Söndag 31 augusti 2014

Musiker av misstag
Vi visste att Kalle satt inne i stugan med datorn i knät. Resten av familjen satt vid bordet alldeles utanför.

Plötsligt hörde vi ett tydligt klinkande på gitarren. Eftersom vi alla vet att han inte gillar musik så reagerade vi likadant, med förvåning. hade han verkligen tagit gitarren och satt och testade lite?!

Vi smög in i huset och kikade in på Kalle.

- Oj ... det var ett misstag ... det var foten ... inte jag, ursäktade han sig när vi såg att det var han.

Man kanske kan kalla honom för smygmusiker!

Lördag 30 augusti 2014

Full koll

Kalle hoppade studsmatta.

Pappa klippte gräset.

Rosie låg och slappade under en buske.

 

Kalle slutade hoppa studsmatta och började vandra fram och tillbaka i närheten av Rosie. Han hade hela tiden koll på henne. Han gick inte längre än en meter från henne. Fram och tillbaka.

När pappa kom lite närmare tog Kalle kontakt med pappa.

- Du hallå ... du får inte ... klippa Rosie, ropade han till pappa.

Pappa nickade.

 

Vi är helt överväldigade över vilken empati han har utvecklat för Rosie. Han som knappt såg henne förut, bryr sig verkligen om henne och vill hennes bästa i alla lägen.

Fredag 29 augusti 2014

Forcerat telefonsamtal
Kalle var inte helt nöjd när han till slut insåg att han inte skulle få gå på bio och se premiären av Flygplan 2.

Vi hade bestämt att vi skulle åka till stugan och sova över där. Han ville prata med pappa om sitt missnöje. Vi hjälpte honom att ringa upp pappa. När signalerna gick fram höll han luren som man brukar, vid örat. Så fort pappa svarade så tog han fram mobilen till munnen.

- Hej-jag-är-hemma-Kalles-hus-jag-äter-mellanmål-jag-kan-inte-bio-Flygplan-2-jag-ska-åka-sommarstugan-hej-då, rabblade han i ett enda svep. Han skrattade lite lätt och klickade av samtalet - eller monologen kanske man ska kalla det.

Pappa fick inte en syl i vädret och det var heller inte viktigt för Kalle.

När han fått prata av sig så var han redo att åka till stugan och att se Flygplan 2 en annan dag.

Torsdag 28 augusti 2014

Hyena vs höna

Så tokigt det kan bli när hörseln är nedsatt.

 

På Kalles dator är skärmsläckaren olika afrikanska djur, bland annat en hyena. Vi var osäkra på om Kalle visste vad en hyena är, så vi frågade honom.

- Kalle, vad är en hyena? frågade vi.

- Vad är det för dag idag? motfrågade Kalle.

- Det är torsdag, sa vi.

- Nej, torsdag .. Nina (Kalles lärare) är ledig på torsdagar, svarade Kalle.

Han trodde vi frågade om Nina!

Vi fortsatte utfrågningen.

- Nej, inte Nina, det var hyena vi frågade om, sa vi.

- Va?! Höna!? motfrågade Kalle igen som inte hörde skillnad på orden höna och hyena.

När vi visade bilder på en hyena så skrattade Kalle också.

Nina, hyena och höna. Små skillnader i uttal, men stora skillnader i verkligheten!

 

Nu när han ritat och skrivit orden har han kanske lättare att också höra skillnaden.

Onsdag 27 augusti 2014

Mysstund
Mötet mellan Kalle, som med sin autism inte brukar bry sig om djur och Rosie som sen flera år tillbaka vet att den där Kalle ska man akta sig för eftersom man aldrig vet vad han tar sig till med, har verkligen utvecklats till en varm relation den sista tiden. Han har slutat försöka lyfta henne i svansen eller klappa henne mothårs. Hon behöver inte längre känna sig trängd, utan börjar så smått lita på honom.

 

Idag när han kom hem från fritids så kom Rosie och mötte honom vid dörren.

- Heeej Rosie! (eller Oåki, som Kalle uttalar hennes namn), hälsade han och gick ner på knä på golvet.

Han sträckte fram sina händer mot henne och började klappa hennes framben och tassar.

Rosie la sig lugnt ner framför honom och lät honom klappa hennes framben. De båda hade ögonkontakt och båda såg ut att tycka om det. En lång stund låg båda kvar på golvet.

Mysstund!

Tisdag 26 augusti 2014

Potatis-fantasi
Den här potatisen hittade vi i potatislådan:

Den tilltalade med sin form och vi började fantisera om vad det kunde vara.

- Det är en flicka, sa Kalle.

Vi funderade lite vilken kroppsdel han tänkte på och blev också lite förvånade över hur han tänkte.

En flicka!?

När han tog potatisen och visade hur han menade så blev vi lite fulla i skratt. Han tänkte inte alls som vi.

Han tänkte nog på Mimmi Pigg som har en stor rosett i håret. Haha!

Måndag 25 augusti 2014

Ny hinderbana

När jag hämtade Kalle från fritids idag så var han ensam ute på skolgården, med en ur personalen. På långt håll hörde jag hur de båda två skrattade gott. Lusten var stor att stanna på avstånd för att få höra deras glada lek och skratt.

När jag kom fram hörde jag hur de räknade till 10 och mellan varje siffra skrattade de lite extra. Samtidigt som de räknade så gick Kalle upp för stegen, över bron och ner på rutschkanan.

Jag fick veta att han hade gått hinderbanan "upp-bro-rutschkana" flera gånger och varje gång med ett tema. När jag kom var temat "skratt".

På kvällen berättade Kalle några olika teman han hade klättrat hinderbanan på:

- glad

- arg

- robot

- gå i sömnen

- grubblande

- hoppande

- slow motion

- snabb

Temat när jag kom och sa att det var dags att gå hem, var ganska givet. Ledsen såklart!
Sista gången han gick sin hinderbana idag, var det med krokodiltårar.

På bilden är det de sista krokodiltårarna innan vi gick hem. :-)

Söndag 24 augusti 2014

Eget val
Att klippa naglarna är bland det värsta Kalle vet. Det går nog att jämställa med tortyr. När nageltången åker fram blir han inte alls glad. Idag var det dags att klippa dem igen.

- Neeeej ... jag vill inte ... jag VILL inte! sa han tydligt och tog bort sina händer.

Vi pratade en stund och tittade på naglarna. De var väldigt långa, så det gick inte att vänta med det.

När vi hade pratat ett tag så sa han om igen: "Jag vill inte!".

- Ok! Jag ska inte tvinga dig, men du ska få välja på 2 saker, sa jag.

Att få välja öppnar möjligheter, det kan finnas ett alternativ som är bättre än allt annat. Han lyssnade noga på alternativen.

- Vill du klippa naglarna före duschen (jag pekade på mitt pekfinger) eller efter duschen (jag pekade på mitt långfinger)? frågade jag och höll upp båda fingrarna så att han kunde visa vilket han valde.

Båda alternativen var egentligen värdelösa ur Kalles ögon sett, med tanke på att han inte ville klippa dem alls. trots det så funderade han en stund innan han svarade.

- Före duschen, sa han och pekade på mitt pekfinger. Han såg väldigt nöjd ut när han sträckte fram sina händer.

Att få välja själv gör det lättare än att vi säger att han måste.

Att sen resultatet blev detsamma, det tänkte han nog inte på.

Lördag 23 augusti 2014

Strumpadocka
Sen det blev lite kallare har Kalle börjat använda strumpor igen. Så fort han sätter sig i soffan så åker de av fötterna och han trär på dem på sina händer och de får liv. De heter alltid Strumpadockan och de är glada och ystra.

Han skrattar alltid gott åt deras upptåg, även fast det är han själv som gör upptågen.

 

I natt sover Kalle och pappa i sommarstugan och vi andra sover hemma.
När det var dags att sova så ringde vi ett videosamtal för att säga godnatt. Kalle svarade knappt på frågor och var mer intresserad av allt möjligt annat.

Då kom vi på att han kanske skulle vilja prata mer om det var genom Strumpadockan, så pappa tog av honom en strumpa och drog den över hans hand.

Vilken förvandling! Helt plötsligt blev det en helt annan dialog. Glad och pigg och ville prata.

Både Kalle och Strumpadockan sa god natt och båda verkade riktigt nöjda!

Fredag 22 augusti 2014

Torsdag 21 augusti 2014

Misstag och magkroppen

- Han gjorde misstag ... inte magkroppen ... kan inte äta mer! förklarade Kalle när vi åt mat.

Vi satt som levande frågetecken. Vad menade han?

Det allra bästa sättet att ta reda på det var, som alltid, att hämta hans whiteboardtavla och en penna.

Här är bilden han gjorde som förklarade "magkroppen".

Han menade såklart att han hade satt i fel strupe!

 

Maten kommer in genom munnen och åker ner i magen åt höger = rätt.

Om maten åker till vänster så är det "mitag" (alltså misstag) = fel.

Tydligt och självklart!

Onsdag 20 augusti 2014

Elementnyckel

Mimmi har fått en orkidé av en kompis som tack för att hon tog hand om hans blommor över sommaren. Av någon lustig anledning så hittade vi en nyckel som man luftar element med, i blomjorden.

Kalle fick syn på den och vi tog för givet att han inte hade en aning om vad det var. Vi hade fel. Han visste vad det var, men det var kanske inte det vanligaste den används till.

Han visade på sig själv:

Vi hade en lite kryptisk dialog om vad det var:
- Den är ... garderob i stövlar, sa Kalle.

- Menar du att det är någon docka med stövlar på sig som kan gå? frågade vi.

- Ingen som går ... bara är ljuden ... den är prat, svarade kalle och tecknade "prata".

- Vem är det som pratar? frågade vi.

- Eeeh ... det är en cowboydocka ... den är Woody! svarade Kalle.

 

Vi förstod att han tänkte på Toy Story-figuren Woody, som han kan skruva upp så att den pratar.

Givande dialog!

Tisdag 19 augusi 2014

Riktig skola

Idag var det utflyktsdag för Kalles klass. Först gick de till en nybyggd lekpark och sen gick de hem till oss.

Kalle var förberedd att alla skulle komma hit, det märktes. Det var första gången som han drog med sig sina lärare och klasskompisar upp till hans rum för att visa det.

När de tittade runt i hans rum fick de syn på en stor tavla med Super Mario som han gjorde tillsammans med läraren han hade i 2:an. Vi skrev om det 7 juni 2011.

- Oj, vilken stor och fin tavla! Har du gjort den, Kalle? frågade de.

- Jag ... eeehh .. har gjorde den ... igår (igår betyder att det har hänt tidigare, i det här fallet för drygt 3 år sen) ... på riktiga skolan! svarade Kalle.

Med betoning på RIKTIGA! Haha, vad tokigt det kan bli. Det kan bli lite roliga ordval när han söker ord och har svårt att förklara. Vi sa till honom att han gjorde den med Gertrud för 3 år sen, så när frågan kom från nästa person 5 minuter senare var han mer förberedd på hur han kunde svara.

Måndag 18 augusti 2014

Upprymd
Idag började Kalle 6:an.

Igår när han somnade visste han om att det var första skoldagen i 6:an idag.

När vi väckte honom hade han ett stort leende på sina läppar. Han var förväntansfull. Han som verkligen inte ville gå till skolan i våras, längtade faktiskt tillbaka.

När vi gick till skolan hade Kalle fortfarande ett stort leende på sina läppar som han försökte dölja. Känslor är jobbiga oavsett om de glädje, ilska, sorg, ledsenhet eller annat. Neutralt är alltid det bästa.

- Jag ser att du är glad, vad tänker du på? frågade jag.

- Va!? Vad!? ... Jag är inte glad, svarade Kalle och försökte dölja sitt leende med mindre gott resultat.

 

Hans upprymdhet märktes nog också på fritids efter skolan.

Ett roligt upptåg han gjorde var att gå fram till en av personalen på fritids och göra en pekande gest med båda händerna samtidigt som han sa "Hey baby!" och sen snabbt gå därifrån.

Det är roligt att se hur upprymd och glad han kan bli, trots att han vill dölja det.

 

Ballongblåsning på fritids!

Söndag 17 augusti 2014

Sovdags!?

Och vi som trodde att uppslagen för hur man kan förskjuta sovtiden hade tagit slut. Det finns så många klassiska ursäkter för att slippa sova. Törstig, behöver gå på toaletten, kliande myggbett och alla möjliga andra ursäkter är avverkade för länge sen. Kan det verkar gå att komma på fler ursäkter?

 

När Kalle var klar med tandborstning, toalettbesök och pyjamas så skuttade han upp i sängen.

- Låt mig se ... han måste tänka ... kan göra tält, sa han och började möblera om i sängen.

Täcket kastade han upp på TV-stativet vid fotänden och sen la han kudden under täcket som hängde som en slöja på TV:n.

- Det har var inte illa! kommenterade han när han la ner Oägen, gosedjursräven, på kudden.

Han var väldigt nöjd över sitt "tält" som kanske inte var av den allra tätaste modellen, men mysigt var det i alla fall.

Vi får se om han vaknar i tältet eller om det blir kallt under natten, precis som i ett vanligt tält.

Lördag 16 augusti 2014

Eld-mackor
Till lunch idag fick Kalle en hamburgare och stekta potatisskivor.

Hamburgare är han van vid, men stekt potatis i skivor har han nog aldrig ätit. Vi brukar steka potatis i tärningar.

- Aha ... eld-mackor, sa han när han såg tallriken. Han tecknade orden "eld" och "macka" så det var tydligt vad han sa.

Vi tyckte att det var ett lite lustigt namn på potatisskivorna.

Eld-mackor!

Efter lite funderande så insåg vi att det var hamburgaren som var eld-mackan. McDonalds gör just nu reklam för att deras hamburgare El Maco har kommit tillbaka.

Kalles tolkning av vad de gör reklam för var just "eld-mackor"!

Fredag 15 augusti 2014

Skägg

När Kalle var liten hade han mycket eksem som kliade överallt på hela kroppen. Det bästa han visste var när Stefan hade några dagars skäggstubb som han drog på eksemet. Det lindrade lite i alla fall.

Nu var det länge sen han hade skäggstubb OCH drog det på Kalles hud, men idag gjorde han det. Kalle tyckte att det killade och ville stoppa honom.

 

Vi kom på att Kalle kanske inte vet att han också kommer att få skäggväxt inom några år, så vi berättade det för honom.

- Kalle, när du blir äldre, kanske 13, 14 eller 15 år så kommer du också att få skägg som växer på hakan precis som pappa, berättade vi.

- Du skojar med mig!? svarade Kalle.

- Behöver inte prata, fortsatte han.

Ofta säger han det när han tycker att det är lite obehagligt eller obekvämt samtalsämne.

 

Efter någon timme kom han och ville prata med oss.

- Jo ... eeehh ... han vill bara 12 år, sa han och syftade på sig själv.

Chocken hade nog lagt sig att han också skulle bli så där hårig på hakan när han blev äldre. Hans lösning på problemet var att för alltid vara 12 år.

Fyndigt, men inte helt genomförbart!

Torsdag 14 augusti 2014

Synonymer

När Kalle satte på den tecknade filmen Lilo & Stitch, så var det inte för att titta på den, utan för att leta upp några scener som han ville visa oss.

När scenerna kom "frös" han bilden och berättade för oss vad det var.

Hans synonymer är riktigt fyndiga och hans alldeles egna:

 

Zombie-toalettpapper:

Doktor-hjälpare:

Orm-tunna-dansaren:

Telefon-burk:

Flygande pilot-ma... (-nnen):

Onsdag 13 augusti 2014

Tisdag 12 augusti 2014

Datum-koll

- Tju -sjäääätteee augusti, skrek Kalle ivrigt när han kom inrusande i köket.

-Tjugosjätte augusti, vad händer då? frågade vi.

- Flygplan 2 ... bio, sa och tecknade Kalle. Han var väldigt ivrig.

 

För några dagar sen fick han sitt livs första almanacka. På varje uppslag är det en vecka och vi tänker skriva in vad som händer i den så att han själv kan ha koll.

Det är väldigt praktiskt att han har lärt sig att läsa!

Han var inte så intresserad när vi visade den första gången, men när vi tog fram den nu och han hade ett datum han ville komma ihåg så blev han ivrig att få skriva in det.

Han ljudade sig igenom ordet och skrev det på 26 augusti.

Vi tyckte det var lite konstigt med en biopremiär på en tisdag, så vi kollade på SF:s hemsida.

Vår misstanke visade sig stämma - det är fredagen den 29:e augusti som premiären är.

Tur att han skrev in det med blyerts!

Måndag 11 augusti 2014

Uppstart
Igår summerade vi sommarlovet. Idag var det premiär för fritids.

Kalle har sett fram emot att få komma till fritids så det var med ett stort leende han tog sig ut i ösregnet i morse.

Det var första dagen med långbyxor och strumpor sen skolavslutningen. Så kallt och blött som det var idag har det inte varit på länge.

- Ja, nu är det höst, sa Kalle när han drog på sig gummistövlarna.

När vi hade gått de 200 meter vi har till fritids var vi blöta lite överallt trots paraply och gummistövlar.

Det vräkte verkligen ner!

När jag hämtade honom på eftermiddagen var det blå himmel, sol och 24 grader varmt.
När vi kom ut i det fina vädret stannade han upp och tittade ner på gummistövlarna.

- Men ... vad hände ... var är hösten? frågade han.

Han ville helst inte gå hem eftersom han hade fel typ av skor på fötterna, men med lite övertalning gick det bra. Imorgon får vi ta med ett extra par skor i ryggsäcken.

 

Söndag 10 augusti 2014

Summerat sommarlov

Idag skrev Kalle in det sista i sin sommar-dagbok som han fick av sin lärare på skolavslutningen.

Mungiporna har inte direkt varit uppåt när boken har kommit fram, men nu när vi var klara så tittade han tillbaka på alla bilder, alla platser och alla saker han har gjort under sommarlovet.

De allra flesta bilderna var badbilder. Vi kunde konstatera att han har badat i många olika vatten. Mälaren, Hjälmaren, Kattegatt, Östersjön och vår pool. Det har verkligen varit en bra badsommar.

Den bild han stannade till allra längst vid var den här bilden:

Han visade den för Mimmi.
- Å, vilken liten bil! sa Mimmi.

- Det är inte en bil, sa Kalle, det är en Bubbla.

- Vilken liten Bubbla, sa Mimmi.

- Det är inte en liten Bubbla, sa Kalle och skakade på huvudet, det är en mini-Bubbla.

Liten bil, mini-Bubbla eller kanske radiostyrd bil - det är valfritt vilket man vill använda.

 

Dagens inlägg i dagboken handlade om att vi har varit hundvakter åt Sally och Sandy sen i tisdags.

Idag kom husse och matte och hämtade dem.

Kalle har gillat deras sällskap väldigt mycket. De har gillat honom. Ömsesidigt!

Hans roligaste kommentar idag var när han klappade Sandy:

- Hon har en frågetecken-svans!

Lördag 9 augusti 2014

Geting-plåster

Nu är det verkligen mycket getingar. Vi kan knappt sitta ute utan att bli attackerade.

När vi åt mat idag satte sig en geting på Kalles hand och stack honom utan förvarning. Den blev inte klämd eller bortföst, men ändå stack den honom. Kalle blev alldeles paralyserad av sticket. Både för att det antagligen gjorde väldigt ont och att han inte var beredd på att det kunde hända. Han satt helt blickstilla i 10 sekunder med tårarna rinnande, men utan att säga något eller snyfta.

- Plåå .. ssteer! lyckades han till slut säga.

Han ville ha ett plåster för att bli av med det onda. Självklart skulle han få ett plåster!

Vi gick in och jag hjälpte honom med ett plåster. När det satt på plats så stannade han upp en stund som för att känna efter hur det kändes.

- Det är ett dåligt geting-plåster ... jag känner ont! konstaterade han.

Det skulle vara bra om det fanns geting-plåster som tog bort det onda.

 

Sent på kvällen ville han fortfarande inte använda handen med geting-plåster. Det gjorde ont i sticket. Han vägrade till och med att ta ner handen under vattnet.

Efter lite övertalning tog han bort det.

Plåstret fick istället rollen som mustasch!

Mimmi bjöd Kalle på en lördagsfin drink av en halv kokosnöt som hon fyllt med kokos- och ananasjuice.

Kalle vågade faktiskt smaka trots färgen.

- Inte så illa! kommenterade han.

Fredag 8 augusti 2014

Enligt instruktionerna

Kalle åt frukost lite efter oss andra, eftersom han hade "nattsuddat" lite. Han fick instruktionen att han skulle sätta in mjölken, äppeljuicen och smöret i kylskåpet när han var klar.

Efter en stund kom han och hämtade oss.

- Nu är det tomt, sa han stolt och slog ut med armen mot matbordet där tallriken, glaset, skeden, flingorna och mackorna stod kvar.

- Allt är här! sa han och öppnade kylskåpet.

Där var mjölken, äppeljuicen och smöret precis som vi hade bett honom om.

Våra instruktioner hade inte varit tillräckligt tydliga. Vi missade att säga att han skulle sätta korken på äppeljuicen och locket på smöret.

Vi måste bli bättre på att ge mer tydliga instruktioner! :-)

Torsdag 7 augusti 2014

Dagens misstag

Kalle gjorde det klassiska misstaget idag.

Vi hade fyllt upp vatten i vår lilla pool, slagit av vattnet och slangen låg kvar i vattnet. Han tog upp den och tittade på den.

- Va ... det är tomt ... inget vatten! utbrast han och började undersöka varför vattnet inte sprutade ur munstycket. Han kikade på silen där vattnet borde spruta ut. Samtidigt tryckte han till på handtaget ....

Misstaget var gjort och den som skrattade mest var Kalle själv som tyckte att det var så tokigt det han hade gjort!

Onsdag 6 augusti 2014

Hund-mys

Just nu har vi 3 chihuahua-hundar hemma. Vår egen Rosie har fått sällskap av lilla, pigga Sandy och lite äldre och lugnare Sally. De ska stanna hos oss till söndag då husse och matte kommer tillbaka från sin semester.

Vår Rosie har alltid varit avvaktande mot Kalle. Hon är på spänn om Kalle försöker klappa henne, eftersom han tidigare var lite yvig i sina rörelser och lite oberäknelig. Tidigare kunde han "testa" svansen eller klappa åt fel håll, men det har han slutat med.

Sally och Sandy träffade aldrig Kalle när han var yngre och mer oberäknelig. De är så glada och tillgivna mot honom och det gör honom glad tillbaka.

Varje gång han ser dem så säger han "Naaaw ... en liten, söt, gullig hund ... ååååhh!".

Många gånger sätter han sig på golvet och klappar någon av dem. När Sandy kom med en liten pingisboll och släppte den framför honom började en lek där Kalle kastade bollen och Sandy hämtade den. Om och om igen kastade Kalle samtidigt som hans skratt smittade av sig i hela huset.

Det är roligt att se vilket utbyte Kalle har av våra fyrfota vänner - och de av honom!

 

Sandy, 1 år, stannar upp i några sekunder

Sally, 9 år, njuter av Kalles klappande

Tisdag 5 augusti 2014

Tydlig presentation

Det har verkligen varit en stor förändring i hur Kalle hälsar på människor han möter. För några år sen svarade han inte ens när någon sa hej till honom. Han tittade knappt ens upp. Nu svarar han med ett tydligt hej och ofta en hand i luften som gör en liten vinkning.

 

Idag hade vi besök av en familj som aldrig har varit hos oss förut. Kalle var ute på studsmattan när de kom, så vi andra hade hunnit hälsa på dem när han kom in. Han lyfte sin hand, vinkade lite och sa hej.

- Du får berätta vad du heter, sa vi.

- Jag heter Kalle, sa Kalle.

Vi berättade namnen på våra gäster.

När det var klart ville Kalle viska lite. Viska innebär att han sätter upp hela handflatan mellan sitt ansikte och den han viskar med så att ingen ser och sen pratar han med vanlig röst, eftersom han inte kan höra om man viskar.

- Vad kan jag säga ... är det 11? frågade han.

I den här situationen vet jag att Kalle skulle bli irriterad och arg om jag inte förstod vad han pratade om. Och jag förstod ingenting! Som tur var ryckte Maja in och sa att det kanske handlade om hur gammal han var.

- Nej, inte 11, du är 12 år, svarade jag.

Kalle vände sig mot våra gäster.

- Jag är 12 år! sa han.

- Villagatan tjugofjärde ... nej ... jag menar 26, fortsatte han, och rabblade sen vilken stad och vilket land han bor i.

 

Som sagt, utvecklingen har verkligen gått framåt. Från att inte ens ha svarat på ett hej till att rabbla namn, ålder,adress, stad och land.

Det bästa kanske vore något mittemellan.

Måndag 4 augusti 2014

Bad-anka

Vilken dag! Vår termometer visade som mest 33,6 i skuggan. Värmen inbjuder verkligen till bad för att svalka av sig. Vi är glada som har vatten på tomten så det bara är att hoppa i när vi vill.

Och det vill vi!

Kalle är den som badar allra mest. Hans dagar när vi är hemma består av bad som följs av en timmes hoppande på studsmattan. När han har blivit helt torr av studsandet så börjar han om från början med bad igen.

 

När vi badade tillsammans idag berättade Kalle något som han säkert funderat på ett tag:

- Du ... jag är Kalle ... jag är inte Kalle Anka ... jag är en bad-anka! Hahaha! skrattade han.

Söndag 3 augusti 2014

Borta bra, men hemma bäst

Idag var det dags för hemresa från vår härliga semester. Innan vi åkte ombord på båten så åkte vi och köpte lite matsäck. Alla utom Kalle ville ha sallad från salladsbuffén. Perfekt mat, eftersom alla kunde bestämma själva vad de ville ha.

När vi gick förbi hyllan med diskmedel föll Kalle på knä.

- Jag ska lära dig, sa han och började att läsa på etiketterna.

- Finish betyder slut ... sun betyder sol ... yes betyder ja ... det är engelska!

Hans engelska ordförråd börjar bli stort.

 

Varför har rengöringsprodukter engelska namn, slog det mig efter Kalles lektion?!

Efter mataffären tog vi en glass i hamnen. En rosa brandbil gled långsamt förbi oss.

Brandmännens cancerfond stod det på sidan. Rolig idé, med ett gott syfte!

På båten bestämde Kalle att han ville ha pizza från båtens restaurang. De hade prefabricerad Capricciosa som han fick. Vi var beredda att peta bort skinkan, champinjonerna, osten och kryddorna som låg uppepå. Han brukar vara väldigt kinkig - bara tomatsås och kött, inget mer.
Till vår förvåning åt han upp den med hull och hår - utan att peta bort någonting! Inte illa!

När vi kom hem tog det mindre än en minut så var Kalle på studsmattan och hoppade - och hoppade - och hoppade. En hel veckas hoppbehov att ta igen!

Lördag 2 augusti 2014

Kråka eller kaja?

"Dela en Coke med Polaren" står det på flaskan. Kalle hade många polare som flög och vandrade fram och tillbaka på bordet, stolarna och marken. Det var flera kråkfåglar (kanske kajor?) som gärna ville vara med på ett hörn. Allra helst ville de vara med och få ett rejält skrovmål.

Kalle tittade förundrat på kråkorna som sökte efter något ätbart runt honom.

Plötsligt sticker han snabbt in fingret i sin näsa och lyckas fånga en kråka. Han håller fram sitt fina fynd framför sig.

- Kråka! säger han och visar upp kråkan på sitt finger.

- Kråka! säger han sen och pekar på fågeln.

Så rätt han hade, även om det kanske inte var så lämplig manöver på gågatan mitt i stan.

Rundturen med minitåget var den stora händelsen idag för Kalle. Han log hela resan. Mysigt!

Fredag 1 augusti 2014

Misstag

Det var många kunder och trångt på Kjell & Co. Kalle, Mimmi och Maja var med i butiken och stod och väntade vid ingången till butiken. Pappa var en bit in i butiken.

Antagligen var Kalle lite uttråkad för helt plötsligt gjorde han som han brukar göra på pappa när de busar. De brukar killa varandra på alla möjliga och omöjliga ställen.

Den här gången siktade han in sig på armhålan och med ett bestämt drag körde han in hela sin hand i pappas armhåla för att kittla pappa. När handen tryckte till i armhålan så vände personen på sitt huvud - hoppsan - det var visst inte pappa. Det var en annan man som hade fått Kalles hand i sin armhåla.

Kalle blev alldeles stel och skamsen.

- Det var ett misstag ... jag är så ledsen, fick han ur sig och vände på klacken och gick till pappa.

Efteråt förklarade han "jag kände som fel i mitt huvud". Antagligen är det hans ord för att skämmas.

Om du någon gång känner en främmande hand i din armhåla så kan det kanske vara Kalle som vill busa med dig!

 

Fredag = popcorn, precis som vanligt. Det enda ovanliga var att det var micropopcorn som vi nästan aldrig poppar och att det var en annan micro än den vi är vana vid. Efter 4 minuter (som det behövs på micron hemma) tog vi ut en påse svarta, rykande nästan brinnande popcorn som lämnade en stark stank både i micron och i resten av huset. Försök nummer 2 lyckades vi mycket bättre. Efter 2,5 minuter tog vi ut en påse fina, vita popcorn som vi kunde lägga i burken från nöjesparken!