Tisdag 17 april 2012

Lurade föräldrar
- Godnatt, säger vi.
- Godnatt, säger Kalle, lägger sig tillrätta på kudden, drar upp täcket högt och blundar.
Han ser nöjd ut, skönt att gå och lägga sig - tror vi.

När vi kommer tillbaka efter en kvart kan vi se att det lyser svagt, svagt bakom draperierna som är för hans säng.
När vi smyger fram till hans säng och kikar in, så finns det inget som lyser därinne. Han har huvudet på huvudkudden och sover helt lugnt.

Efter ytterligare en kvart går vi tillbaka för att se om han har somnat. Något lyser svagt igen genom draperierna. Vi smyger fram till honom och kikar in. Han sover så lugnt och stilla.

Tredje gången vi går in i hans rum så ser vi att det lyser, precis som förut. När vi kikar in bakom draperierna så ser vi VAD det är som lyser - hans Nintendo spel är igång med ett bilspel.
- Å ... nej ... jag är ett misstag! sa han uppgivet när han upptäckte att vi hade upptäckt honom.

Han som inte hör utan hörapparater har alltså på något sätt lyckats upptäcka oss i tid för att hinna smyga ner spelet under täcket, lägga ner huvudet på kudden och blunda - flera gånger.
Vilken luring!

Det är inte konstigt att Skalmans sovklocka ringer i skolan eller på fritids, när han har rutinen att spela Nintendo om nätterna! ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0