaka.
Mimmi var sist ut och hon berättade om hur en kille, Erik, i hennes klass hade somnat på en lektion, när de skulle titta på film. När filmen var slut och läraren hade tänt lamporna, så frågade läraren Erik hur mycket klockan var. Erik tittade alldeles yrvaket upp och kunde inte svara på frågan, för han hade sovit. Kalle tyckte det var väldigt lustigt att Erik hade sovit så han skrattade gott.
Nu var det Kalles tur att berätta något. Han funderade ett tag.
- Badhuset, sa han till slut.
- Vad hände i badhuset? frågade vi.
En bra stund satt han och tittade snett upp i taket, som han gör så ofta när han funderar på något. Det är inte lätt att berätta saker som hart hänt.
- Vi gör varma bassängen ... Emil jagar mig ... så! berättade han och det syntes hur han kunde se framför sig hur det hade gått till och hur roligt det hade varit.
- Hur gick det? Hann Emil ta dig? frågade vi.
Ne-ej, skrattade Kalle.
 
Å, så roligt att få höra Kalle berätta om en sekvens från hans vardag. Det kommer vi att leva länge på!
 
På kvällen var det ännu mer mys. Rosie och Kalle hade en mys-stund tillsammans med popcornskålen. Rosies enda problem var att det var Kalles popcorn, men till slut fick hon smaka ett.

Torsdag 13 november 2014

Höstkaka
Det här var dagens jobb på hemkunskapen:
När de hade gått igenom receptet så konstaterade Kalle att det var fredag och lördag.
Vad menade han?
Efter lite funderande var det glasklart. Receptet innehöll socker = får bara ätas fredagar och lördagar.
Den regeln har han hittat på själv, vi har aldrig behövt hålla på det med honom, eftersom han tidigare inte alls har ätit kakor eller godis. Tydligen har han den regeln ändå!
 
Lite trist var det att få svaret "nej, det är inte fredag eller lördag" på frågan om vi skulle äta höstkakan idag, som han kom hem med.
Bara att lyda!

Onsdag 12 november 2014

Struts
Kalle har visst samma metod som strutsen när han vill gömma sig från den hemska verkligheten.
Idag tog han små korta stunder i soffan när det var textilslöjd. Det är inget favoritämne och det var svårt att klippa ut tyget han höll på med.
Med jämna mellanrum satte han sig i soffan och hoppades antagligen att ingen skulle upptäcka honom.
För att förstärka chanserna att inte bli upptäckt tog han en stor påse över huvudet - precis som strutsen sticker ned huvudet i sanden!

Tisdag 11 november 2014

En idé!
- Jag har en idé, sa Kalle när han började peta i maten.
Vi hade gjort en köttfärssås som innehöll små, små bitar av morot. Kalles hökögon såg på en gång att det var något i maten som han inte ville ha, så han började peta i den för att ta bort de små bitarna.
Vi insåg ganska snabbt att "idén" inte alls var att peta bort morotsbitarna, utan det var det han gjorde med dem.
Det fanns någon under bordet som var väldigt nöjd och hade ett gott samarbete med Kalle!

Måndag 10 november 2014

Dagens slutsats
Det är kul att räfsa löv!
Kalle tyckte att det var roligt att räfsa, men han hade ett stort problem. För varje drag i lövhögen så fastnade ett eller flera löv i räfsan. Varje gång stannade han upp och drog bort löven, antingen med foten eller handen.
Tillägg:
Det är kul att räfsa löv, men det blir inte så mycket ihopsamlat, eftersom det blir så många stopp.
Måste det alltid bli ett resultat av det man gör?
Nej, faktiskt inte! Det är viktigare att ha roligt!

Söndag 9 november 2014

Tunnel eller gruva
Idag följde Kalle med oss till Bauhaus och deras drive-in. Han blev väldigt fascinerad av alla bilar med släpvagnar som körde omkring i gångarna - inomhus!
- Va!! Är det en ... tunnel eller ... en gruva?! utbrast han förvånad när det kom en kund körande i sin bil förbi oss.
- Är det på riktigt? sa han mer som ett påstående, än som en fråga.
 
Efter en stund såg vi vad han hade hittat på i dammet på vår bil (som, ja, behöver tvättas!).
- Ghostcar - det betyder spökbil på engleska, förklarade han.
Lite spöklikt var det visst att köra omkring med bilar i en affär.

Lördag 8 november 2014

Försiktig önskan
Idag följde Kalle med oss när vi handlade mat. Vi sa till honom i början av affären att han fick säga till om han ville ha något. När vi hade handlat färdigt och var framme vid kassorna för att betala, så hade han fortfarande inte sagt till att det var något han ville ha. Vi tog en extra vända med honom förbi godis- och chips-hyllorna men han verkade inte särskilt intresserad.
Väldigt försiktigt började han att bokstavera med handalfabetet. Vi hann inte riktigt uppfatta allt förstod vi efteråt, men tillräckligt för att förstå vad han ville.
- L ... A ... Y ... streck ... D ... O ... H, tecknade han utan att säga något.
När vi hade funderat en kort stund, förstod vi vad han hade tecknat. Play-doh - leklera!
- Du får visa oss var Play-doh är! sa vi och Kalle guidade oss till hyllan med olika förpackningar med Play-doh. Han valde en förpackning med 4 olika burkar lera.
Av allt som fanns i affären var det lera han ville ha!
 
När vi kom hem satte han sig på en gång vid köksbordet och lekte med leran. I flera timmar var han djupt försjunken med att konstruera olika saker.
Kanske var han hungrig, för det första han gjorde var pommes frites från McDonalds.
- Oj, vad hände ... jag har 6 fingrar! sa han och visade upp det sjätte fingret.
Det allra sista han gjorde var att markera näsan. I veckan hade han feber och igår började han bli förkyld. Näsan rinner och han torkar hela tiden med papper, så näsan är alldeles röd.
Han ville kanske dölja den jobbiga näsan.

Fredag 7 november 2014

Eget initiativ
Det första vi upptäckte var att ryggsäcken hängde öppen på sin krok. Kalle brukar aldrig öppna den annat än när han är i skolan.
Det andra vi upptäckte var att gympapåsen med blöt handduk var upptagen ur ryggsäcken och låg på golvet ett par meter bort.
Det tredje vi såg - och som var lite häftigt att se - var Kalle som satt vid matbordet med en svart mapp och några papper framför sig.
- Jag måste göra läxan, sa han och ljudade instruktionerna på hans läxpapper.
Vi satte oss med honom och hjälpte honom så att han förstod vad han skulle göra.
Från att ha knorrat och suckat ganska mycket när vi har sagt att vi ska göra läxan, till att ta eget initiativ och börja göra läxan utan tjat - det är häftigt!
 
I läxan ingick det att måla glasstrutar. Valet av färger var självklart. Det skulle vara jordgubbe, hallon, päron och choklad, enligt Kalle. Vanliga färger, så han hade inga problem att hitta dem. Strutfärgen var lite svårare så de blev bara gula.

Torsdag 6 november 2012

Skolan, snälla!
Feber i tisdags, feber igår, feberfri idag.
- Hur mår du, Kalle? frågade vi.
Han svarade med att visa "tummen upp". Pigg och kry!
- Vi funderar om du kanske kan gå till skolan imorgon, sa vi.
- Skolan!? Snäääälla ... får jag skolan .... snälla, svarade Kalle och höll ihop sina händer som om han bad en bön.
Det avgör saken. Det blir skola imorgon! Självklart!
 
Här gör han monster med sina händer, i skolan.
Kan det vara det som lockar? Knappast, för det är inte Halloween längre.
Det är nog så enkelt att det är bäst när det är som vanligt.

Onsdag 5 november 2014

Svart och vit
Vi har nog aldrig pratat med Kalle om vad det är i de två behållare med kryddor som man brukar ha på matbord.
- Kalle, vet du vad det är i de här burkarna? frågade vi.
- Det är svart och vit, svarade Kalle.
Jo, det stämmer ju, men det var inte det vi menade.
- Vet du vad de heter? frågade vi igen.
Han tog upp båda i sina händer och tittade noga på dem.
- Det är ... saltvatten ... och pepparkaka, svarade han sen.
Tydligare än så kan det inte bli - han hade full koll på vilka kryddor det var i burkarna!

Tisdag 4 november 2014

Sjuk
Vid frukosten orkade Kalle inte sitta upp, utan ville lägga sig ner på stolen bredvid. Efter en stund ställde han sig upp, klädde av sig och gick och la sig i sin säng.
- Jag är nåt konstig ... den är så varm, förklarade han om sig själv.
Vi kollade tempen, som stannade på 38,1. Inte så mycket, men tillräckligt för  att känna sig lite konstig.
- Är du sjuk? frågade vi.
- Jag vet inte, svarade Kalle och ryckte på axlarna.
Han är nästan aldrig sjuk, så det är inte lätt att veta hur det känns.
Det blev en lugn dag hemma, nerbäddad i lugn och ro, hela dagen.
 
Lika konstigt som att vara sjuk, var spegeln som Kalle hittade när han följde med syrrorna på shopping i sminkaffärer i helgen.

Måndag 3 november 2014

Hopp-test
Trots att studsmattan har varit borta ett tag, så går Kalle varje dag till platsen där studsmattan stod. Han vill verkligen hoppa!
Han frågar inte varför vi tog bort den, han anklagar oss inte, han bara finner sig i att den är borta. De första dagarna hoppade han några hopp på gräsmattan.
Idag kom han på något annat han kunde testa. Han klev upp på släpvagnen och började hoppa.
Om studsmattan är en 10-poängare och att hoppa på gräsmattan en 1-poängare, så var det nog en 3-poängare att hoppa på släpvagnen.
Undrar hur många poäng han skulle ge om han började hoppa i sängarna? :-)

Söndag 2 november 2014

Sova
Det finns de som klagar på att de är så trötta och skulle behöva sova.
Sen finns det de som är trötta och gör något åt det.
Kalle tillhör den senare gruppen!
 
Efter den goda hotellfrukosten kände han sig lite sömnig, upptäckte vi efter bara tio minuter på rummet.
Han hade helt enkelt sträckt ut sig raklång på sin säng - och somnat. Skönt!
Senare på eftermiddagen hälsade vi på en familj som vi känner. Alldeles före lunch måste han ha känt sig sömnig igen, för helt plötsligt upptäckte vi att han hade hittat soffan, lagt sig och somnat - igen!
Skalmans mat- och sov-klocka ringde fler gånger idag, än den brukar!

I brist på några andra frivilliga frågade Maja om hon kunde få sminka Kalle. Inga problem, han satte sig tillrätta framför henne och tog den halvtimme-långa behandlingen med gott humör.
Han följde hennes instruktioner. Titta uppåt, titta åt sidan, dra in kinderna, ner med huvudet, slappna av, blunda.
Först började hon med primer och concealer:
Följt av puder ...
... och bronzer ... och rouge.
Lite highlighter.
Förvånad och lite omskakad av bilden, lät Kalle henne fortsätta ett tag till.
Hon la ögonbrynsskugga och ögonskugga ...
... och avslutade med läppglans.
Hahaha!
Besiktning!
I nästa sekund gick han till handfatet och tvättade bort allt sminket! :-)

Lördag 1 november 2014

Shopping, träning och godis!
Vilket tålamod! En hel dag shopping med syrrorna, kräver en hel del tålamod. Ut och in i klädaffärer, sminkaffärer och annat fullständigt ointressant - i Kalles ögon.
Han hittar på egna små aktiviteter för att göra det lite roligare, t ex åka rulltrappa om och om igen så där ett 40-tal gånger.
När vi kom tillbaka efter en heldag på stan, gick vi och tittade på hotellets gym.
- Jag ... eeeh ... måste träna, sa Kalle och testade alla maskinerna. Att vi hade gått en hel dag, bekymrade inte honom alls. Vi andra däremot var lite möra.
Han testade maskinerna på lite olika uppfinningsrika sätt.
 
På den här maskinen fick asken med vindruvor åka med några gånger:
Den här maskinen jobbade han hårt på för att lyckas trampa runt på bara den ena trampan:

Roddmaskinen testade han utan att använda roddfunktionen:
Inte många kilos vikt, men lidandet var det inget fel på:
Pilatesbollen fick också testa löpbandet:

Senare på kvällen fick Kalle lite godis. Efter bara ett par tuggor hostade han till lite.
- Vaa ... jag är nog allergisk mot godis, konstaterade han och fortsatte glatt att äta.

RSS 2.0