Få ord - men med stort innehåll
I över ett år har vi levt med Kalles bästa kompis - Super Mario.
Han har ritat Mario, byggt Mario av lego i massor av modeller, spelat Mario på Nintendo, tittat på Mario på YouTube, gjort allt man kan med Mario.

I torsdags kom Kalle till oss med händerna på ryggen.
- Dada-da-da, sa han triumferande och visade upp vad han hade i sina händer. Det var inte Mario. Det var Yoshi, en liten snäll dinosaurie som är kompis med Super Mario.
Kalle hade hittat ett klipp på YouTube, där han såg hur man kunde bygga den.
Han hade följt byggbeskrivningen.

Vi hade kunnat betala mycket i entré för att få se hans stolta ansikte.
Direkt efter han hade visat sin fina Yoshi, tog han snabbt isär den i bitar.
- Men, Kalle, den var ju jättefin, sa vi.
- Ojdå, sa Kalle.
Den var redan i bitar.

Idag två dagar senare kom Kalle till oss igen, med händerna på ryggen.
- Jag har en sak att berätta ... (lååång paus) ... förlåt ... (lång paus) ... nu hel, sa han och visade upp sin trofé. Han hade byggt en ny Yoshi.
Han hade funderat länge innan han hittade orden. Det var inte speciellt många ord, men vi förstod innebörden.
Nu var allt som det skulle.
Kalle såg så nöjd ut! :-)