Från "NEEEJ" till "Vadå?"
Alla barn har sina idéer om hur saker och ting ska göras. Det kan vara olika procedurer vid maten, vid påklädningen, vid läggdags eller andra situationer.
En del saker kan vara ganska påfrestande. Andra saker kanske man inte ens tänker på.
Det positiva är att mycket av beteendet som man inte direkt gillar, växer bort.
Hur många vuxna brukar kasta mat omkring sig när de äter eller leka med maten?
Eller vägrar att använda vantar när det är 20 minusgrader?
Eller vill gå nakna med bara blöja, på vintern?
Eller skriker i högan sky för att TV-programmet tog slut?
Skönt att det växer bort! :-)

När Kalle var mindre hade han alltid bara ett par skor. Var det vinter hade han ett par vinterkängor. Var det sommar hade han ett par sandaler. Om det var vår använde han vinterkängorna så länge det gick och sen bytte vi till sommarsandaler. Detsamma gällde när det blev höst. Sommarsandalerna hade han tills det var dags att byta till vinterkängor.
Varför?
Jo, Kalle vägrade nämligen att byta skor. När de nya skorna satt på fötterna, så slutade de att fungera. Han vek in dem under sig och "ramlade" ner på golvet. Ganska besvärligt! Dessutom vägrade han att åka vagn till och från dagis. Med de vanliga skorna så ville han gå, men med nya så gick det bara inte. Det brukade ta en vecka ungefär innan han började att gå med de nya skorna oavsett om det var vinterkängor eller sommarsandaler. Det räckte med två "kan-inte-gå-veckor" per år. Hade vi bytt till vår- och höstskor också, så hade det blivit 4 veckor per år. Bära till dagis, ca 1 kilometer,  4 veckor per år - nej tack!

Det här beteendet har blivit mycket bättre med åren. Han har fortfarande favoriter som han helst vill ha på sina fötter, men det är inga problem att byta till en ny typ av skor eller att använda olika par beroende på väder och vind.

Idag slog det oss att det jobbiga med att byta skor efter årstid, faktiskt har försvunnit helt, utan att vi nästan har tänkt på det.
När han skulle ut i trädgården och äta hallon, så fanns det bara ett par skor vid ytterdörren. Det var Majas foppatofflor med rosa blommor. Utan att säga eller tycka något, satte han på sig dem och gick ut!
Från totalvägran i en hel vecka till att rycka på axlarna.
På bara några år.
Det är coolt!