Söndag 29 januari 2012

Learning by doing
Toalettdörren var stängd och låst.
Vi kunde höra att Kalle öppnade och stängde toalettskåpet som sitter högt upp på väggen ovanför toaletten.
Vi hörde att det prasslade, skrapade och dunsade därinne.
Vad gjorde han?

Efter en stund kom han ut. Han hade munnen vidöppen. I munnen kunde vi skymta något brunt.
Vi trodde först att det var en bit av en toapappersrulle. Kalle brukar ofta blöta upp toarullarna när pappret är slut och dra ut rullen till ett platt pappersark. Det han hade i munnen såg ut som en blöt bit av en gammal toapappersrulle.
- E åhe hack ... ingke! utbrast han.
Vi tittade in i Kalles mun och såg att det var något annat, det var inte en bit av en toapappersrulle.
Det var ett plåster!
- E åhe hack ... ingke! upprepade han och stoppade in fingrarna i munnen för att föröka vika plåstret lite bättre runt tungan, för att få det att sitta fast lite bättre.
Nu hörde vi - eller kanske förstod av sammanhanget - vad han sa.
Han sa "den plåster fast ... inte".
- Nej, det sitter inte fast i munnen. Det måste vara torrt om ett plåster ska fastna och i munnen är det inte torrt, svarade vi.
- Hmm, sa Kalle och tog ut plåstret och kastade det.
Han visade ett litet rött märke på tungan, han hade bitit sig.
Tanken att ett plåster skulle hjälpa var bra, men det var kanske inte så praktiskt att ha det i munnen! :-)
Han hade löst problemet på sitt eget sätt - och lärt sig att det inte fungerade.
Learning by doing!

Kommentarer
Postat av: Helena i Ljungsbro

Tack för frukostunderhållningen!

2012-01-30 @ 07:20:01
Postat av: Johanna

Så himla underbart, och så himla smart! Fruktansvärt logiskt! Heja Kalle!

2012-01-30 @ 08:41:41
URL: http://www.justnuochidag.wordpress.com
Postat av: Lena

Ja, det är verkligen en smart tanke även om den inte fungerade fullt ut! :-)

2012-01-30 @ 22:08:16
URL: http://kallesdagbok.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0