Roa sig själv
Hur roligt är det att gå till ett mysigt fikaställe på en skala 1-10, när man heter Kalle och är heeelt ointresserad av att prata om ditt och datt och umgås?
Kanske någonstans 2-3!

Utbudet av bakverk var enormt, säkert 3 meter glasmonter med hyllor i 4 våningar. Bullar i 20 varianter, bakelser i alla smaker och modeller, vackra tårtor och småkakor.
Kalle tittade i 3 sekunder - nej, det var inget han ville ha.
Till slut fastnade han för en bondkaka, för 6 kronor. Den såg neutral och bra ut. Det har han ätit hos mormor, så den kändes bekant.
Kakan slank ner och sen försjönk Kalle i sina tankar. Vi skulle kunna betala mycket för att få ta del av dem.
Kalle är sällan med i pratet runt bordet.
Han kommer med egna inlägg, men det är om sånt som han funderar på.
- Gräsklippare och grill, sa han plötsligt.
- Gräsklippare och grill, vad tänker du på? frågade vi.
- Inget, blev svaret och sen var det färdigpratat.
Han fortsatte att tänka på sitt eget.

Plötsligt börjar han att fnittra, i sin egen värld.
Han vill inte säga varför han fnittrar.
Med jämna mellanrum fnittrar han till.
Vi frågar vad han skrattar åt, men får inget svar.
Till slut förstår vi vad han fnittrar åt. Han kittlar sig själv i armhålan!!
Han är OERHÖRT kittlig.
Tänk vilket enkelt sätt att roa sig själv på.
Det kan han ta till i alla möjliga tråkiga sammanhang! ;-)

Eller så kan man hitta på något annat roligt.
Här är Kalle kanppt 2 år och njuter av en bastu med napp: