Fredag 4 februari 2011

Kreativiteten flödar
Ofta när Kalle gör något så blir han alldeles uppslukad av det och kan inte prata om, tänka på eller göra något annat.
Däremot så fastnar han inte i att det ska vara statiskt lika hela tiden.
Han utvecklar leken på sitt eget sätt.

En kvarglömd strumpa på badrumsgolvet kan skapa irritation över att den ligger på fel plats. Om man är den som städar i huset, alltså.
Om man inte har den uppgiften, kan den starta fantasin...
Det gjorde den hos Kalle som mycket nöjd kom med en gammal, smutsig strumpa som hade legat på badrumsgolvet.
Han höll den mellan tumme och pekfinger, nöjd över sitt kap.
- Han måste ögon, sa han.
Det betydde att han tyckte att den var en perfekt låtsaskompis, men den saknade ögon.
Sagt och gjort. Papper, penna, tejp och sax åkte fram i alla hast och han fixade ett par ögon som han tejpade fast på strumpan.


Han startade en dialog med sin nya vän.
- Hej! Jag heter Kalle, sa Kalle.
- Hej, jag heter Vivan, sa "strumpan" med ljus röst.
- Jag ÄÄÄLLSSKKAARR Lego Creator, sa Kalle till Vivan.
- Jaså, Lego Creator, svarade Vivan.
- Han heter Vivan, presenterade Kalle sin nya vän för oss.

Efter ett tag lämnade han Vivan i köket och sprang upp till sitt rum och hämtade handdockan Pluto.
Samma dialog som Kalle hade med Vivan repeterades.
- Hej! Jag heter Pluto, sa Pluto.
- Hej, jag heter Vivan, sa "strumpan" med ljus röst.
- Han ÄÄÄLLSSKKAARR Lego Creator, sa Pluto till Vivan.
- Jaså, Lego Creator, svarade Vivan.

Vivan fick vila i någon halvtimme, sen kom Kalle till oss.
- Han måste papper, sa han.
Han fick papper och hämtade pennor på sitt rum. Snabbt målade han två ben och två armar.
Han klippte ut dem.

Han fäste fast armarna och benen på sin egen tröjas ärm.
Vivan träddes på armen och vips hade hans kompis fått en hel kropp.
De satte sig vid TVn och tittade en stund.

Kalle upptäckte att det var lite opraktiskt att ha armar och ben hängande ut från sin egen arm, så Vivan fick en hastig makeover. Benen och armarna hamnade på strumpan.
Det var bättre!

Vivan hängde med hela kvällen och när det var dags att sova så tog vi med Vivan till Kalles säng.
Vi tänkte att Kalle ville ha med sig sin kompis.
- Den är bara en strumpa, sa han och tittade på oss som om vi var lite konstiga.
Spelet var slut, men det förstod inte vi! ;-)

Kommentarer
Postat av: annnika

Ni har tur ni som fått träffa Vivan, hon verkar vara en kul kompis!

2011-02-05 @ 12:05:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0