Söndag 24 juni 2012

Sorg
Kalle har sorg!
- Ååå ... nej ... den har små hålarna ... här, sa Kalle och visade det värsta tänkbara.
Han visade hur hans älskade blå balansboll, höll på att ta sitt sita andetag.
Bollen hade fått ett litet hål!
Så mycket som han använder sin boll, är det inte konstigt att den går sönder. Han har redan slitit ut en boll. Den hölll i 2 år och sen började plasten att spricka på alla möjliga ställen. Vi försökta att lappa och laga, men det sprack på nya ställen hela tiden. Vi insåg att det var lönlöst, så vi köpte en ny, en vit lite större än den första.
Den blå balansbollen fick Kalle från moster Susanne på 10-årsdagen, 20 januari. Hon slog in den i ett paket (!) som blev tilltalande stort.
Efter att ha använts flera timmar varje dag, har den nu gett upp! Snyft!
Kalle ville försöka rädda situationen.
Han började med tejp, som ett försök att rädda bollen. Tyvärr blev den bara mindre och mindre.
Efter ett tag tog han till nästa idé - ett plåster.
Det gula mumin-plåstret är på plats, men tyvärr kan det nog inte läka såret.
Tur att han har en reserv-boll - den stora, vita.
Det finns en i familjen som är glad att det bara finns en balansboll - det är vår lilla Rosie.
Läs gärna hennes inlägg 21 juni, för 4 dagar sen. :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0