Berätta utan ord
Kalles uppfinningsrikedom när det gäller att berätta saker för oss, utan att använda ord är stor.

Idag var vi hemma hos moster Susanne som bjöd på lunch. Efter lunchen gick Kalle från bordet, men kom tillbaka efter en kvart.

Han gick fram till mig, böjde sig fram och satte sin vidöppna mun precis över min näsa. Om det hade varit någon annan än Kalle, hade jag nog ryggat tillbaka lite, men det gjorde jag inte. Han blåste ut så att jag tydligt kunde känna hans andedräkt.

- Vad känner du? frågade han.

- Kan det vara Fanta? undrade jag som kände att det luktade sött och antog att han hade hittat läsk på köksbänken.

- Du är galen! sa Kalle och gick sin väg.

 

Han försökte berätta för mig vad han hade ätit, men jag hade inte förstått. Han gick undan en stund antagligen för att fundera över hur han skulle berätta det, när jag inte hade förstått första gången.

 

Ännu en gång kom han tillbaka med händerna bakom ryggen. Han såg lite spänd ut när han långsamt tog fram händerna som var överfyllda med fruktkola-papper.

Då förstod jag! Han hade hittat fruktkolor som han hade ätit av.

Andra försöket lyckades bättre än första försöket, att berätta vad han gjort.

 

Han visade hur han hade tagit kolor ur skålen på bordet,när han satt i fåtöljen.

När vi skulle åka hem fick han en idé om att sätta alla saker på fel ställe.
Skorna på händerna, kepsen på foten och solglasögonen i byxlinningen.

- Jag är så tokig! sa han och skrattade åt sig själv.