Måndag 31 augusti 2015

Kär
Rosie har bott hos oss i snart 4 år. De 3 första åren var hon livrädd för Kalle. Hon strök utmed väggarna för att undvika närkontakt med honom. Han var verkligen oberäknelig. Han kunde till exempel komma hoppande på sin stora balansboll utan en tanke på att hon kunde vara på golvet. Hon var livrädd och drog sig undan!
 
Det sista året har Kalle lugnat ner sina yviga rörelser och har bara balansbollen i sitt knä när han tittar på TV. Rosie har börjat få mer förtroende för honom och vågar slappna av när hon är i närheten av honom.
 
Den här kombinationen, att Kalle har blivit lugnare och att Rosie börjar lita på honom, har gjort att Kalle har fått upp ögonen för henne. Vi ser hur hans ögon glittrar, hur han lägger huvudet på sned och ler stort varje gång han tittar på henne. Han kan släppa precis vad som helst, för att gå fram till henne och gosa. Han kan offra de allra bästa scenerna på TV:n för att få klappa henne.
 
- Naw ... hon är så gullig, sa han och la undan datorn, reste sig från soffan och la sig på golvet för att klappa henne.
- Ja, visst är hon fin, sa vi.
- Hon är så mjuk, sa han.
- Är du kär i Rosie, frågade vi.
- Eehh ... njae ... jag menar ... ja kär, svarade han och såg nästan lite generad ut.
- Jag är inte kär i flickan (antagligen menade han klasskamraten som har varit kär i honom i ett och ett halvt år) ... bara Rosie, sa han.
Synd att Rosie inte riktigt besvarar kärleken eller förstår hur utvald hon är!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0