Fredag 30 december 2011

Ute  - eller ...?
Kalle gör saker i perioder.  
I flera månader under hösten byggde han lego så fort han kunde. Han gjorde nya Super Mario-figurer varje dag.
Efter det har han haft en petiod där han har "läst" (bläddrat i och studerat bilderna) Kalle Anka-tidningar.
Just nu är han i en dator-period. Fick han skulle han kunna sitta vid datorn från det han vaknar till han går och lägger sig, med korta avbrott för mat.
Vi försöker att avbryta hans datoranvändning med andra aktiviteter. Vi kan göra något ute, ta fram legolådan, läsa en bok eller rita på whiteboarden.
Kalle accepterar våra avbrott, men så fort han har en chans att gå tillbaka till datorn, så gör han det.

Vi försöker förklara att kroppen vill röra på sig och inte bara sitta stilla.
   - Inga problem - Kalle har löst det med att han har suttit, hoppat och studsat på sin balansboll, samtidigt som han sitter vid datorn.
Vi säger också att det är lätt att bli arg och sur om man sitter vid datorn hela tiden.
   - Inga problem - ett leende är lätt att "klistra på", så fort vi börjar prata om att han ska göra något annat.
Hans systrar har berättat för honom att ögonen blir fyrkantiga om han sitter vid datorn hela tiden. Undrar var de fått det ifrån?! :-)
   - Där har vi ett problem, ett stort problem. Vem vill ha fyrkantiga ögon? Inte Kalle i alla fall!

Idag efter maten gick Kalle mot datorn. Filmer på YouTube om det tecknade tåget Thomas och hans vänner var det han hade siktat in sig på.
- Kalle, du kan inte sitta vid datorn mer, dina ögon blir alldeles fyrkantiga, sa hans systrar till honom.
- Ååå, neeej,... inte ögon så, sa Kalle bekymrat och tittade sig i spegeln. Än så länge var de runda, men det kanske var bäst att hitta på något annat?
- Han måste ... ut, sa Kalle efter att ha funderat en kort stund.
Han gick till hallen och tog på sig mössan. Han vandrade fram och tillbaka i hallen en stund. Han övervägde säkert hur han skulle fortsätta påklädningen.  
Till slut  bestämde han sig för att avbryta påklädningen och gick istället tillbaka till datorn.
Med mössan kvar på huvudet fortsatte han att titta på Thomas och hans vänner.
Kanske kan det räcka med att ha tänkt tanken att gå ut, för att slippa fyrkantiga ögon?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0