Smör-empati
Kalle tycker inte om kakor - tror han.
Han vet nämligen inte om att han EGENTLIGEN tycker att de är ganska goda.

Förra helgen var vi på besök hos mormor. Han var hungrig, för maten hade inte varit ätbar hemma. Han hade ätit en banan istället för mat.
Mormor bjöd på bondkakor. Utan tvekan tog han en och åt snabbt upp den. Vi tittade på varandra, lika förvånade allihopa.
Han tog en till - och åt den lika raskt.
En tredje kaka hann han med innan fatet var tomt.

Nu har vi bakat bondkakor. Kalle tycker om att baka.
Det är roligt att lyssna på hans filosoferande kring det som händer, när vi bakar tillsammans.

När vi smälte smör i en kastrull, ställde han sig över kastrullen och tittade ner med huvudet lite på sned.
- Oroa dig inte, ingen fara, sa han till det stackars smöret som fick utstå den varma kastrullens behandling.
Han kände sig inte helt bekväm med att smöret skulle byta skepnad, till flytande form.
Empati på hög nivå!

Baket blev till bondkakor och Kalle var nöjd!
Som vanligt kollade han av tallriken med kakor på sitt eget sätt - det var 11 stycken!