Granen Kalle
Att föreställa det som är aktuellt för stunden är något Kalle gillar.
Han använder hela kroppen för att visa vad han är.
Idag på morgonen tog vi in och klädde julgranen. En stor händelse på året.
Den vita nätpåsen med granen inuti togs in i vardagsrummet. Vi satte på den julgransfoten medans den låg kvar på golvet.
Kalle tittade noga.
Plötsligt tog han en kudde (förlåt, jag menade en julgransfot) från soffan, la den tillrätta bredvid granen och la sina fötter på kudden. Själv låg han raklång bredvid den riktiga granen.
- Han är gran, titta foten kudden, sa han och föreställde en likadan gran som den han låg bredvid.

Vi hade köpt en lite för hög gran och det passade bäst att ta av den i toppen.
Kalle tittade på den lilla avklippta toppen och sen på den stora granen.
- Granen pappa, sa han och pekade på den stora granen.
- Granen Kalle, sa han och pekade på den lilla avklippta toppen.
Han "adopterade" den lilla och gick omkring och letade efter en julgransfot till den.
han hittade den perfekta foten - Mimmis stövel.
- Aaa, den är rätt, sa han och såg nöjd ut.
På toppen placerade han en stjärna - eller en sax om man väljer att se det så!

Mimmi var inte lika nöjd som Kalle över valet av julgransfot.
Vi andra blev ganska muntra av hans tilltag...