Ord var helt överflödigt när Kalle sprang emot mig och föll på knä framför mig. Han höll fram ett gult notisblock och tittade förväntansfullt upp på mig. Han ville nog kolla om jag var beredd. Det var jag!

Han tog tag i blocket med tummen och började bläddra. En snigel vandrade snabbt från undersidan av bilden och uppåt så att hela till slut syntes mitt i bild. Hela "filmvisningen" var över på 5 sekunder.

Han tog med sig blocket och gick vidare till nästa han kunde visa filmen för.

Själv såg han nog filmen flera hundra gånger innan blocket till slut gav upp och delade på sig.

Blocket med snigelfilm tar nu igen sig i papperskorgen i teckenspråksklassrummet.