- Får jag se dina ögon, sa Kalle och böjde sig fram till mig när vi satt vid frukostbordet.

Han tog tag i min axel och tittade mig djupt in i ögonen.

- Du har magiska ögon, konstaterade han och studerade mina ögon noga från alla håll.

Vilken komplimang! Magiska ögon!

Jag log hela dagen åt den fina komplimangen.

 

Senare på dagen förstod jag vad det var han försökte säga till mig när han sa att mina ögon var magiska.

- Varför se i den så Kalle ... under täcket ... dina ögon? frågade han.

En kryptisk mening, men efter lite funderande förstod jag.

På morgonen hade han dragit täcket över huvudet för att busa lite med mig. Huvudet hade varit helt dolt men stora delar av underkroppen låg helt fria, utan täcke. Det var inga som helst problem att se var han var.

Han däremot, såg ju ingenting, precis som strutsen som stuckit huvudet i sanden.

Jag "hittade" honom på en gång och det var det som han tyckte var lite konstigt.

Han tyckte alltså att mina ögon var magiska eftersom de kunde se att han var under täcket. ;-)