Oj, vad snabbt hann fann sig! 

Ibland händer det tråkiga saker. Ofta är det svårt för Kalle att prata och berätta om händelser han varit med om. Idag fick vi ett meddelande om att det hade varit en incident med en annan pojke i skolan. 

När alla bilderna var klara kunde han lätt beskriva vad som hänt, att han oprovocerat blivit slagen bakifrån, vad som hände sen och hur det fortsatte fram till slutet.

I några dagar har Kalle format sin hand i luften på ett speciellt sätt. 

Vi har funderat vad han har gjort. Nu vet vi! 😄 Han ”luftklappar” Sally!

Kalle brukar alltid lägga sig före oss föräldrar. Idag var jag, Kalles mamma, tröttare än Kalle som hade somnat i soffan när han kom hem från fritids. Jag bad honom att inte väcka mig för att säga godnatt, när han skulle sova. Det syntes att tankarna snurrade runt i huvudet på honom, det här var han inte van vid.

Kalle är expert på att hitta avskilda platser när det är många människor runt honom. Idag var vi 11 personer och 3 hundar i det lilla huset på 25 kvm. Snabbt klättrade han upp på loftet där han hade överblick över allt och alla, samtidigt som han fick vara i fred. Bra strategi!

Det som ändå lockade ner honom var absolut inte det framdukade fikabordet. Nej, det var chihuahuan Sandy! Där är det ömsesidig kärlek!

Det var länge sen, men ikväll fick vi 10 minuter. Efter kvällsmaten hämtade Kalle sin klocka och ställde den på 10 minuter. Han var närvarande med alla sinnen och med 100% fokus på oss. Han pratade, frågade och diskuterade hela tiden med fullt fokus. Det är verkligen häftiga stunder när han väljer att lägga sitt fokus på att umgås - för han gör det till 100%!

Kan du klura ut hur Kalle tänkte när han räknade det här talet? Det finns en helt logisk förklaring även om det inte är tätt svar. Hur han tänkte står sist i det här inlägget.

Eftersom plus-tecknet står mellan 454 och 337 så har han börjat med att plussa ihop dem. När det är klart skrev han de tre niorna framför svaret. De hade ju inget plustecken framför sig. Inte rätt, men logiskt!

Idag hade vi utvecklingssamtal i Kalles skola. Kalle satt tålmodigt med och lyssnade när vi föräldrar och fyra ur personalen på skolan pratade om hur det går för honom i skolan. Mitt under samtalet reste han på sig och började dansa, en dans som han kallade ”ingenjörsdansen”! Vilken underhållning!

Vi har inte reflekterat över det tidigare, men Kalle brukar inte gäspa. Däremot härmar han oss när vi gäspar! Han har väldigt kul åt det. Istället för att gäspa så sover han när han är trött. Så fort ”sovklockan” ringer, så sover han. Idag ringde den visst när han kom till fritids!😴

Vårt lilla samtal igår om att man aldrig, aldrig ska göra något som kan göra ont på en annan person hade visst effekt. Ikväll var Kalle och hans syster Maja i soffan och pratade. Maja sa något som Kalle inte gillade och som han så ofta gör så tänkte han markera sitt missnöje med att slå till Maja lätt över benet. Mitt i slaget måste han ha insett att det var fel och rörelsen ändrades till att klappa lite kärvänligt upp och ner på Majas ben. Det roligaste var att se hur irriterad han var i ansiktet, samtidigt som han lyckades hejda rörelsen att slå. Bra jobbat!

Kalles favoritmys: gnugga näsa!

Det är verkligen svårt att tillrättavisa Kalle när han gör något tokigt. Idag var vi tvungna att göra det. Det är en svår balansgång att göra det så att inte hela dagen blir förstörd. Vid en tillrättavisning blir han ofta skamsen och bedrövad och han brukar gå och lägga sig och bara stirra ut i tomma intet. Det gjorde han även idag, men ganska snabbt gick han till Rosie som låg och sov.

Idag kom 3 familjer på besök och vi började med att fika hemma hos Kalles storasyster Mimmi. Kalle var helt inställd på att umgås med gästerna. Det är ju inte hans starka sida, men han gjorde det på sitt sätt. Han gick upp på sovloftet, dinglade med benen och försökte nudda gästernas huvud. Tja, det finns många sätt att umgås på!

Cleo och Kalle hade en mys-stund som båda gillade!

Långt, långt innan vi brukar säga till att det är sovdags, sa Kalle godnatt till oss och gick och la sig. Vi började fundera om han inte mådde bra!

Nu kan Kalle inte växa mer på längden! Idag var han till tandläkaren. Nackstödet var på gränsen att det funkade och benen stack ut en bra bit utanför, men det gick bra. Däremot kittlade det oerhört mycket när tandläkaren gjorde sina undersökningar, Kalle låg i stolen och fnittrade.

Kanellbullens dag! Självklart åt vi kanelbullar. Kalle berättade att han ätit en halv kanelbulle på fritids. Han tyckte nog att det räckte eftersom han frågade ”Måste jag ta en bulle?”. Det behövde han naturligtvis inte!

Visst ksn man säga att Kalke har självdistans?

Oktober! Ny månad! Ny årstid! Kalle fixade till kalendern och bytte både månad och årstid.