På eftermiddagen kom ett meddelande om att två olika taxi-bilar ville hämta Kalle vid skolan för att köra honom till fritids. Han hoppade såklart in i den första, så när den andra kom (som visade sig vara den han skulle åkt med) så hade han redan åkt. Vi ringde och kollade med fritids om han hade kommit fram, men det hade han inte. Det hade då gått en halvtimme och taxin hade inte hunnit köra den korta sträckan på ett par kilometer. Efter det ringde vi färdtjänst som bara kunde bekräfta att de gjort fel som skickat två bilar. Samtidigt som vi pratade med färdtjänst kom han fram till fritids. Puh, skönt!

Frågan är var han varit i en halvtimme. Vi frågade honom och han säger att taxin åkte väldigt långt, så kanske blev det en ofrivillig sightseeing runt stan. 

Han tog det med lugn och ro. Det är vi som tycker det känns lite olustigt.

På kvällen lyckades han flirta till sig en munk av Mimmi:

Det blev en ute-fika i stugan. Mysigt!

När Kalle reste på sig var Ozzy snabb att ta hans plats.

I nästan två år har Kalle "arbetsvägrat" på slöjden. Därför var det extra roligt att få meddelande om att han faktiskt kommit igång med ett fodral till sitt Nintendo Switch-spel! 

Bra förhandlingar fick honom att till slut göra en första arbetsinsats. Hoppas det håller i sig till nästa slöjdlektion. 👍🏻

- Kan du läsa lite för oss? undrade vi.

- Ok ... jag försöker .., eeh ... nej jag kan inte ... det är svårt!

Tur att Google translate finns!

När Kalle kommer hem efter fritids passerar han oss i familjen utan att notera vår närvaro. Han tar direkt ut riktningen mot Rosie, går fram till henne och gosar en lång stund. 

- Kalle, du glömde säga hej till oss, sa vi,

- Ååh ... ja men ... ni har ju inte päls och är mjuka, svarade han. 

Så sant!

Vi började riva ner tapeter när Kalle gick och fixade sig. 

Det blev inte mycket arbete för hans del!

- Hur lever livet? frågade storasyster Mimmi idag, mycket medveten om att det var en svår fråga. Träning kanske ger lite färdighet.

- Ehh ... vad sägs om ... hoppning, svarade Kalle och svarade på frågan "vad ska du göra efter maten". Han hade inte förstått frågan, så vi förklarade genom att vi alla beskrev i grova drag hur vi tyckte att vår tillvaro är. 

- Aha ... då tycker jag skolan är ... månad och månad ... år och år ... arbeta och arbeta och arbeta, svarade han snabbt. Han tycker alltså att han arbetar för mycket i skolan. 

Det är allt en liten latmask i honom!

Han gick i alla fall ut för en "hoppning"!

- Om man har en pepparkakazombie ... om den dör ... den släpper godiständer ... som kommer från godistextur ... om zombie dör ... den släpper inte godiständer ... den släpper flesh ... det är kött ... från mattextur ... det är bonus ... som zombiekött ... förstår ni? 

Vi försökte repetera det han hade förklarat så gott vi kunde. Han såg nöjd ut och stoppade in tänderna i munnen.

- Äsch ... jag ser sur ut! skrattade han.

- Kanske det ... det är nog Henriks favoritfilm!

Det lät som att han "offrade sig" för Henriks skull, så att han skulle få sällskap. Vi tror nog att Kalle är den som kommer att gilla det mest!

- Vi får se! svarade han igår.

Idag meddelade fritids att han hade haft dem på sig. Kalle sa också att han haft dem på sig. Efter en stund förstod vi att han lyckats hitta ett kryphål - han hade haft dem på sig, men inte slagit på dem!

Avtalet vi har nu till fritids imorgon är: ha hörapparaterna på sig OCH ha dem påslagna! 

Det är inte lätt att se om de är av- eller påslagna. Den till vänster i bild är avslagen och den till höger är på.

Det kunde han snabbt svara på. Han ville ha något med lång ärm. 

- Vill du ha skjorta eller tröja?

Det var inte heller så svårt. Han ville ha tröja. 

- Vilken tröja med lång ärm vill du ha på dig imorgon?

- Oj! Hur väljer man ... det var så många, utbrast han när han såg lådan med ett 10-tal tröjor. 

Han petade lite tafatt på tröjorna, men visste inte riktigt hur han skulle göra. Till slut blundade han och satte ner fingret i blindo. Det blev den översta tröjan. 

- Ååh ... puh ... jag klarade det, sa han.

En utmaning avklarad!

- Kalle, vet du vad som är isbergssallad av de här olika sakerna? undrade vi.

Jodå, det trodde han att han visste och pekade på skålen med fetaost!

Han hörde nog bara ordet "isberg" och associerade till utseendet. Fetaosten är lika vit som ett isberg. 

Vi håller med Kalle - hur ologiskt är det egentligen att salladen heter isbergssallad!?

När vi gick runt i området så var han en figur från The Incredibles, Superhjältarna.

Han sjöng filmmusiken till Superhjältarna för en liten ödla som vi såg.

Igår var han hos audionomen på den årliga kontrollen. Inställningen i hörapparaterna ställdes ner så att han hör lite sämre, men vi tänker att han kanske börjar använda dem mer. Igår satte läkaren i dem och till vår förvåning hade han dem i hela dagen. Vi höll tummarna - kanske skulle han börja använda dem igen.

Så fel vi hade. Idag använde han dem inte. Varför skulle han? Han är helt nöjd med att inte höra något!

Här gör han olika Super Mario-poser med figurer som fanns hos audionomen.

Idag fick vi veta att han fått i uppgift i skolan att på engelska skriva om sin favoritfilm. En riktigt bra Kalle-uppgift kan man tro, men det finns en hake. Kalle höll inte med om att det var en bra uppgift!

- Nej ... tyvärr ... det går inte ... senare, sa han, sköt ut underläppen och la bort uppgiften.

Han berättade att filmen Superhjältar 2 har premiär 31 augusti, så efter det kan han göra uppgiften. Just nu är det i alla fall hans favoritfilm!

På kvällen frågade vi hur han kände sig  idag, om allt var bra. Han svarade oss med den här enkla teckningen. Vi förstår precis! Skönt!