Efter en natt med besvärlig hosta, orsakad av astma/allergi så tyckte vi att Kalle skulle vara hemma idag, men han själv stod på sig. Han ville till fritids. Måndagar är lyxdagar, eftersom det är fritids både före och efter skolan.

Efter bara en kvart på fritids hostade han så mycket att frukosten kom upp. Han kände nog själv att det var bättre att vara hemma. Det har varit en mycket stillsam dag hemma, med 3 duschningar för att lindra hans allergi- och astmabesvär.

 

När någon i familjen har kommit hem har han gjort en liten annorlunda hälsning.

- Heej, har han sagt med sitt innerliga tonfall och höjt upp handen i luften.

Så fort någon har kommit närmare har han satt upp sitt pekfinger på den andres överläpp och dragit det lite fram och tillbaka.

- Jag bara kollar om förkyld! har han förklarat.

Lite konstig känsla att någon annan kollar om snoret rinner under näsan. Alla vi som har fått göra testet har klarat kvalitetskontrollen - ingen var förkyld.

 

Kalles näsa rinner hela tiden. Vi försöker få honom att använda mjuka servetter, men ändå åker armen upp hela tiden och han torkar med den. Det som hamnar på armen är fullt med pollen så det har blivit en rejäl reaktion på armen.

 

Han har två helt olika metoder för att lindra besvären. Den ena är att Rosie, vår hund, slickar på det onda. Den andra, som vi föredrar, är att smörja med mjukgörande salva. Det blir många pumpningar fet salva som han stryker ut på armarna.

Kanske läker det snabbare om man har på väldigt, väldigt mycket?

Skönt är det i alla fall!