Fredag 31 januari 2014

Ensam

Kalle har aldrig varit ensam hemma. Vi har aldrig känt att han har varit bekväm med det.

Varje fredag när vi kommer hem från skola och arbete, vid 13-tiden, så går vi på en gång ut med vår hund Rosie.

Kalle har alltid följt med det lilla korta kvarteret vi går då, men de sista fredagarna har vi försökt att träna honom att vara ensam de få minuter det blir.

Vi har varje gång frågat om han vill följa med eller om han vill vara kvar hemma. När han på slutet har svarat "vara hemma" så har vi varit tydliga med att han är ensam hemma, den korta stunden vi är ute med Rosie.

Kalle har nickat och låtit oss gå.

På något sätt tycker han nog att det är lite läskigt ändå, eftersom han har gått upp till sin säng och lagt sig i den. Sängskynkena har han dragit för som för att stänga allt annat ute.

Idag visade han på ytterligare ett sätt att det inte var riktigt bekvämt att vara ensam.

Han beskrev den mörka känslan genom att ta sitt Nintendo DS och måla hela displayen svart. Vilket mörker!

- Pheeew ... äntligen, sa han när vi hittade honom i sängen efter hundpromenaden.

Även om det är korta stunder så känns det bra att han hittar trygghet i sin egen säng.

Torsdag 30 januari 2014

Läx-problem
24 brickor med engelska frukter var läxan den här veckan.

12 brickor med bilder och 12 brickor med namnen på frukterna på engelska.

Kalle plockade med bilderna och namnen och kunde para ihop de flesta ganska lätt. När vi märkte att han kunde dem så skulle vi spela memory med dem.

Han glömde helt bort vad han skulle göra när det var hans tur. Det gick att se igenom brickorna och det var lätt att se om det var text eller bild på brickorna man tänkte vända. Kalle böjde hela tiden ner ansiktet och försökte att ljuda ihop ordet som låg upp-och-ner och spegelvänt.

Att chansa är så abstrakt och konstigt, så när det faktiskt gick att lista ut vilka som var rätt så var det mycket viktigare.

Efter memory-omgången parade vi ihop alla bilderna med rätt ord. Det gick riktigt bra.

Belöningen efteråt var ganska självklar - en frukt, såklart!

Tur att han sa och pekade på "banana" och inte cherry eller peach, eftersom vi hade banan hemma.

Onsdag 29 januari 2014

Kalle i bestämd form

Idag hade Kalle en uppgift att skriva sitt namn på tyg.

Vi funderade lite över hur han tänkte när han valde färgerna på sina bokstäver.

Han målade K och A röda och sen bytte han och gjorde L, L och E vita. 

När namnet var klart såg han lite fundersam ut. Han bestämde sig för att namnet inte var klart och tog den vita kritan igen.

Snabbt skrev han dit ytterligare ett kort ord - THE - snett ovanför namnet.

- Så ... nu Legomovie! sa han och såg väldigt nöjd ut.

The Kalle - Kallen, Kalle i bestämd form!

Kallen - the one and only! ;-)

Nu förstod vi också varför han valde hälften av bokstäverna röda och hälften vita.

Lego movie var alltså förebilden!

Tisdag 28 januari 2014

Telefon-kontakt

Kalle gillar inte alls att prata i telefon.

Han förstår liksom inte vitsen att småprata med en liten sak som man håller vid örat.

Han gillar förresten inte att småprata alls, för den delen.

 

Han såg lite butter ut när vi sa att pappa ville prata med honom i telefon.

Desto mer förvånad blev han när han såg den konstiga telefonen - vår dammsugarslang.

Slangen är 10 meter lång och pappa stod vid den andra änden i ett annat rum.

Kalle höll upp "telefonluren" vid sitt öra.

- Hallå! sa pappa.

Kalle skrattade.

- Haallå -åå! upprepade pappa.

Kalle skrattade och började att hoppa omkring som han så ofta gör.

- Vad gör du, Kalle? undrade pappa.

- Eee ... jag ... jag pratar ... eee ... dammsugare! skrattade Kalle in i dammsugarslangen.

Som att prata i telefon, men 100 gånger roligare!

Måndag 27 januari 2014

Boll-teknik

Kalles allra viktigaste sak hemma är hans stora grå balansboll.

Igår fick han en lite mindre grön balansboll. Vi är väldigt spända på att se hur han kommer att använda den nya bollen. Kanske kommer han på något bra sätt att använda dem tillsammans?

 

Igår hade han ingen fantasi alls. Båda bollarna blev som en förlängning till soffan, eller kanske fotpallar.

Idag var det mer experiment med dem.

Studsa den lilla på den stora var inte lätt. Stor koncentration!

- Det är en snögubbe! upplyste Kalle oss. Det är klart vi såg det!  

Att sitta på den stora och studsa den lilla klarade han av lätt, så det var väldigt roligt!

På varandra funkar de som TV-soffa - om man inte har alltför höga krav på komfort!

Han kommer säkert att komma på många bra sätt att använda dem på.

Balansen börjar bli riktigt, riktigt bra!

Söndag 26 januari 2014

12-årsdagen

Vaknade till grattissång, paket och frukostbricka.

Farmor ringde för att gratta!

Kalle, som aldrig pratar i telefon, tyckte det var svårt att förstå vad han skulle göra. Svårt att höra var det också.

Han förstod i alla fall att det var farmor som grattade.

Bordet står dukat för hamburgare och strips som Kalle skulle bjuda på idag!
Dukningen var bil-lig! :-)

Gästerna kommer!

Spännande med paket!

Kalle åt upp sin hamburgare och drack upp sin läsk och gick från bordet ...

... och la sig på vår säng med datorn. Han stängde också dörren om sig.

Där var det mer lugn och ro än vid matbordet. :-)

På kvällen när vi tittade på alla bilder från idag så frågade vi vad som hade varit bäst idag.

Svaret var kanske inte direkt någon flirt med oss andra. Bäst var stunden på sängen med datorn!

Han är nog trots allt ganska nöjd med hela dagen!

Lördag 25 januari 2014

Komplimang - eller?

Oftast sover Kalle längre än vi andra - om han får.

Idag var han inte sist. När han såg att jag var kvar i sängen kom han på en gång och ville krypa ner under täcket. Det är inte lika ofta nu, som det var förr som han ligger bredvid i sängen och myser.

Vi låg och småpratade lite, eller rättare sagt: jag småpratade lite och han lyssnade.

- Imorgon är det din födelsedag och du blir 12 år, idag är du 11 år, sa jag.

Kalle nickade.

- Du är så stor nu! sa jag.

Kalle nickade.

- Imorgon blir det kalas för dig. Då ska vi äta hamburgare som vi ska göra, sa jag.

Kalle nickade.

- Kanske får du några paket imorgon, sa jag.

Kalle nickade.

- Du är snart 12 år ... men hur gammal tror du att jag är? undrade jag.

En mycket svår fråga! Hur logiskt är det egentligen att svara på en fråga när man inte har en aning om svaret. Gissa - vad är det för mening med det?

Jag visste att Kalle inte förstår vad det betyder att gissa när jag ställde frågan, men nån gång klarar han det.

Han funderade en stund, en ganska lång stund.

- Eeee ... jag tror ... eeeh ... 13 år! konstaterade han till slut ganska säkert.

Gulligt!

Jag berättade för honom att jag är ganska mycket mer än 13 år.

Jag är äldre än han är, så tanken var rätt på ett sätt.

13 är ju mer än 12! :-)

 

Här är Kalle några dagar gammal och sover lugnt på min axel!

Fredag 24 januari 2014

Matte-kluring
- 1...2...3...4...5, räknade Kalle.

Han la tillbaka bananklasen.

- 1...2...3...4...5...6.

- 1...2...3...4.

- 1...2...3...4...5...6...7.

- 1...2...3...4...5.

- Det går inte ... 1...2...3...4...5...6...7, räknade han och la tillbaka den ganska stora bananklasen.

- Äsch ... det blir inga bananer, sa han uppgivet och tog sin inköpslista och gick.

 

Står det "bananer 10 stycken" på inköpslistan, så gör det.

Efter lite gemensamma funderingar kom han fram till att det faktiskt är möjligt att ta 2 klasar med bananer, för att lyckas räkna till 10.

Nu ligger det 10 bananer i 2 klasar i vår fruktkorg.

Torsdag 23 januari 2014

Filmen med stort F
Det finns ingen tvekan om att Kalle tänker mycket på Lego-filmen, som har premiär 14 februari.

Vad han än gör så lyckas han vinkla det åt samma håll.

Det här lego-bygget visade han stolt upp.

- Det är Warner Bros och Filmen, sa han stolt.

Filmen med stort F, eftersom det bara finns en film han pratar om - Lego-filmen.

På kvällen, när det var dags att sova ritade han samma symbol.
Vad drömmarna handlar om, kan vi bara gissa! :-)

Onsdag 22 januari 2014

Koll på dagarna

Sen i december har Kalle pratat om biopremiären av LEGO-filmen, som är 14 februari. Han vill verkligen se den så fort det bara går!

De sista dagarna har han flera gånger sagt "vi måste komma ihåg februari". Vi har inte riktigt förstått att han faktiskt inte har haft koll på ur långt det är kvar till 14 februari.

Idag fick han en specialskriven kalender, som räcker fram till bio-premiären.

- Tack! sa han lättad och la den alldeles bredvid sin säng.

24 dagar kvar!

Tisdag 21 januari 2014

Hur kan han!?

Vi kan inte riktigt förstå hur han klarar av det.

Det är ett mysterium!

 

Till kvällsmaten idag åt vi mexikanska köttbullar i tomatsås och ris.

Kalle äter inget av det, så istället hade vi gjort 10 stycken vanliga köttbullar och stekt potatis till honom. Vi hade 17 kalla, kokta potatisar och vi stekta dem alla. Det blev en rejäl skål potatis.

Han började med att lägga upp kanske en fjärdedel av potatisarna på tallriken - och åt upp det.

Han fortsatte och la på lite mer och åt upp det.

Till slut la han på det sista på sin tallrik och det slank också ner. Trots att han borde vara stoppmätt så slickade han sleven - och åt upp det sista av de 17 potatisarna.

17 potatisar och 10 köttbullar.

Vi som trodde att vi skulle kunna servera kanske hälften av den stekta potatisen imorgon. Tji fick vi!

Måndag 20 januari 2014

Äntligen!

En så liten sak, men så viktig för Kalles självständighet!

Ikväll, efter duschen, satte han i sina hörapparater själv för första gången. Första gången hemma vill säga. Eftersom han lever ett "dubbelliv" när det gäller vad han äter hemma och i skolan, så kanske det är samma sak med hörapparaterna. I skolan kanske han har fixat dem själv sen lång tid tillbaka. Vi försökte fråga honom, men det gick inte att få ett tydligt svar. Vi får kolla imorgon.

Vi mer eller mindre tvingade honom att försöka sätta i hörapparaterna själv. Det är lättare att få i dem när han är nyduschad än när huden är helt torr.

Lite butter över att vi inte ville hjälpa honom försökte han till sist - och lyckades.

Skönt, nu vet vi att han kan själv!

 

Här är Kalle 3,5 år och har en säkerhetslina på sina hörapparater, eftersom han ofta kastade bort dem då.

Vi har hittat hörapparater på de mest underliga ställen. I lövhögar, i frysdisken i affären, i papperskorgar, var som helst kunde de hamna.

Söndag 19 januari 2014

Schema för veckan

Samma rutiner varje kväll. Vi säger "nu är det dags". Kalle säger "neeej".

Han vill verkligen inte sova. Vi har tuffa förhandlingar varje kväll.

Vi funderar på om vi skulle låta honom vara uppe så länge han vill, men det skulle kanske märkas i skolan dagen efter! :D

Ikväll var det mer "neeej" än det brukar.

Kalle fick sin whiteboardtavla så att han kanske kunde bearbeta sina tankar om situationen.

Han tog pennan med sur min och ritade ett schema med veckans 7 dagar:

Han tittade en stund på schemat som för att ta in att det blir måndag imorgon.

Med en lite gladare min skrev han snabbt dit ett F, fyra K och två X.

F = fritids

K = (s) kola

X = ledig

Över söndagens X skrev han dit siffran 12.

Naturligtvis undrade vi vad han menade med siffran där.

- Jag blir 12 ... såklart, sa han.

Ja, självklart, han fyller år den dagen.

Ganska nöjd fortsatte han att rita ovanför måndags-rutan.

Han ritade dit en TV som han skrev CN i. Cartoon Network, alltså!

I stora rutan skrev han Mega Mandag, som han antagligen planerar att titta på imorgon.

När han var klar med sitt schema, var det inga problem att borsta tänderna och gå och lägga sig.

Bra att han kan göra ett eget schema, som han själv blir nöjd med!

Lördag 18 januari 2014

Kak-kalas
Idag var vi och firade en 50-åring, som hade öppet hus och bjöd på stor kak-fest.

Precis innan vi skulle gå blev allt fel för Kalle, efter att han busat med pappa och Maja. Han blev väldigt ledsen, utan att kunna förklara vad det var.

När han blir så här ledsen finns det inget som kan få honom att släppa det tråkiga. Han vill bara få vara ifred.

Trots det så följde han med utan att protestera. Hela vägen när vi gick till festen grät han och gömde sitt ansikte mot pappas jacka.

När vi kom fram till festen var det fullt hus. Hallen svämmade över av skor och ytterkläder som fyllde upp 2 av hallens hörn.

Jobbigt läge när man vill vara ifred.

Kalle gick raka vägen in till soffan och satte sig med en kudde över ansiktet, precis som en struts.

Ingen som ser, ingen som kan prata. Bara få vara ensam.

Nåja, nästan ensam!

Han och 30-35 födelsedagsgäster.

I den här situationen är det tid som gäller. Kalle vill bara få vara utan att prata eller göra något.

När det hade gått en kvart började han att snegla på kak-bordet.

Han började bli gladare och vi kunde börja prata med honom. Det är tur att de tråkiga stunderna är inte kommer så ofta och när de kommer så räcker det med lite tid.

- Vill du följa med oss och ta lite kakor? frågade vi.

Kalle nickade.

Med ett fyllt kakfat och ett glas saft framför sig, så försvann alla tråkiga känslor och hans vanliga glada jag kom fram.

Fredag 17 januari 2014

Plain eller plane

- Kalle nu ska vi åka till mataffären ..., sa vi.

- Ååååh ... neeej, sa Kalle.

- ... och sen ska vi åka och äta hamburgare, fortsatte vi.

- Ååååh ... jaaa! sa Kalle och följde med på en gång.

 

Den här gången skulle vi inte åka till McDonalds, utan till Enelly´s istället. Kalle har aldrig varit där så han såg väldigt snopen ut när vi kom dit och han såg att det var "fel" skylt utanför restaurangen. Ändå följde han med in utan att protestera.

Vi beställde det vanliga till honom - en "naken" (utan ketchup, dressing eller grönsaker) hamburgare, pommes frites och cola.

Det var spännande med den lilla dosan som piper när maten är klar.

Kanske kan den användas som telefon?

 

 

När hamburgaren kom stod det "plain" på den.

Kalle, som börjar bli ganska duktig på många engelska ord, översatte det på en gång.

- Va ... flygplan!? utbrast han.

"Flygplanet" fick tummen upp och ännu ett matställe fick 2 tummar upp av 2 möjliga från Kalle.

Torsdag 16 januari 2014

Matsedel á la Kalle
Kalle äter helt olika saker hemma och i skolan.

En del saker som han äter hemma äter han inte i skolan och tvärtom.

Varje dag har han en egen matlåda i värmeskåpet i skolan. Det är väldigt sällan han äter av den mat som alla andra elever äter. I matlådan kan det vara kokt eller stekt potatis. De varierar också mellan köttbullar, kebabkött, fiskpinnar eller falukorv. Den sista tiden har han börjat rata falukorven och fiskpinnarna. Kvar är köttbullar och kebabkött.

För att försöka få Kalle att äta mer varierat så har skolan idag börjat med ett mat-schema, som startar nästa vecka. Kalle fick vara med och bestämma vad han ville äta varje dag. Han valde bland ganska många bilder. Det fanns de sakerna som han alltid äter, men också de som han har börjat att rata.

Av 4 olika bilder lyckades han i alla fall göra 4 olika kombinationer.

Potatis varje dag och kebab eller köttbullar.

 

Bland bilderna finns det också ett "wild card", spagetti och köttfärssås som de kommer att ta fram den veckan det serveras spagetti och köttfärssås i skolan. Det brukar han äta hemma, utan problem, men aldrig i skolan.
Det ska bli väldigt spännande att se om han själv kommer att utveckla vad som ska finnas i hans matlådor.

Onsdag 15 januari 2014

Svammel

När Kalle stod i duschen så började han att prata. Massor av ord vällde fram, det tog aldrig slut.

Vi försökte höra vad han sa, men det var helt omöjligt. Visst är hans uttal svårt att förstå ibland, men det här förstod vi ingenting av.

- Vad sa du? frågade vi så fort han tystnade i en sekund

- Kakikiomina felikima hejikijigaaa, svarade Kalle allvarligt.

- Amie suvi kojou kracko kigifejokimaa, fortsatte han.

- Vi förstår inte riktigt, sa vi, skulle du kunna teckna istället.

Gissa om vi blev förvånade när Kalle börjar att teckna med ett säkert, snabbt teckenspråk. Han tvekade inte en tiondels sekund över vilka tecken han skulle använda. Han som alltid brukar ta ett tecken i taget med ett mellanrum mellan varje.

Vi måste ha sett roliga ut som helt koncentrerade försökte avläsa hans teckenspråk, tills vi insåg att han bara hittade på. Det var nog ungefär som den tolken som tolkade vid Mandelas begravning. Han hade ju också ett påhittat men säkert teckenspråk.

- Äsch, sa Kalle och bad om papper och penna.

Snabbt och utan att tveka skrev han ner ett ord från språket han använt både i tal och tecken:

- Jag har pratat med "frenkona", förklarade han.

Han är nog ensam om att kunna det språket! ;-)

Tisdag 14 januari 2014

Kak-fest

Idag var Kalle på sin årliga hörselkontroll på audiologiska mottagningen.

Allt gick bra och han var lättad och upprymd när vi gick därifrån!

När vi kom tillbaka till skolan var klassen i hemkunskapen och bakade småkakor.

Kalle tittade in i ugnen och blev väldigt sugen på att baka.

Han fortsatte mot handfatet för att tvätta händerna, men eftersom det var dags att avsluta lektionen så hann han inte baka.

Han fick istället med sig receptet så att han kunde baka dem hemma istället.

 

- Kak-TV, sa han när han kikade in på småkakorna i ugnen.

---

På kvällen fick han hjälp av storasyster Maja och tillsammans följde de receptet.

- Jag gör varulvs-fisk, sa han och formade degen.

- Var står det i receptet? frågade vi.

Kalle förstod att vi skojade så han skrattade gott.

Kak-fest en vanlig tisdag är helt OK! :-)

Måndag 13 januari 2014

Öppen-dörr-fobi

Kalle har en fix idé som vi har lite roligt åt - han klarar inte att se en dörr som står på glänt. Det spelar ingen roll hur lite öppen den är, den ska alltid vara helt stängd.

Det tog inte många sekunder innan han upptäckte att både toalettdörren och dörren till skrubben stod vidöppna. Jobbigt!

Han nöjde sig inte med att stänga dörrarna. Bäst att säkra dem ordentligt och hålla fast dem. Han ställde sig i en säker position, så att dörrarna inte kunde öppnas.

Eller var det kanske en manöver för att slippa gå och lägga sig?

Troligtvis! ;-)

Söndag 12 januari 2014

Svinigt värre! ;-)

Idag hade Kalles mormor sin traditionella julgransplundring.

Under årens lopp har själva julgransplundrandet bytts ut mot en rittävling och årets tema var att måla en gris.

Vi var 19 personer som ritade en gris efter bästa förmåga och sen fick alla rösta på vilken gris vi gillade bäst.

Det visade sig att "gris" kan tolkas på flera olika sätt. De allra flesta tolkade det som djuret som bor i en stia.

En tolkade det till att rita en svinaktig person, Hitler.

Ytterligare en tolkning blev det, Greece, som uttalas ungefär som "gris".

 

För allra första gången var Kalle med på att rita det som var själva temat. Tidigare har han bara ritat och struntat i vad alla andra ritat.

Vi hade förberett honom på att det var en gris han skulle rita och han hade en plan.

Självklart blev det en Minecraft-gris.

Hans Minecraft-gris hängdes upp så att alla kunde titta vilken gris de skulle rösta på.
Här hänger den tillsammans med en rugby-gris, en spider-pig (från Simpsons), en landskapsbild från Greece och en gris med sin bonde.

Kalles gris kom på delad 4:e plats, precis som de allra flesta andra gjorde.

---

Som det ska vara på en julgransplundring så skulle vi också sätta "knorren på grisen".

Kalle var med, också det första gången med bindel. Han har gjort det förut men utan bindel.

En efter en fick vi bindeln för ögonen och satte ett kryss där vi trodde att knorren skulle vara.

Alla utom Kalle - han ritade en knorr, såklart. Det var ju det vi hade sagt att vi skulle göra!

Lördag 11 januari 2014

Snö - eller inte?

- Kalle, idag ska vi ta bort julgranen, berättade vi för Kalle.

Den barrar något enormt. Snart finns det inte ett enda barr kvar på den. Dessutom är ju faktiskt julen över helt på måndag när det är tjugondag Knut.

- Vaaaa! Du är galen, svarade han och gick till fönstret och tittade ut.

På marken låg ett några centimeter tjockt lager snö, årets första. Med några minusgrader i luften kommer snön att ligga kvar ett tag.

- Det är snö ... kan inte ta bort granen! sa han och vi såg att han var lite förvirrad.

Han tyckte ju att vi var helknasiga när vi klädde julgranen. Då fanns det ingen snö och det var några plusgrader i luften. Med det vädret kan det väl inte vara jul, tyckte han.

Grön jul, snö när julen är slut. Han har helt rätt, lite bakvänt är det!

En halvtrasig smällkaramell fanns det ett fynd i, en kola.

Fredag 10 januari 2014

Elefantfisk
Kalle har gjort en jättefin fisk, som han kallar elefantfisk, i träslöjden.

Som vanligt vill han inte ta hem den. Den är gjord i skolan och ska vara kvar i skolan. I alla år har det varit lika.

Den hade följt med till fritids och där fick jag veta att han vägrade att ta hem den.

- Oj, vilken fin! Kan jag få den? undrade jag.

Kalle funderade en kort stund.

- OK! sa han sen och tecknade det samtidigt.

Jag fick elefantfisken och höll den i handen hela vägen hem utan protester.

Det är nog första gången han inte kastar en färdig sak i golvet så att den går sönder eller gömmer den så att det är omöjligt att ta hem den.

Hoppas vi aldrig mer behöver smyga med att vi tar hem hans saker från slöjden.

 

Den är riktigt charmig, hans elefantfisk!

Torsdag 9 januari 2014

Hoppsan ... misstag!

I matsalen i skolan så använder de en timstock i Kalles klass. Det är en liten låda som man kan ställa in på 5, 10, 15 eller 20 minuter. Syftet är att hjälpa eleverna att få koll på hur lång tid de äter, vad som är rimligt och för att få dem att äta i lugn och ro. Ett bra hjälpmedel om det är svårt med tidsuppfattningen.

 

När alla har hämtat mat så trycker de igång den på 20 minuter. Då tänds 20 små röda lampor och för varje minut som går så slocknar de en efter en. Ibland kollar eleverna hur många lampor som lyser för att få en uppfattning om tiden.

Idag var Kalle färdig när det var 1 minut kvar. Det markerade han med att sätta upp pekfingret i luften, alltså siffran 1, nära ansiktet på sin bordsgranne, Emil, som jobbar i klassen.

Innan minuten hade gått så vände sig Emil mot Kalle och - hoppsan - fingret åkte rakt in i Emils näsa.

Ajdå, det började blöda!

 

På kvällen pratade vi med Kalle om "misstaget" som Kalle sa att det var.

- Vad gjorde du när det började blöda på Emil? frågade vi.

- Inget, svarade Kalle.

- Men, sa du förlåt till Emil? undrade vi.

- Näpp, svarade Kalle glatt och log stort, det var misstag.

Vi förklarade för honom att även om det är ett misstag, så kan man säga "förlåt".

Kalle måste ha förstått vad vi menade, men förstod det lite FÖR bra.

Hela kvällen har han sagt "förlåt" när vi har pratat med honom.

Han kanske tänker att om han säger det många gånger idag så behöver han aldrig mer säga det!

 

Onsdag 8 januari 2014

Tisdag 7 januari 2014

Fritids-start
I morse var Kalle väldigt nöjd över att det var dags att gå till fritids igen. Han tycker om att vara ledig, men 2,5 veckor räckte visst.

 

När vi kom hem försökte vi fråga honom vad han hade gjort på fritids.

Inget svar.

Flera gånger under kvällen har vi frågat.

Varje gång har vi fått en ryck på axlarna eller ett "äähh" till svar.

Först när vi hämtade whiteboardtavlan kunde han beskriva vad han hade gjort. Han har säkert glömt en hel del, men enligt honom har han gjort 3 fyrkantiga saker:

- läst Kalle Anka Co

- spelat på en "AJPAD" (alltså en iPad)

- tittat på film

Under TV-apparaten med gammaldags antenner på, skrev han "ISTIDEN".

Han översatte alltså filmtiteln till svenska. Han hade sett Ice Age.

En bra fritids-start på ett nytt år.

 

Bilden visar hur fritids lokaler ser ut uppifrån.

Han började med att rita fritids, antagligen för att göra tydligt för sig själv var han var i tanken.

Måndag 6 januari 2014

Interaktiv film?

Kalle har i flera dagar tittat på den fjärde filmen om Shrek.

Första gången såg han den rakt av i ett svep, men de sista gångerna har hans tittande blivit mer avancerat.

Ser man filmen i ett svep så är den drygt 1,5 timmar lång.

Om man ser den på Kalles sätt kan det ta en hel dag att se den.

 

Han spelar en sekvens av filmen och backar sen tillbaka hela sekvensen och spelar om den. När filmen kommer fram till den scen som han gillar bäst, så stannar han filmen och skrattar länge åt det som var roligt.

Någon gång ibland ber han oss hjälpa honom att lyssna vad de säger.

 

Dagens bästa mening var: " ...  är ett stort, grönt skämt." Det ville han veta hur man sa på engelska så att han kunde googla på meningen. En riktigt djup analys av meningen, med andra ord!

Dagens bästa stannade bild, enligt Kalle, var den när han själv kan bli en del av handlingen:

Söndag 5 januari 2014

Möjligheter

Vi har precis installerat en ny duschkabin. Vi har alla provduschat och är helnöjda.

Vi har funderat på vilken sida vi vill ha hyllorna för schampo och andra saker. Vi har kollat hur man kan ändra värmen och ändra duschstrålen. Rent praktiska saker, alltså.

 

När Kalle hade duschat första gången så var det helt andra saker han funderade över.

Den här bilden, som man kan se som en arbetsorder om man vill,  gjorde han efter första duschen i nya duschkabinen:

(Försök förstå bilden innan du läser vidare, för den är så bra!)

TABOTT betyder "ta bort"!

Kalle vill alltså att vi ska ta bort ventilen i botten så att hela kabinen kan fyllas med vatten ändå upp.

Då skulle han kunna simma omkring i den och ha det roligt.

Vi andra i familjen är alldeles för praktiska för att ens tänka tanken. Vi vet att det skulle läcka ut vatten genom dörrarna och alla andra skarvar, men visst vore det häftigt! ;-)

Lördag 4 januari 2014

Påverkad av reklam

Att bli påverkad av reklam är nog något de flesta av oss blir, kanske utan att vi tänker på det.

Att Kalle blir påverkad av den här reklamen som han har sett flera gånger de senaste dagarna är inte konstigt.

Den innehåller ett förvandlingsnummer!

Juice blir slush på mindre än en minut.

Eftersom vi inte riktigt förstod vad han sa, dels för att han pratade på en mindre välartikulerad engelska och för att han mest gestikulerade utan ord, så gjorde han teckningen här nedanför.

En sån häftig sak vill han ha. kanske kan det passa till födelsedagen om 3 veckor.

Lite intressant är det, eftersom han inte är så förtjust i glass.

Han vill alltså ha 4 stycken (de säljs en och en för ca 170 kronor styck), en röd, en grön, en gul och en blå.
Han vill visst också ha möjlighet att kunna göra dem i choklad- eller hallon-smak.

Vi får se vad vi kan göra åt hans önskningar!

Fredag 3 januari 2014

Shrek, remix

Ikväll läste Kalle saga för oss istället för tvärtom.

Han hade precis sett filmen Shrek så det blev en saga på samma tema.

Han tog fram sin whiteboardtavla och ritade bild efter bild och visade oss.

Det gäller kanske att man måste ha sett filmen Shrek för att förstå teckningarna.

 

Bild 1: Shrek byter blöja på en av sina bebisar.

Bild 2: Blöjan stinker!

Bild 3: Han springer till soptunnan med blöjan.

Bild 4: Shrek vill vara ifred så han slänger igen dörren med ett "plant!" (det betyder "pang") 

Bild 1: Här bor Shrek.
Bild 2: Vakna pappa säger bebisarna.

Bild 3: - God morgon, Shrek, säger Fiona.

Bild 1: Shrek håller alla sina bebisar.

Bild 2: Shreks bebisar rapar.

Bild 1: Shrek försöker sätta babyskor på babyn.

Bild 2: Eftersom Shrek tyckte att det var svårt så hjälper Fiona honom.

Bild 1:Shrek vill ha lugn och ro.

Bild 2: Åsnan kommer och säger: - Du Shrek!

Bild 3: Shrek blir sur på åsnan som sjunger högt.

Det blev ett underbart slut på sagan.
Mästerkatten i stövlar kom i en bubbla och hoppade ner på bordet.

- Pust ... (betyder "puss"), sa Mästerkatten till Shrek och Fiona.

- Dån .. (betyder "de"), sa Åsnan.

- Lever .., sa Fiona.

- Likriga .. (betyder "lyckliga"), sa Shrek.

Puss, de lever lyckliga!

En bra saga, med ett lyckligt slut!

Torsdag 2 januari 2014

Banan och (is)-te
När Kalle lyfte upp sitt te och skulle dricka så satte han ner muggen innan han hade hunnit ta en klunk.

När han kom tillbaka hade han lyckats förse sig med en skål med 3 isbitar i.

Han stoppade ner alla 3 i muggen.

När de simmade omkring i teet blev Kalle nästan hypnotiserad av dem.
- Titta ... en strumpa ... och en ... hus ... och en pojke! utbrast han.

Vilken som är vad, ser du kanske?

Onsdag 1 januari 2014

Nyårsfika

Idag var vi bjudna till våra grannar på nyårsfika.

Kalle upptäcker alltid saker när han är borta, som vi andra kanske inte tänker på eller skulle göra.

Han gör precis vad som faller honom in.

Det allra första han gjorde när vi kom till det uppdukade bordet var att gå fram till lussekatterna och stryka dem över "ryggen".
- Åå ... lussekatter! sa han med ljus röst som om de vore kattungar.

Lussekatterna gick han lös på, han åt 4 eller om det var 5 stycken. När de var slut tog han upp fatet och vaggade det fram och tillbaka.

- En båt! konstaterade han.

När vuxna bara babblar kan det bli trist. Tur att han hade hela soffan för sig själv.

Efter en stund fick han sällskap av en av familjens hundar.
Kalle gav den namnet Svart-och-vit. Vi förklarade flera gånger att hunden hette Peggy, men han höll fast vid namnet Svart-och-vit.

Mot slutet tröttnade hade han bokstavligt på allt prat, så han gick och la sig på hundbädden.
Hundarna verkar ha tagit emot honom, han verkar vara en i flocken.