Tisdag 14 augusti 2018
I natt ska Kalles storasyster Mimmi åka på semester till Kroatien med några kompisar. Innan Kalle skulle lägga sig frågade vi om han ville följa med till hennes hus för att säga hej då. Han funderade en lång stund innan han svarade med ett kort "nä".
Han tyckte det var väldigt konstigt att gå till någon för att säga "hej då". Man brukar ju säga "hej" om man går hem till någon.
Mimmi kom istället hem till oss och fick en hej då-kram. Att Sandy var med i kramen var bonus för Kalle! 😊
Måndag 13 augusti 2018
Idag var det första dagen på ungdomsfritids efter det långa sommaruppehållet. Kalle var nöjd med dagen när han kom hem. Tummen upp!
Det var nog extra mysigt att komma hem till lånehunden Sandy som gav honom massor med kärlek!
Söndag 12 augusti 2018
Sista kvällen innan det "vanliga livet", med de vanliga rutinerna, drar igång för Kalle. Nästa vecka är det ungdomsfritids hela veckan, skolan drar igång veckan därpå.
- Hur känner du nu när det är fritids imorgon? frågade vi strax innan han skulle gå och duscha för att sen gå och lägga sig.
- Lite roligt, sa han och gjorde tummen upp.
Skönt!
Han berättade att han vill läsa fritids Minecraft-tidningar och prata med mannen (!) som är intresserad av filmen Superhjältar 2, som har biopremiär 31 augusti.
Vi får kolla med honom imorgon kväll hur det gick med hans önskemål!
Lördag 11 augusti 2018
Det är en svår konst att ha ett samtal med en person som har svårigheter med språket. Ibland blir det tokigt när vi pratar med Kalle.
- Jag lurade ... jag var tvungen! svarade han.
- Vad menar du med tvungen? frågade vi.
- Vad betyder "tvungen", svarade han.
Vi förklarade vad det betyder och frågade varför han sa ett ord han inte kan.
- Jag chansade, svarade han.
- Eeh ... vad betyder "chansa"? sa han i nästa andetag.
"Tvungen" och "chansa", två ord som passade bra i sammanhanget, men som han inte förstod.
Det visade sig att det ena batteriet var slut, men inte det andra. Han ville vänta med att byta till båda var slut. Helst ville han vänta till 31 augusti, för då har filmen Superhjältar 2 premiär på bio. När vi förklarade att det är nästan 3 veckor till
31 augusti och att han kommer behöva byta batterier ytterligare än gång innan dess, så gick han med på att byta.
Sen han fick veta att Superhjältar 2 har biopremiär 31 augusti så har han längtat till den dagen!
Fredag 10 augusti 2018
Ibland lyckas vi få Kalle att använda fantasin, men det är inte lätt för honom!
Vi tittade på de fina, vita molnen mot den blå himlen.
- Jag tycker det ser ut som en världskarta, sa jag.
- Jag tycker det ser ut som när Karl och Oskar ligger i gräset och tittar på molnen som ser ut som bebisar, i den tecknade filmen Upp, sa pappa Stefan.
- Jag tycker det ser ut dom dinosaurier dom är olika stora, sa storasyster Maja.
Nu var det dags för den svåra frågan:
-Kalle, vad tycker du att molnen ser ut som?
Flera minuter senare hade han ett svar på den svåra frågan:
- Jag tycker det ser ut som Yoshi ... från Mario, sa han.
Det visade sig att Yoshi var det blå på himlen, inte det vita.
Tala om att man kan kan se saker på olika sätt!
Torsdag 9 augusti 2018
Kalle äter oftast inte samma mat som vi. Så gott som varje måltid äter han potatis; kokt, stekt, ugnsbakade klyftor eller pommes frites. Det har blivit svårare att beräkna hans portioner. Ibland kan han äta 10 kokta potatisar, ibland bara 1. Man
kan aldrig veta i förväg!
Idag var det kokt potatis och fiskpinnar. Vi slog vad om hur många potatisar han skulle äta. Jag sa 2, pappa Stefan sa 5 och storasyster Maja sa 3. Den som gissade rätt skulle ta disken, så ingen ville vinna.
Spänningen var stor när han la upp dina potatisar - det blev 2 stycken som hannar upp.
- Kalle, visst vill du ha en till potatis? undrade Maja som verkligen inte ville vinna.
Jo, det kunde han tänka sig. Han tog en tredje potatis och åt upp den.
Ajdå, jag vann att få ta disken!
Onsdag 8 augusti 2018
Idag fick Kalle bestämma kvällens film; han valde den animerade barnfilmen Hjälp jag är en fisk.
Vid kvällsmaten visade vi honom ett klipp från dagens Nyhetsmorgon i TV 4. Det var ett inslag om dinosaurier, med en "riktig" dinosaurie.
Han tog snabbt ett nytt film-beslut. Han ville att vi skulle se science fiction/action-filmen Jurassic Park. Från barnfilm till action, tvära kast.
Han var väldigt nöjd med sitt val. Det var mycket mer spännande!
Tisdag 7 augusti 2018
Kraftkälla, manuell aktivering, fällmekanism, snubbeltråd, tyngdtryckplattor, dagsljussensor, kolvdriven lönndörr, sensorräls, spårväxel, säkerhetskrets, pulskrets, vertikal överföring. Det är bara några av alla ord som Kalle försökte beskriva från den
senaste av alla hans Minecraft-böcker. Det är en utmaning att hänga med i alla ord och uttryck; inte lätt för en utomstående att hänga med. Kalle vill heller inte att man frågar något om olika saker och begrepp utan det bästa är att bara lyssna och
verka förstå.
- 7 kullersten ... en pilbåge ... en redstonedamm ... det blir en automat, sa han och pekade på en bild som visade vad man behöver för att göra en automat.
Ordet automat vet jag ju faktiskt vad det betyder, men Kalle ville förklara det för mig.
- Du vet ... hamburgerrestaurangen med mormor ... där fanns en automat-tvål ... kommer du ihåg? frågade han.
Javisst, jag kom ihåg, det är bara knappt två veckor sen, men jag ville gärna vända på hans ord.
- Du menar tvål-automaten? undrade jag.
Om jag skulle förklara ordet automat så hade jag nog inte tänkt på en tvålautomat i första hand, men det var ett bra exempel.
Måndag 6 augusti 2018
Vi har haft mer än 16 år på oss att lära oss hur Kalle fungerar. Vi borde ha lärt oss att han inte småpratar, han tycker verkligen att det är överskattat och helt onödigt. Pratar gör man när man måste eller så är man tyst. Enkelt!
Trots att vi tränat i så många år att vara tysta tillsammans med Kalle så finns det tillfällen, då det är naturligt att småprata. Ofta när man bara är två personer som gör något tillsammans vill man småprata. Många vill det, men inte
Kalle.
När vi rensade röda vinbär var det frestande att försöka småprata, men jag lät bli för vi hade en ganska bra stund ändå. När vi nästan rensat allt, var det faktiskt Kalle som småpratade!
Jag ... eeh ... är blodig, konstaterade han.
Det är alltid något!
Prova någon gång att göra något på tu man hand, utan att prata. Det är en utmaning!
Söndag 5 augusti 2018
Idag var Kalle på bio tillsammans med sin kontaktperson Henrik. De såg Hotell Transsylvanien 3.
Flera timmar innan Henrik skulle hämta honom så ville han veta vilken tid han skulle komma. Att visa hur visarna ska stå på klockan så långt i förväg är lite otydligt för honom, så när det äntligen var mindre än en timme kvar och vi kunde ställa
hans egen klocka, då var han nöjd.
När klockan ringde ställde han sig vid fönstret och väntade. Rosie gjorde honom sällskap. Som tur var så kom Henrik nästan på en gång.
När han kom till bion såg han en stor reklambild för den film han har längtat efter i snart ett år. Snart har den premiär, Superhjältarna 2.
Hur var Hotell Transsylvanien då? Jo, den fick 8 "tummar upp" av 10 möjliga, av Kalle.
Lördag 4 augusti 2018
Idag firade vi Kalles farmor Ros-Maries och faster Kerstins födelsedagar.
Kusin Jonas lärde sig en hel del om Minecraft!
Efter en stund försvann Kalle. Vi hittade honom under täcket i dubbelsängen.
- Jag vill inte vara med ... jag måste vara ensam, förklarade han.
Med på kalaset var 4 små kusinbarn. Kalle blev så störd av deras ljud så han drog sig undan. Hellre det, än att han gör något mot barnen!
På vägen hem åkte vi till faster Kerstins stall och tittade på deras ena häst, Skrutten. Så söt!
Fredag 3 augusti 2018
Ikväll var vi hos vänner som bjöd på god mat och trevligt sällskap. Kalle myser med ett glas passionsläsk, innan maten,
Det är fascinerande hur avslappnad Kalle kan vara i sociala sammanhang. När hans "mat- och sovklocka" ringer så gör han som den vill, oavsett var han är. När vi ätit klart, gick han till hammocken, la sig och somnade. I 3 timmar sov han
gott!
Han sa efteråt att han haft en trevlig kväll! 😊
Torsdag 2 augusti 2018
När vi pratar med Kalle måste vi alltid lyssna aktivt, vara beredda på att byta språk och att tolka alla hans ord och rörelser. Det kan vara en utmaning!
- Jag är laasig, förklarade han.
- Eeh, vad sa du? frågade vi.
Kalle suckade lite och pratade högre så att vi skulle höra. Nu var det ju inte styrkan i ordet som gjorde att vi inte förstod vad han sa, det var uttalet som var utmaningen.
- Jag är laasig, sa han lite högre än förra gången.
Han såg på oss att vi var lite tröga, vi förstod inte vad "laasig" betydde.
Som tur var tog han till handalfabetet:
- Jag är L + A + Z + Y, sa och bokstaverade han.
Kalles fria översättning från engelska till svenska: lazy - laasig.
Vi skulle översätta det till "lat"! 😊
Onsdag 1 augusti 2018
Häromdagen träffade vi en familj där båda föräldrarna jobbar som kockar på två olika skolor. De pratade om att när de lagar mat till sina elever med autism, så lagar de tydlig mat. Vilket bra uttryck! Det är precis som Kalle vill ha det. Var
sak för sig, inga blandningar. Tydlig mat!
Potatis i en skål, köttbullar i en annan och broccoli i en tredje:
Vi låter alltid Kalle själv lägga upp maten på tallriken. Han äter oftast en sak i taget.
Idag la han upp köttbullar och broccoli först. När de var slut la han upp potatisen. En sak i taget. Tydlig mat!
Tisdag 31 juli 2018
- Jag tror ... kanske ... är de slut? undrade Kalle lite försiktigt och visade upp sina trasiga skor.
Vi har inte sett att de var trasiga och han har inte sagt något.
Det var inte lätt att hitta ett par skor utan snörning i stl 43, den storlek de flesta har. Femte affären hade ett par som verkade bra för Kalle.
Han kämpade ett tag med att få på dem.
- De är för små ... jag kan inte få på dem, sa han när de satt på fötterna och han hade gått några varv i köket.
Vi klämde och kände och det var lite kvar framme vid hans tår.
Till slut förstod vi. De var inte för små, det var bara att han tyckte att det var svårt att få på dem.
Lösning: han fick en snabb skohorns-kurs! 😄
Skorna fick tummen upp!
Måndag 30 juli 2018
Idag lyckades vi vara på rätt plats vid rätt tid. När vi var på en stor parkering rullade brandbil efter brandbil in, eskorterade av 5 militärpoliser. Det var totalt 10 tyska brandbilar med många tyska brandmän, som hade varit i Dalarna i 10 dagar för
att bekämpa skogsbränderna. De skulle stanna och tanka och sen åka vidare. Kalle vinkade mot brandbilarna när de rullade in, brandmännen vinkade tillbaka. De berättade för oss att vart de än kom så stannade folk upp och tackade för deras insats.
De var stolta över det arbete de utfört!
En av de tyska brandmännen kom fram och frågade om Kalle ville gå in i en brandbil, men det han var mest intresserad av var att brandbilarna kom från Tyskland.
- Vad heter brandbil på tyska? undrade han.
Storasyster Mimmi hjälpte honom att ta fram ordet, "Feuer".
Söndag 29 juli 2018
Idag kom Kalles storasyster Denise på besök med sina hundar Tyra och Freja. Kalle skiner alltid upp när djur kommer på besök.
Det blev riktigt lärorikt för Kalle. Han skulle träna hundarna att sitta, göra tass och göra high five. Egentligen kan man nog säga att det var han själv som fick träna sig i att ge hundarna kommando och att genomföra dem till uppdraget var klart
och de fick belöning. Han gillade det!
- Freja ... tass!
Freja fick belöning!
- Tyra ... sitt!
- Tyra ... tass!
Tyra fick belöning!
Han fortsatte ge olika uppmaningar och hundarna gjorde sitt bästa att förstå hans lite försiktiga kommandon.
Här vilar Kalle och Tyra efter en riktigt bra hunddag!
Lördag 28 juli 2018
Så efterlängtat, så skönt! Idag kom några rejäla regnskurar, lite duggregn och lite åska. Så skönt och efterlängtat!
Kalles känselspröt för regndroppar är alltid påslagna. Långt innan vi har förstått att regn är på gång, så säger han "nu regnar det". Han har alltid rätt!
Det är ändå lite charmigt hur han på en gång, när han känner regn i luften, kupar händerna över sina öron för att skydda hörapparaterna.
Fredag 27 juli 2018
Idag åkte vi och hälsade på Kalles mormor. Hon bjöd ut oss på stans nya hamburgerrestaurang. Perfekt för Kalle som verkigen gillar hamburgare.
När han hade ätir färdigt la han händerna lite demonstrativt i kors, han ville tvätta dem. Helst på en gång!
Han blev väldigt lättad när jag följde med honom till ett handfat. Händer och mun kunde bli rena. Det är viktigt!
Efter maten gick vi till konstmuséet. Kalle provade helt frivilligt stupstocken.
På ett ställe kunde vi göra skuggor av våra händer. De projicerades mot väggen och vi försökte göra olika djur.
När vi hade gjort våra djur, vill Kalle göra något.
- Gissa vad det här är, sa han.
Vi hade inte en aning om vad det var.
- Det är ju broccoli, svarade han.
Kanske inte det första man tänker på att man vill göra skuggor av.
Efter det fikade vi hemma hos mormor. Hennes soffa är verkligen anpassad till Kalles längd:
På vägen hem fick vi punktering på mototvägen ungefär en timme hemifrån. Kalles pappa ryckte ut för att hjälpa oss, så vi satte oss att en bit från bilen att vänta på honom.
Kalle blev lite otålig att vänta. Till slut sa jag att "nu är det ungefär 20 minuter kvar till pappa kommer". Vad gör Kalle? Jo, han ställer såklart mobilens timer på 20 minuter. Jag är glad att han kom inom de 20 minuter jag hade sagt.
Till slut kom vi välbehållna hem! Skönt!
Torsdag 26 juli 2018
Flera dagar den här veckan har jag haft förmånen att få sitta i skuggan mitt emot Kalle, när vi har läst. Jag har läst en deckare och han har läst sina Minecraft-tidningar. Riktigt mysigt att han vill läsa tillsammans vid samma bord!
Jag har aldrig lärt mig så mycket om olika Minecraft-texturer, Minecraft-mobs och andra viktiga Minecraft-uttryck. Samtidigt har jag heller aldrig tidigare läst samma rader om och om igen så många gånger i boken jag själv läser. Men vad
gör väl det?
