Fest, på Kalles sätt
Idag tog Kalles äldsta kusin studenten.
Massor, massor av människor på skolgården. Ännu mer människor när studenterna började att "springa ut". 
Massor, massor av ljud, alldeles öronbedövande, när lövade traktorer och vagnar körde kortegen igenom centrum.
Det måste vara väldigt frustrerande att vara instängd mellan massor av människor och inte kunna se mer än ett par decimeter framför sig.
Kalle visade med sitt kroppsspråk att han inte tyckte om situationen. Men han fann sig i den. Han försökte ett tag att klättra upp på oss, så att han skulle kunna se sig omkring, men insåg att det var helt omöjligt.
Han var riktigt duktig.

Efter stan åkte vi hem till den nybakade studenten som bjöd på öppet hus, med stor mat- och tårtbuffé.
Totalt var vi 50 personer inklusive studenten.
Alldeles onödigt många människor, i Kalles smak.
Vi minglade runt eller satt i grupper och pratade. Inget av det är Kalles favoritsysslor. Han minglar gärna runt, men helst utan att börja prata med någon.

Vad kan man hitta på bland så många människor, utan att dra sig undan helt?
Man kan hitta en Kyosho-katalog, med radiostyrda bilar, båtar och flygplan. Hittar man dessutom ett ostört hörn i soffan, så är det perfekt.

Man kan sätta sig på fotbollen och titta på insekterna och växterna i gräsmattan.

Man kan studera myrorna på pionens knoppar.

Man kan spana in den otroliga tårtbuffén.

Kalle är fascinerad av tårtor. Han vet precis hur trolleriet "att baka en tårta" går till. Han vet vilka ingredienser det är i en tårta, hur man blandar och att den ska gräddas i ugnen för att bli klar.
Gillar han att äta tårta, då?
Aldrig i livet. Det är inte ätbart.
Fram till idag, vill säga. När gästerna hade börjat att ta av tårtorna kom han och hämtade oss och pekade på prinsesstårtan. Vi blev lite förvånade, när vi förstod vad han ville. Han ville verkligen smaka på tårtan. Av fri vilja!
Vi hjälpte honom att skära en bit av tårtan. Han börajde att äta ... och åt upp den.
Han till och med gillade den!

Man kan läsa Kalle Anka-tidningar. Det måste ha varit en lyckodag för han hittade fem rutor i en Kalle Anka-tidning på 75 sidor, som handlade om tårtor. De rutorna fick vi läsa säkert tio gånger. Han tog med tidningen till tårtresterna och jämförde dem. I tidningen var de höga och liknade pyramider, på bordet var de mer platta, konstaterade han.

Man kan be om ett papper och en penna. Det här var fem fina Kalle Anka-rutor, som måste förevigas.


... och när man har gjort alla de här sakerna, så säger mamma och pappa att det är dags att åka hem!
Tänk vad mycket man kan hitta på, bland så många människor och ändå få vara ifred.
Det var en bra dag!
Både för Kalle och den nyblivna studenten! :-)