Jag tror att många föräldrar känner igen det.

När det är dags att läsa godnattsaga och man kryper ner i sängen med en superpigg, förväntansfull liten människa bredvid sig, brukar det hända.

John Blund kommer på besök, ganska snabbt!

Han gör en liten miss bara. Han svingar sitt spö med sömnpulver, men missar barnet.

Det lite sömniga tillståndet kan göra det svårt att läsa godnattsagan korrekt.

 

Med jämna mellanrum gäspade jag stort idag, när jag försökte läsa om Kalle Ankas bekymmer med sköldpaddan Skal-Karl.

Varje gång jag gäspade så exploderade Kalle av skratt. Han tyckte att det var vansinnigt roligt att höra mitt uttal när jag gäspade. Ska-aa-l-Ka-aa-rl!

Han tyckte att det var så roligt att tårarna rann och han kunde nästan inte sluta skratta.

Han som tycker att det är lite otäckt med tårar, kände sig antagligen tvungen att förklara varför det kom tårar.

- Han gör glad och han gör ledsen .... kommer jätteskrattar! förklarade han och torkade bort tårarna.

 

När "sagan" var slut så småpratade vi lite om morgondagen.

- Imorgon ska du till tandläkaren, sa jag.

- Jag äääälskar tandläkaren, sa Kalle.

- Vad gör man hos tandläkaren? Kommer du ihåg? frågade jag.

- Eeemmm ... gäspar ... så, svarade Kalle och gapade riktigt stort.