Lördag 13 november 2010

Omvänd uppfostran
Idag hade Kalle en dag med öppna sinnen.
Vissa dagar är han mer delaktig i det som händer för dagen, än andra.
Vi höll på med lite snickrande i köket. Kalle var delaktig i allt som hände. Han kollade in reservdelarna, utforskade skruvmaskinen, läste bruksanvisningen, jämförde bilderna i bruksanvisningen med delarna på golvet, dammsög golvet när det blev smutsigt av snickrandet.
Han pratade, skrattade, svarade på frågor.
Vi var ett team, alla tre.
De här dagarna är små guldkorn. De kommer någon gång ibland och det är så mysigt.

När vi var färdiga med arbetet började Kalle att leka med dammsugaren. Han tog av munstycket, slog på den och satte slangen mot olika saker. Mot tröjan. mot handen, mot sängen, mot matbordet, mot väggen. Han skrattade gott när dammsugaren sög sig fast mot underlaget.
Efter en stund tog han ett varv med sparkcykeln - utan att slå av dammsugaren.
Flera gånger växlade han mellan att leka med dammsugaren och att åka på sparkcykeln. Varje gång "glömde" han att slå av dammsugaren.

Till slut sa Stefan, Kalles pappa, till honom, att han skulle slå av dammsugaren, utan att höja rösten.
Vi har lärt oss att om vi höjer rösten mot honom, så får det omvänd effekt. Kalle blir ledsen och det vi säger går förlorat, för att Kalle blir helt blockerad av sättet istället för budskapet. 
- Kalle, du MÅSTE slå av dammsugaren, när du gör annat!
- Pappa, får inte skrika, han skriker, svarade Kalle och såg bekymrad ut.
- Men du måste slå av dammsugaren, sa Stefan.
- Inte skrika, han vill inte skriker, sa Kalle.
- Förlåt, sa Stefan och Kalle kunde släppa det.

I Kalles värld hade Stefan skrikit och det måste vi respektera, trots att han inte hade skrikit. 
För att få Kalle att inte fastna i situationen är det viktigt att vi visar att vi inte menade att skrika.
Kalle håller efter oss vuxna - omvänd uppfostran!
 

Kommentarer
Postat av: Ann-Marie Frosteman

Även jag har blivit uppfostrad av mina barn.

2010-11-14 @ 21:20:46
Postat av: Lena

Hej mamma! Visst är det bra att man aldrig blir fullärd! ;-) Kram / Lena

2010-11-14 @ 22:15:38
URL: http://kallesdagbok.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0