Med öga för ögon
Det är mycket lego nu. Kalle konstruerar och bygger.
Super Mario går tydligen att bygga på hur många olika sätt, som helst.
Han klurar och funderar ut nya innovationer.

- Kom ... jag visa dig, sa Kalle och drog med oss upp till hans rum.
Kalle var väldigt ivrig att få visa sitt verk.
På golvet fanns 7 stycken ihopsatta små legoklossar av blå, vita och gula legobitar.
Inget märkvärdigt bygge alls!

Det syntes på Kalle att det var något väldigt häftigt han hade byggt.
Han började att prata.
- Han ... titta ner ... titta upp ... arg ... trött ... titta så ... ser allt ... blunda, rabblade han med lite betänketid mellan varje ord.
Vi lyssnade och försökte att förstå, men det var svårt att få ett sammanhang.
Kalle började att visa vad han menade.
Han lyfte upp Super Mario och visade ögat.
-Den ...öga, sa han och satte i ett öga som tittar rakt fram (antar vi).


Så klurigt!
Han hade alltså byggt olika ögon, som gick att byta ut efter hur Super Mario skulle se ut.

Det gula är ögonlocket, det vita är ögonvitan och det blå är pupillen.
Kloss 1: Ögat tittar ner.
Kloss 2: Ögat tittar upp.
Kloss 3: Ögat är argt.
Kloss 4: Ett trött öga.
Kloss 5: Ögat kisar.
Kloss 6: Tittar vanligt (tror vi).
Kloss 7: Ett öga som blundar.

Det intressanta är att Kalle, precis som många andra personer med autism,  tycker att olika ansiktsuttryck är svåra att tolka.
Han ser alltså till att träna dem själv.