Torsdag 12 juli 2012

Jag måste fråga ...
Kalle har börjat att använda en speciell inledning på en konversation, som är ny för honom. Antagligen håller han på att testa hur meningen fungerar i olika sammanhang.
Som inledning när han vill förmedla något säger han: "Jag måste fråga ...". Vi som är vana vid att det ska komma en fråga om någon säger så, kan få vänta länge, för det är mycket han vill berätta. Väldigt sällan kommer det en fråga på slutet.
 
Idag har Kalle haft ett speciellt fordon i huvudet hela dagen. Han har pratat om det om och om igen, men på lite olika sätt. Ofta har han gett oss ledtrådar på olika sätt, så vi har förstått vad det har handlat om.
På kvällen kom en familj hit och fikade med oss. Kalle hamnade bredvid Johan, pappan i familjen.
Som vanligt runt matbordet satt Kalle tyst i sin egen värld. Vi andra pratade och skrattade, men han var oberörd av allt som hände runt honom.
Plötsligt tog Kalle tag i Johans axel och tittade honom i ögonen.
- Jag måste fråga, sa han högt och hängde kvar på Johans axel. Den är guuul ... den är viiit på ... den är svart bakom ... har blå sån (här gjorde han en snirkel i luften med handen) ... den har tre hjular ... den kan öppna här ... den åker fooort (här tecknade han snabb)... vilken är den?
Han ställde en fråga, precis som han sa i början! Dessutom var frågan en gåta! :-)
Vi förstod redan efter att han sagt färgen "gul" vad han pratade om, men Johan och Gabriella hade ju ingen aning. De hade inte hört honom hela dagen.
De såg ut som levande frågetecken.
Kanske hade de heller inte uppfattat alla ledtrådarna.
Vet du vad han frågade efter?
En postbil/moppe såklart!
Han gillar den - eller som Kalle säger "Jag ääälskar postbil!"

Kommentarer
Postat av: Helena i Ljungsbro

Jag anar en "Gåtornas Kung" inom en snar framtid.

:-))

Svar: Jo, så kan det nog vara. Han brukar ju vara grundlig! ;-)
None None

2012-07-13 @ 09:28:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0